tag:blogger.com,1999:blog-5727358129888728622024-03-05T11:28:55.066-08:00cova de paralaiaAntonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.comBlogger34125tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-38431244589499538712022-06-16T15:12:00.012-07:002022-06-17T02:33:37.775-07:00TIN FOIL<p> </p><h1 style="text-align: left;"><span style="font-size: large;">TIN FOIL. </span></h1><p style="text-align: center;">PRIMEIRA APLICACION EN GALICIA NO ESTUDO DA ARTE RUPESTRE 1976.</p><p style="text-align: center;"><br /></p><p style="text-align: center;"><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1ozbCEj73ORXaGNrvykSsK5AbsbD3WpkZSDqxk9wsaM0Y-WIGXksdrMIN5ZJAEJM-3KMT2LONso5sIAfWdaVg6UKp2QD_-9zQaTZoRN2x7DZ6UgsUN3U4r25OxFzhnuLDifzzPfEh7FH7Axzlc67N05B-K5KAcRuqAHUp037K4DmpQ0ECbsrBSXzD/s972/circulos%20x_0.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="730" data-original-width="972" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1ozbCEj73ORXaGNrvykSsK5AbsbD3WpkZSDqxk9wsaM0Y-WIGXksdrMIN5ZJAEJM-3KMT2LONso5sIAfWdaVg6UKp2QD_-9zQaTZoRN2x7DZ6UgsUN3U4r25OxFzhnuLDifzzPfEh7FH7Axzlc67N05B-K5KAcRuqAHUp037K4DmpQ0ECbsrBSXzD/w640-h480/circulos%20x_0.jpg" width="640" /></a></div><br /><p> Restitución fotogramétrica da parte central do petróglifo de Pinal do Rei. Cangas do Morrazo</p><p><br /></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Dous anos antes da publicación
</span><span style="font-size: medium;">en 1978</span><span style="font-size: medium;"> de </span><span style="font-size: medium;"><b><span style="font-size: 14pt;">Simple Field
Techniques for Recording </span>Engravings by Casting and Stereophotography
</b></span><span style="font-size: medium;">de<b> J. Clegg </b><span style="font-weight: normal;">en
</span><i>Conservation
of Rock Art: Proceedings of the International Workshop on the
Conservation of Rock Art</i>,
Perth. Perth. (ed.). pp. 22-26. Sydney, no
que se describe o procedemento denominado como “<b>tin
foil” </b><span style="font-weight: normal;">para
a reproducción de gravados rupestres,</span><b>
</b><span style="font-weight: normal;">xa
eu o tiña empregado na reproducción de alguns petróglifos que
habiamos descuberto no Morrazo. </span>
</span></p>
<p align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br />
</span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyutY51s_762HbRxQn9pRRlZHL7gfH-EdPtJEUGihEE7Z8vamjrlwx97GEQ6q2f92lZy3mLp3kPR6vBzEjB4dULNR9ugNOKrt-E4rTz5UwVwoPWgBq0ICU_y3meA_3tMGo2kQUHkYXcrB5htPq19RUaUM1PPWQ7HnN_tsAM0LI_6obLmnu6j1MHY-e/s3035/_DSC0040R.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-size: medium;"><img border="0" data-original-height="2140" data-original-width="3035" height="452" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyutY51s_762HbRxQn9pRRlZHL7gfH-EdPtJEUGihEE7Z8vamjrlwx97GEQ6q2f92lZy3mLp3kPR6vBzEjB4dULNR9ugNOKrt-E4rTz5UwVwoPWgBq0ICU_y3meA_3tMGo2kQUHkYXcrB5htPq19RUaUM1PPWQ7HnN_tsAM0LI_6obLmnu6j1MHY-e/w640-h452/_DSC0040R.jpg" title="Pinal do Rei. Prueba con luz rasante ." width="640" /></span></a></div><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><span style="font-size: medium;"> Pinal do Rei, Cangas do Morrazo. Prueba con luz rasante 1.<br />
</span><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">Esta
actividade experimental </span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">q</span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">u</span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">edou
</span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">inédita</span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">,
como tantas outras iniciativas novedosas
</span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">(https://covadeparalaia.blogspot.com/2020/01/fontecova-prospeccion-xeoelectrica-1979.html)
</span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">que
sobre a marcha iba aplicando a medida que os meus coñecementos sobre
arqueoloxía e prehistoria iban avanzando de forma autodidacta.</span></span></p>
<p align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br />
</span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjSSDO7IhL1FYMvZSTOhP_6f1QI7alu-_16CJuA9tsjcIXfKIyNOleHXyvlRQqDud8RrteO_lCV05hyDL8mI0Z_lp5nPgPcbQh0jqSUwlYY9WR0eabF0jK0O9DqFzkdjnMbSQ0PURz8so76RoVB77x8HX476QIdIUgvS-6tehWEy0PA0eVmvEnlrmcP/s2898/_DSC0043R.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-size: medium;"><img border="0" data-original-height="2099" data-original-width="2898" height="464" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjSSDO7IhL1FYMvZSTOhP_6f1QI7alu-_16CJuA9tsjcIXfKIyNOleHXyvlRQqDud8RrteO_lCV05hyDL8mI0Z_lp5nPgPcbQh0jqSUwlYY9WR0eabF0jK0O9DqFzkdjnMbSQ0PURz8so76RoVB77x8HX476QIdIUgvS-6tehWEy0PA0eVmvEnlrmcP/w640-h464/_DSC0043R.jpg" width="640" /></span></a></div><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><span style="font-size: medium;"> Pinal do Rei, Cangas do Morrazo. Prueba con luz rasante 2.<br />
</span><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">Recentemente,
grazas o arquivo fotográfico de Francisco Fariña Busto ex director
do Museo Provincial de Ourense, mentor e compañeiro </span><span style="font-weight: normal;">na
documentación dos achados que iba descobrindo a mediados dos anos 70
do pasado século, tiven acceso as fotografias que </span><span style="font-weight: normal;">documentan
o uso deste procedemento para a o</span><span style="font-weight: normal;">bten</span><span style="font-weight: normal;">ción
de </span><span style="font-weight: normal;">calcos
de </span><span style="font-weight: normal;">algunhas
estacións de Arte rupestre que descobriramos o recentemente
desaparecido Antonio Nores Soliño no castro dos Remedios en Tirán,
Moaña, e o que eu descobrira no Pinal do Rei en Cangas do Morrazo.</span></span></p>
<p align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br />
</span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg2Z-vhB8EIdJpKpJnPTGfdlrW0-QvGeZV-Q4BxgQzKjFLurh2vUxRaHFuLXdq57bPxF7Qj7AereBa0Ql6qY1pD24tpe4uA4vIezSHmOhwW3Hckys67_wnk5tO6g3-YkCowKRIJRybSgfGyLBXGoxdz7kx69VSWuEW0NwCFDVdzAV4eJv8aHP53bKq_/s3216/_DSC0063R.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-size: medium;"><img border="0" data-original-height="2582" data-original-width="3216" height="514" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg2Z-vhB8EIdJpKpJnPTGfdlrW0-QvGeZV-Q4BxgQzKjFLurh2vUxRaHFuLXdq57bPxF7Qj7AereBa0Ql6qY1pD24tpe4uA4vIezSHmOhwW3Hckys67_wnk5tO6g3-YkCowKRIJRybSgfGyLBXGoxdz7kx69VSWuEW0NwCFDVdzAV4eJv8aHP53bKq_/w640-h514/_DSC0063R.jpg" width="640" /></span></a></div><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><span style="font-size: medium;"> Aplicación de papel de aluminio que mellora sensiblemente a visualización dos grabados.<br />
</span><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">O
método consiste en aprovei</span><span style="font-weight: normal;">t</span><span style="font-weight: normal;">ar
a maleab</span><span style="font-weight: normal;">ilidade
de unha folla de aluminio. Apoiando a superficie da folla a
superficie da rocha con gravados, e utilizando unha brocha suave para
facer presión, consiguese un negativo da rocha con unha precisión
milimetrica, o tempo que facilita a sua lectura o eliminar as cores
variables da rocha e proporcionar unha tonalidade uniforme,
semellante a que se pode conseguir a dia de hoxe con alguns programas
de procesamento de imaxes e restitucións tridimensionais.</span></span></p>
<p align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br />
</span></p>
<p align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Unha vez obtido o molde dos
gravados, pode ser utilizado para a sua reproducción en escaiola.
Para elo sobre o dorso da folla se aplica unha cola e follas de papel
que o secar daran rixidez o conxunto, podendo entón ser trasladado
sin que se deforme o gravado.
</span></p>
<p align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br />
</span></p>
<p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">Este
sistema foi o que utilicei para a realización do calco </span><span style="font-weight: normal;">en
escaiola </span><span style="font-weight: normal;">do
petróglifo da Escada IV en Meira, hoxe desafortunadamente
desaparecidos </span><span style="font-weight: normal;">o
calco e o petróglifo.</span></span></p>
<p align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br />
</span></p>
<p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">O
</span><span style="font-weight: normal;">principal
inconvinte deste método e a sua aplicación sobre sulcos ou ocos
superiores a 12 mm de profundidade, pois neste caso córrese o risco
de e</span><span style="font-weight: normal;">sgace</span><span style="font-weight: normal;">
da folla, cousa que pode evitarse, c</span><span style="font-weight: normal;">ando</span><span style="font-weight: normal;">
se usa para facer un molde de escaiola, aplicando sucesivas capas
deixando o </span><span style="font-weight: normal;">oco
recheo.</span></span></p>
<p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: medium;"><br />
</span></p>
<p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">D</span><span style="font-weight: normal;">e
esta experiencia </span><span style="font-weight: normal;">punteira</span><span style="font-weight: normal;">,
como tantas outras que se levaron a cabo no Morrazo, nin o Grupo
Arqueologíco “García Alén”, nin o Grupo Arqueolóxico do
Morrazo deron conta nas suas publicacións. </span></span><span style="font-size: 14pt; text-align: left;">a
pesares de haberse atribuido toda a actividade arqueolóxica en eses
anos no Morrazo.</span></p>
<p align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</p>Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-20609663208514365772022-06-12T10:21:00.003-07:002022-06-13T04:46:15.202-07:00FE DE RATAS<div style="text-align: center;"><b><span style="font-size: x-large;">FE DE RATAS </span></b></div><div style="text-align: center;"><b><br /></b></div><div><div style="text-align: right;"><span style="font-size: medium;"><i><b>Si aquel que dice ser tu amigo te clava un puñal en la espalda, debes
desconfiar de su amistad.</b></i> </span></div><div style="text-align: right;"><i><span style="font-size: medium;">Les Luthiers</span></i></div><div style="text-align: right;"><i><br /></i></div>
<div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoSN8Ypdp-OZJYZaqfLOpYpuSpMeQonrDaLwK2B7G0C_7QUSosHaFF1VLUOlv8KSco2HbjCRynWdmu7dDszpQc7Q5iVtgJeaF5FG7z9kGUfpJ6ANYYfRJ4ueO3ByVGH0Zrj4hj_SurS9qK5YLjBeL_MTQuBXCOtH8mn7gr0M2iggteM9_fJcmRsoQw/s1737/lendas%20de%20moa%C3%B1a.jpg" style="display: block; padding: 1em 0px; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="1737" data-original-width="1052" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoSN8Ypdp-OZJYZaqfLOpYpuSpMeQonrDaLwK2B7G0C_7QUSosHaFF1VLUOlv8KSco2HbjCRynWdmu7dDszpQc7Q5iVtgJeaF5FG7z9kGUfpJ6ANYYfRJ4ueO3ByVGH0Zrj4hj_SurS9qK5YLjBeL_MTQuBXCOtH8mn7gr0M2iggteM9_fJcmRsoQw/w387-h640/lendas%20de%20moa%C3%B1a.jpg" width="387" /></a></div><div><br /></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;">Escribo con profundo pesar este artigo sobre uns feitos que nunca deberían haber
acontecido. </span></div></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;">Unha historia de traición e mezquindade. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><b><span style="font-size: medium;">Lendas de Moaña </span></b></div><div style="text-align: justify;"><b><span style="font-size: medium;"><br /></span></b></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;">O ano 1988
a Agrupación Cultural Nos de Moaña publíca o libro <b>Lendas de Moaña</b>, da autoría
de Xose Carlos Villaverde Román, ó cal tiven acceso recentemente. Cal non sería
a miña sorpresa o atoparme con que mais de un terzo das lendas alí publicadas
formaban parte do medio cento que eu habia recollido, como figura na noticia do
Faro de Vigo do 25 de gosto de 1974 (Fig.1), e que conformaban o seu núcleo inicial, sin mencionar a sua
procedencia, o contrario do que acontecía coas restantes. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgzTFHBafys15lXlRDsE2jj3IPYf4jSqKj24qyilyVYn7bZNu9nQPsnynUbXjosGVer8I6I_LXfCDKFSv7tdSnfdUcgovKxDJA8OSxli6WWKQ0RbmfZPKIg6WolqGLeU-qs2H-4PFBQdxkTR3OHd991DOh54qM5Moh2nCz1y2S19oveYGzECQ27sswC" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img data-original-height="910" data-original-width="1388" height="420" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgzTFHBafys15lXlRDsE2jj3IPYf4jSqKj24qyilyVYn7bZNu9nQPsnynUbXjosGVer8I6I_LXfCDKFSv7tdSnfdUcgovKxDJA8OSxli6WWKQ0RbmfZPKIg6WolqGLeU-qs2H-4PFBQdxkTR3OHd991DOh54qM5Moh2nCz1y2S19oveYGzECQ27sswC=w640-h420" title="Figura 1: Recorte da noticia onde figura a referencia as lendas recollidas o marxe do GAM" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td></tr></tbody></table></span><p style="line-height: 100%; margin-bottom: 0.21cm; margin-top: 0.21cm;">
<span style="font-size: 12pt;"><i>Figura <span style="background: rgb(192, 192, 192);">1</span>:
Recorte da noticia onde figura a referencia as lendas recollidas o
marxe do GAM</i></span></p><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;">Resulta evidente que o autor sabía quen as recollera, pois
foron copiadas das fichas orixinais no Arquivo do Museo de Pontevedra onde
figuran os datos de quen as recolleu. Ese feito non pode ser atribuido a un
erro, pois como recoñece o autor as lendas que publica recolleronse en tres
etapas distintas:</span><i style="font-size: large;"> <b>“Unha inicial que parte desde a formación do Grupo
Arqueolóxico do Morrazo (sic) en 1972 até o 1975, ano en que prácticamente
desaparece toda a actividade”</b></i><span style="font-size: large;">. Eso non lle impide apropiarse da lenda da </span><b style="font-size: large;"><i>Cavada
do Salgueiro</i></b><span style="font-size: large;"> que recollín no ano 1976. Afortunadamente teño copias das ditas
fichas que demostran a mala fé do autor do libro. Ademaís todolos datos que
menciono neste artigo contan con correspondente apoio documental. </span><i style="font-size: large;"><b>“A partir de
1979, reorganizase o Grupo Arqueolóxico e intégrase como Agrupación Cultural
Nós.”</b></i><span style="font-size: large;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;">¿Porqué se eliminan na sua narración os anos que van do 1975 o 1979? Esta
manipulación dos feitos tiña como obxectivo facerme desaparecer da investigación
arqueolóxica e prehistórica de Moaña. Para lográlo manipulóuse a acta de
constitución do Grupo Arqueolóxico do Morrazo (<b>GAM</b>) engadindolle en un lateral a
coletilla <b><i>“levaba funcionando desde 1973 como colaborador do Museo de
Pontevedra”</i></b> para poder xustificar o traballo de ocultación que estaba a facer.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;">Así da comezo a <b>damnatio memoriae</b> do meu nome borrando a miña contribución o
coñecemento da Prehistória de Moaña en particular e do Morrazo en xeral. Foise
creando así unha narrativa na que a miña actividade desaparece sendo
sustituida pola de un “Grupo Arqueolóxico do Morrazo” que en realidade só
existia en un papel manipulado, e con unha actividade infima, pero atribuindose
todolos meus achados de uns anos antes. Esa tarefa que contou, como se verá mais
adiante, coa colaboración ou a iniciativa do Grupo de Arqueoloxía “Alfredo
García Alén” tivo o seu remate no 2021 na publicación <b>Somos memoria</b> feita como
homenaxe o compañeiro Antonio Nores Soliño polo seu pasamento.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;">Reproduzo apenas
tres exemplos que demostran a apropiación do meu traballo, tomados da
publicación online:
https://bibliomoana.blogspot.com/2012/06/lendas-de-moana-por-xose-carlos.html</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><i><b>“Chan da Areda </b>(sic)<b>. As cidades. </b></i></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><i><b>3.3.2.1.1. Estaba pastoreando un rapaz cando
lle apareceu unha moura roxa, moi fermosa e peiteándose díxolle. -¿Rapaciño,
virás mañán ó monte cas ouvellas? -¡Virei, sí señora! díxolle o rapaz. -Pois
toma este ramiño e ven aquí ás doce. Miraras bolear un penedo tan grande coma un
pé de muiño, non lle teñas medo, xa que o tocarlle co ramiño desfaráse en ouro.
O seguinte día, foí o rapaz ó monte. O chegar as doce acontecen tal como dixera
a moura, pero o rapaz o mirar que o penedo víñalle enriba, tomou medo e fuxíu
berrando. Mentras, o penedo seguía boleando até meterse no río de Meira (Muiño
do Coto). Cando a pedra chegou ó fondo do río, da terra saíu unha voz que
exclamaba: -¡Ai meu Deus, até agora saía cada ano a peitearme, a partir de hoxe,
sairei cada cen!”</b></i></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><i><b><br /></b></i></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><i><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg21cs_f_Hc_kaxXucNilYXyNfBphElPD2Rrq0IxhfOaFFHjNslMiCSNwkRwaLdeS610Vy7rSD4z6YiTh_HRJqs6_2uc880Wr000bLDt2_Yui6CrxKR3iBSB4j8MPWyduDgHDay1Y2t73VI7xwEbQmvKLy_uJsbgb8C4PCQw8TETC9QHLiLEYejReUY/s4278/chan%20da%20arada.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1563" data-original-width="4278" height="234" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg21cs_f_Hc_kaxXucNilYXyNfBphElPD2Rrq0IxhfOaFFHjNslMiCSNwkRwaLdeS610Vy7rSD4z6YiTh_HRJqs6_2uc880Wr000bLDt2_Yui6CrxKR3iBSB4j8MPWyduDgHDay1Y2t73VI7xwEbQmvKLy_uJsbgb8C4PCQw8TETC9QHLiLEYejReUY/w640-h234/chan%20da%20arada.jpg" width="640" /></a></div></i></span><p style="line-height: 100%; margin-bottom: 0.21cm; margin-top: 0.21cm;">
<span style="font-size: 12pt;"><i>Figura <span style="background: rgb(192, 192, 192);">2</span>:
Anverso e reverso da ficha correspondente a Chan da Arada</i></span></p><span style="font-size: medium;"><i><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div></i></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;">Ademais da errata no nome e a falla de rigor na transcrición,
a ubicación non se corresponde coa da ficha, xa que o autor nin siquera entendeu
o que pon na ficha nin coñece o sitio do que fala. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><i><b>“3.2.2.2. Laxe Negra. Couso.
Na noite de S. Xoan, sae unha galiña con pitos. (Na pedra desta lenda incompleta
hai uns restos de grabados rupestres)”</b></i> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7DvCnLu_keANKhuWPZht-ubeurU2TUBtg38Sv3mWgEo86ZFKoJQFCXdRv91kaD0dB0I0Q3ORRRApZ3_-ZeRL3Sw8x5p21pPus1ShKRZpM8a9RBRccmmMsToSZ5yIv8cRWxX5iA7E7uPcf36vt_ugh4ladtY-rB_9nX-iU88aOHHj8qZAPp9zYesW2/s1946/Imaxe003.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1372" data-original-width="1946" height="452" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7DvCnLu_keANKhuWPZht-ubeurU2TUBtg38Sv3mWgEo86ZFKoJQFCXdRv91kaD0dB0I0Q3ORRRApZ3_-ZeRL3Sw8x5p21pPus1ShKRZpM8a9RBRccmmMsToSZ5yIv8cRWxX5iA7E7uPcf36vt_ugh4ladtY-rB_9nX-iU88aOHHj8qZAPp9zYesW2/w640-h452/Imaxe003.jpg" width="640" /></a></div><br /><p style="line-height: 100%; margin-bottom: 0.21cm; margin-top: 0.21cm;">
<span style="font-size: 12pt;"><i>Figura <span style="background: rgb(192, 192, 192);">3</span>:
A Laxe Negra. Ficha manuscrita de Alfredo Garcia Alén secretario do
Museo.</i></span></p></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><b style="font-size: large;"><i>“3.3.1.3. Cavada do Salgueiro. E unha
zanxa rectangular de vintecinco metros de longo. Nunha das cabecearas ten esteos
caído. O seu fondo pasa ben dos dous metros. A lenda dí que foi vivenda dos
mouros. (Ainda que é improbable, poidera tratarse dunha mámoa).”</i></b></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><b><i><br /></i></b></span></div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><b><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhdOVw7su8Ap_nv_XZK9XRW_CYoyaSG_5Zg7b_OtKNX0__Lg7Dal9nuW46fxnmoxD3bVXyb7RbAkfLnM6B1PHCtKhghl2HTcDshzM_PyjpGRLu1FoSt4_Ch68Cii5jDj4jENFoYA3t23hwzn8YIKl1Z2mi_rMESZycyCQcnriHjmvzDBTiHYEBYAgZA/s2004/Imaxe006.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1276" data-original-width="2004" height="408" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhdOVw7su8Ap_nv_XZK9XRW_CYoyaSG_5Zg7b_OtKNX0__Lg7Dal9nuW46fxnmoxD3bVXyb7RbAkfLnM6B1PHCtKhghl2HTcDshzM_PyjpGRLu1FoSt4_Ch68Cii5jDj4jENFoYA3t23hwzn8YIKl1Z2mi_rMESZycyCQcnriHjmvzDBTiHYEBYAgZA/w640-h408/Imaxe006.jpg" width="640" /></a></div></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><p style="line-height: 100%; margin-bottom: 0.21cm; margin-top: 0.21cm;">
<span style="font-size: 12pt;"><i>Figura <span style="background: rgb(192, 192, 192);">4</span>:
Cavada do Salgueiro. Unha das ultimas recollidas e catalogadas no
Museo de Pontevedra.</i></span></p></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;">Resulta chocante
que esta última ficha sexa de 1976, cando según o autor o <b>GAM </b>non tiña
actividade.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;">Coido que con estes exemplos xa é dabondo para demostrar a sua
absoluta falla de rigor e catadura moral. Non considero necesario engadir os
outros trinta exemplos mais que o único que farían sería botar mais lama enriba
do xa visto. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><b>Antecedentes</b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"> En maio do ano 1973 a raiz do descobrimento fortuito
de un machado de bronce no castro de Montealegre, Domaio, desplaceime ao Museo
de Pontevedra para proceder o seu inventario e facer o deposito para que fose
conservado en dita entidade. O seu Secretario Alfredo Garcia Alén, fixo a ficha
correspondente en unha pequena cartolina e regaloume un exemplar da Carta
Arqueolóxica da Provincia de Pontevedra, da sua autoría compartida co director
do Museo José F. Filgueira Valverde, animandome a seguir buscando lendas e
xacementos e que marcou o comezo da miña colaboración como corresponsal no
Morrazo do dito Museo.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjN1ejIJNSZdc9IC57MjhpdrIpHgDO8jLo1-i0Dn7ssXmb_pNsfMAeVpbKOeHTj1tnIACY1IFmiY3NmTQNLvMj9S4Lub6Gpzb35PtYaBW_qH5baL_54FlEPmWXw-ff1SVYFyS9WLMYA1VSkzm-jWBA0L7SK7JugLD6dNlBEurgFThEIyZu5tiwAABsl/s1906/Imaxe008.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1398" data-original-width="1906" height="470" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjN1ejIJNSZdc9IC57MjhpdrIpHgDO8jLo1-i0Dn7ssXmb_pNsfMAeVpbKOeHTj1tnIACY1IFmiY3NmTQNLvMj9S4Lub6Gpzb35PtYaBW_qH5baL_54FlEPmWXw-ff1SVYFyS9WLMYA1VSkzm-jWBA0L7SK7JugLD6dNlBEurgFThEIyZu5tiwAABsl/w640-h470/Imaxe008.jpg" width="640" /></a></div><br /><p style="line-height: 100%; margin-bottom: 0.21cm; margin-top: 0.21cm;">
<span style="font-size: 12pt;"><i>Figura <span style="background: rgb(192, 192, 192);">5</span>:
Ficha orixinal da miña primeira noticia no ficheiro da Catalogaci<span style="font-size: 12pt;">ó</span>n
<span style="font-size: 12pt;">H</span>ist<span style="font-size: 12pt;">ó</span>rico
<span style="font-size: 12pt;">A</span>rtistica do Museo de
Pontevedra.</i></span></p></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;">Foi así como nos anos seguintes, procedín a catalogación
sistemática da Península do Morrazo que me levou a percorrer a maior parte da
sua xeografía case sempre en solitario, e a que se sumaron no 1974 Antonio Nores
Soliño e José Rodas Cancelas que xa viñan acompañandome algunhas veces, nos fins
de semana a ver os xacementos que iba atopando. No territorio de concello de
Cangas, no que eu traballaba por aqueles anos, José Suarez Mariño facía un
traballo similar e así quedou recollido nas distintas publicacións da Revista </span><b style="font-size: large;">El
Museo de Pontevedra.</b><span style="font-size: large;"> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;">Froito de ese traballo foron mais de un cento de fichas que
facilitei o Museo de Pontevedra relativas aos concellos de Vilaboa, Moaña,
Cangas, Bueu, Marín, Vigo, Poio, Caldas de Reis, Catoira e Cerdedo-Cotobade, que
abarcaban lendas, xacementos arqueolóxicos e petróglifos, todos inéditos e
moitos deles singulares no contexto da prehistoria e arqueoloxía galegas incluso
a dia de hoxe, como se recolle no Faro de Vigo antes mencionado. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;">Entre os
xacementos arqueolóxicos que tiven a fortuna de descobrir nos Concellos do
Morrazo e dos que se apropia para o GAM, figuran entre outras as seguintes
estacións rupestres: </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;">En Moaña: os petróglifos de <b>A Escada 1,2,3 e 4</b>, <b>Pozo
Garrido 1,2,3 e 4, Os Means, Devesa do Rei, as Cidades, a Torre de Meira, a Rega
Pequena, a Graña, as Vaqueiras e Chan do Caeiro.</b> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;">En Cangas: <b>Outeiro do Rio
Loureiro, Monte Pereira, Laxe da Chan, Pinal do Rei, Gondarán, Os Abelaires, O
Castelo 1 e 2, O Piñeiro, O Lago, Prado do Pazo, Outeiro do Mouro, Gomesende e
Castro do Hio. </b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;">En Vilaboa:<b>Trav</b></span><span style="font-size: large;"><b>esada, Casaldasanta, Os Areeiros1 e 2 e o Vilar. </b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;">En Marín: <b>Pedra da Pereira (Pedrouzos 1) a Máscara (Pedrouzos 2) e a Tomada.</b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><b> O
Expolio</b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"> No ano 1974, o Ateneo de Moaña, coñecedor do traballo de prospección que
eu estaba a facer, propuxome a dirección de un <b>Grupo de Arqueoloxía</b> que querían
formar, e acordamos dalo a coñecer nos xornales. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;">Aproveitando a meu recente achado do petroglífo de <b>Pinal do Rei</b> en Cangas do
Morrazo, organicei con algún mozos que xa me tiñan acompañado outras veces, unha
visita ao Castelo de Darbo e arredores, onde estaba o petroglífo. De esa visita
deu conta o xornal La Voz de Galicia o 30 de novembro do 1974. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLtzRw1h1Qzglgm22b6BhKun9G82DyS7u3zYqiiycq1RHlcV7RrhXl8cTf574M3V0XdHNMxyMTNTkKnzZ6wL2_JkP8GlKt81QdNJraRtmvoQ9ByTa-QwGkj2XPsE1C979bDZPYAOQvl8WKKjqYg0y3uezySSVk-Q0Pdupv1xTSHI6VqYkULw5ryNZt/s1466/GAAM.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1466" data-original-width="1168" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLtzRw1h1Qzglgm22b6BhKun9G82DyS7u3zYqiiycq1RHlcV7RrhXl8cTf574M3V0XdHNMxyMTNTkKnzZ6wL2_JkP8GlKt81QdNJraRtmvoQ9ByTa-QwGkj2XPsE1C979bDZPYAOQvl8WKKjqYg0y3uezySSVk-Q0Pdupv1xTSHI6VqYkULw5ryNZt/w510-h640/GAAM.jpg" width="510" /></a></div><br /></div><div style="text-align: justify;"><i>Figura 6. Referencias os Grupos arqueolóxicos do Ateneo e de Moaña. 1974</i></div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;">Durante esa
andaina, un dos participantes fixo unha broma dibuxando sobre unha rocha unhas
figuras de dous cervos apareandose e un platillo volante, que non pasarían de
ser unha anecdota inocente, de non ser porque en unha visita o Museo de
Pontevedra pretenderon pasarlla por autentica ao seu director, Filgueira
Valverde e o secretario García Alén. Ainda que no momento quitouselle ferro e
botamos unhas risas, a García Alén non lle fixo ningunha gracia, como me
comentou cando mais tarde falamos do tema. A eso limitouse practicamente a miña
colaboración, que non foi longa nin fructifera, co Ateneo. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-t4spTXlR2fXy62bC19Et9csNZfy7544ctNmUeF173Sd9SDiltD4d1BVKQBnWLoI16Uosvm3ew_JOM8vh8IWM171wnpvb_wwgMEJtBozckrWsbqWvoRXvjvgA945pwbRbnuVIiWMFbU8WzjT4PdQQgTwhR8sfSeOcVNMGNheCDDgVSIPuvxnLeK8K/s3286/_MG_6665.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2005" data-original-width="3286" height="390" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-t4spTXlR2fXy62bC19Et9csNZfy7544ctNmUeF173Sd9SDiltD4d1BVKQBnWLoI16Uosvm3ew_JOM8vh8IWM171wnpvb_wwgMEJtBozckrWsbqWvoRXvjvgA945pwbRbnuVIiWMFbU8WzjT4PdQQgTwhR8sfSeOcVNMGNheCDDgVSIPuvxnLeK8K/w640-h390/_MG_6665.jpg" width="640" /></a></div><br /><p style="line-height: 100%; margin-bottom: 0.21cm; margin-top: 0.21cm;">
<span style="font-size: 12pt;"><i>Figura <span style="background: rgb(192, 192, 192);">7</span>:
Contribución o coñecemento dos petróglifos por parte de algun dos
membros do chamado Grupo Arqueolóxico do Morrazo.</i></span></p><p style="line-height: 100%; margin-bottom: 0.21cm; margin-top: 0.21cm;"><span style="font-size: 12pt;"><i><br /></i></span></p></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;">Un mes despois, con
Antonio Nores e José Rodas asinamos como </span><b style="font-size: large;">Grupo Arqueolóxico de Moaña</b><span style="font-size: large;"> os
primeiros traballos de excavación no xacemento de Fontecova (O Casal), nos que a
participación de algunha das persoas que o ano seguinte formaron parte do </span><b style="font-size: large;">GAM</b><span style="font-size: large;">
foi testemuñal. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><b>Grupo Arqueolóxico do Morrazo (GAM)</b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"> A fins da década dos 1970,
comezan a aparecer na bibliografia as referencias a este grupo atribuindoselle a
autoría dos traballos de catalogación arqueolóxica do Morrazo realizados entre
1973 e 1975, nas distintas publicacións feitas, sobre todo, por membros do Grupo
de Arqueología “Alfredo García Alén”, a raiz das excavacións que realizaron nos
concellos de Cangas e Moaña. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;">O <b>GAM</b> fundárase o 22 de maio de 1975 baixo a miña
dirección, e da que Xosé Carlos Villaverde Román era Secretario, polo tanto
custodio do Libro de Actas e responsable do seu coidado. Este grupo, que tivo un
parto moi difícil pois según a data en que se fale del, naceu no 1972, 73, 74 ou
75. Apenas realizou actividades durante catro meses, concretamente até o 23 de
setembro do mesmo ano segun consta no Libro de actas. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBpU0jCWkTl4Hs85F3Vt0ylJuc6lsoKHuscMkSh2fMUGi3UjWa1N6LrpZY7UFeSSYnjNswtVDWzuHboagyah4bgJxM354WpS2fP9pdvr0ZRu3S-asc1pcvjuxDkk93lWmRFWR6ri_wgC9Of9gwUMl1Em3P11EssxoWyARsX9575bCVXxt2OFOSlQSw/s3622/001%20(1).jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3622" data-original-width="2640" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBpU0jCWkTl4Hs85F3Vt0ylJuc6lsoKHuscMkSh2fMUGi3UjWa1N6LrpZY7UFeSSYnjNswtVDWzuHboagyah4bgJxM354WpS2fP9pdvr0ZRu3S-asc1pcvjuxDkk93lWmRFWR6ri_wgC9Of9gwUMl1Em3P11EssxoWyARsX9575bCVXxt2OFOSlQSw/w466-h640/001%20(1).jpg" width="466" /></a></div><i><div style="text-align: justify;"><i><br /></i></div>Figura 8-Acta fundacional do Grupo Arqueolóxico do Morrazo, co engadido posterior no lateral esquerdo</i><br /><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;">Nos meses de verán de ese
ano, mentras eu proseguía a investigación e catalogación arqueoloxica, algúns
dos compoñentes, pola sua conta, colaboraron con Fernando Alonso Romero nas
probas de pesca da embarcación </span><b style="font-size: large;">Borna</b><span style="font-size: large;">. Este traballo de colaboración non tivo
reflexo nos apuntes do libro de actas, sin embargo da unha nova data para o
inicio de actividade do </span><b style="font-size: large;">GAM</b><span style="font-size: large;">. En ese ano 1975, no relato das probas de pesca
incluido na publicación de Alonso Romero </span><b style="font-size: large;">Relaciones atlánticas prehistóricas
entre Galicia y las Islas Británicas y medios de navegación</b><span style="font-size: large;">, manifestan que o
</span><b style="font-size: large;">GAM</b><span style="font-size: large;"> nacera no ano anterior, 1974, co cal xa temos alomenos tres datas de
fundacion. Do resto da actividade solo hai seis anotaciones entre o 13 e o 23 de
setembro do 1975. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;">No ano seguinte fun chamado a participar, coa maioría dos que
se adicaban a arqueolóxía en Galicia, na Sección de Prehistoria e Arqueología do
Instituto Padre Sarmiento de Estudos Gallegos e deixei de suministrar
informacións o <b>GAM</b>. Este feito ven recollido, de forma indirecta, na publicación
que a <b>Agrupación Cultural R.D. “Nos”</b> fixo no X? aniversario do <b>GAM</b>, onde
manifestan: </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><b>”Os nosos comenzos remóntanse o ano 1972 carácterizado por unha
etapa fecunda que resumimos: </b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><b> -Descubrimento da maior parte dos petroglifos de
Moaña e Cangas </b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><b> -Achádego da estacion neolítca de Fontenla e o Rigueiriño
(sic)... </b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><b>A partires do ano 1976, desapareceron tódalas actividades hasta a
reorganización do ano 1979 enfocando o traballo hacia a recopilación dos
topónimos, lendas, canastros, muiños, cruceiros etc....”</b> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;">Non lles quedou outra
saida o faltar o que facía o traballo de campo, quedando así un paradóxico Grupo
Arqueolóxico que renuncia a arqueoloxía. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;">Dirixin as excavacións nos anos 70 no
Regueiriño, Fontenla, e Chan dos Carrís na que participaron alumnos de
arqueoloxía das Universidades de Santiago e Oporto, Colexio Universitario de
Ourense e Centro Regional da UNED, e o Casal nos que o GAM non participou. Si o
fixo nas levadas a cabo nos mesmos xacementos na decada dos 80 por parte do
Grupo Arqueológico “Alfredo García Alén”, que viña de parasitalo, aproveitando
os descobrimentos que fixeran en Cangas José Suarez Mariño e Antonio Nores
Soliño e eu en Moaña, e onde se integraron catro dos membros, dous por Moaña e
outros dous por Cangas. E así chegamos o 2021, onde na presentación do libro
homenaxe o desaparecido Antonio Nores Soliño, e sin ningunha proba o autor das
Lendas de Moaña, acusoume publicamente de apropiarme dos descubrimentos que
fixera o <b>GAM</b>. Non era ese o sitio onde respostarlle debidamente por respecto o
amigo a quen homenaxeabamos, e cos datos que aportei aquí, queda mais que
demostrada a falsidade das acusacións e a catadura moral de quen as profire. Por
si non fora dabondo, hai recollidas no ficheiro do Museo o que me remito, varias
fichas con achados de outras personas e que éu comuniquei, facendo constar o
nome do descubridor. Poño aquí unha delas como testemuña do que digo, publicada
no <b>Inventario de localidades con hallazgos Paleolíticos</b> na revista <b>El Museo de
Pontevedra</b>.</span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZDKP9yJ82aB_QeHMetCAGXhCfC0T4DEiQTjFt4PU0vG373Dib_cfewE4RTftsrAExasMfzPmaDNfh1oR4Q5WtW3I3tB4PglG68EOa1PPcpuJ9BFjQPaXMVL83q-u2_Ofc7GMSJKtlXnHTTCx3Rh6fU0Ig9cEo3b2jBItKUPUnAI3ZhzRZ_gv3bMeS/s1928/paleolitico0001.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="445" data-original-width="1928" height="148" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZDKP9yJ82aB_QeHMetCAGXhCfC0T4DEiQTjFt4PU0vG373Dib_cfewE4RTftsrAExasMfzPmaDNfh1oR4Q5WtW3I3tB4PglG68EOa1PPcpuJ9BFjQPaXMVL83q-u2_Ofc7GMSJKtlXnHTTCx3Rh6fU0Ig9cEo3b2jBItKUPUnAI3ZhzRZ_gv3bMeS/w640-h148/paleolitico0001.jpg" width="640" /></a></div></div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;"><b><span style="font-size: medium;">A traición dos amigos </span></b></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;"><span>O meu traballo de investigación foi recollido
e recoñecido na Tesis de Licenciatura de Antonio J. de la Peña Santos <b>El Arte
Rupestre gallego al aire libre. Estado actual del problema y modelo para su
estudio por áreas geo</b></span><b>gráficas naturales: La Peninsula del Morrazo –
Pontevedra</b></span><span style="font-size: large;"> en Xuño de 1978. En ela recolle tódolos achados dos que tiña
coñecemento de primeira man até esa data, pois leveino conmigo a ver os
petroglifos que iba descobrindo e xuntos fixemos algúns calcos para a sua
publicación. Non menciona a contribución do <b>GAM</b> porque simplemente era
inexistente. Menciona en cambio, como non podia ser de outra maneira a José
Suarez Mariño que prospectaba maiormente no Concello de Cangas. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpoyTQkjM7q4TPMwjNSoQaXVbGZaHb0NHPK7QOAkdN9pMBxiZ4-OIRisplcNTIzkI6HF5u0i8PuVWs6CkHhKqwImkazs1rsrgW7qR3nxgNYx8xcSL2xDRfk1y3YWN2pBuMFJY9PKJnuHdnBb6ItK6dJgwRaTavQC99vHP_bLVRQNAbsNA84AJOicCn/s3534/IMG_20210804_123151.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3534" data-original-width="2498" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpoyTQkjM7q4TPMwjNSoQaXVbGZaHb0NHPK7QOAkdN9pMBxiZ4-OIRisplcNTIzkI6HF5u0i8PuVWs6CkHhKqwImkazs1rsrgW7qR3nxgNYx8xcSL2xDRfk1y3YWN2pBuMFJY9PKJnuHdnBb6ItK6dJgwRaTavQC99vHP_bLVRQNAbsNA84AJOicCn/w453-h640/IMG_20210804_123151.jpg" width="453" /></a></div><br /></div><div style="text-align: justify;">Figura 10- Portada Da Tesis de Licenciatura de Antonio J. de la Peña Santos, 1978</div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;">En un exemplar
mecanografiado de esta Tesina inédita que se conserva no Museo de Pontevedra,
queda constancia do seu recoñecemento e agradecemento as duas personas que
levabamos a cabo o traballo de catalogación arqueolóxica no Morrazo. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;">Elo non
impide que case 40 anos despois eses descobrimentos pase a endosarllos a Antonio
Nores Soliño, o que na Tesis non menciona, na homenaxe que se lle tributou no Concello de Cangas con motivo do seu
falecemento. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;">Na publicación <b>Somos Memoria</b> coa que homenaxeamos o amigo
desaparecido, no seu artigo <b>“Antonio Nores nas miñas lembranzas”</b> desdícese de
todo que tiña recollido na Tesis e inventase unha película para xustificar a
nova atribución dos achados, e facela coherente coa que o Grupo de Arqueología
“Alfredo García Alén”, baixo a sua dirección, puxo en marcha absorbendo algúns
membros do extinto <b>GAM</b> e da que extracto algúns paragráfos: </span></div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgC66O5gBdW4RZnOI7xDpOkwJHzzOnt4aOCi_dv69nsSdO1nEa__2tXv4X0bUN3umGPgCIZHtm-9p97FZ8h82ovDyDWJ1nVbJuMOy47kKGSgW84ODd-uCOElcQOX1XvieYo4VoytPWIFbOoZD4IbMjr0UDUXGpWhG2KlGeQJj_OvtrkmLppZ_pLG4yG/s3232/tesina%20pe%C3%B1a.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2339" data-original-width="3232" height="464" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgC66O5gBdW4RZnOI7xDpOkwJHzzOnt4aOCi_dv69nsSdO1nEa__2tXv4X0bUN3umGPgCIZHtm-9p97FZ8h82ovDyDWJ1nVbJuMOy47kKGSgW84ODd-uCOElcQOX1XvieYo4VoytPWIFbOoZD4IbMjr0UDUXGpWhG2KlGeQJj_OvtrkmLppZ_pLG4yG/w640-h464/tesina%20pe%C3%B1a.jpg" width="640" /></a></div></div><div style="text-align: justify;">Figura 11-Estractos da Tesis de Antonio J. de la Peña Santos 1978</div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><i><b><br /></b></i></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><i><b>“Penso que foi en
1973...En compañía de Antonio Costa daba conta o bo de D. Alfredo </b>(García Alén)<b>
dos achados do Grupo Arqueolóxico do Morrazo en Cangas e Moaña…</b> </i></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;">No 1973, como
quedou demostrado non existía o <b>GAM</b> e él sabíao de primeira man pois non o
recolleu na Tésis. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;">Ainda así non dubída en falsificar a historía, agardando que
o tempo transcurrido desde entón deralles, igual que a Villaverde, a impunidade
das suas traicions. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><b><i>“Pouco saberíamos hoxe do pasado remoto de Cangas e
Moaña...de non mediar o intenso e desinteresado labor de prospección de Antonio
(Nores) e os seus compañeiros do GAM”</i></b> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;">Pregúntome como é posible que ese traballo
dos anos 70 non o recollera até case medio século despois. ¿Desmemoria ou mala
fé? Coido que é esto último xa que no colmo do cinismo, como quedou de manifesto
no acto de homenaxe celebrado no Concello de Cangas, donde co apoio de unha
presentación de fotos e calcos, e sin ningún tipo de vergoña, non dubidou en
atribuirlle TODOS os meus achados e que tivo reflexo na publicación: </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSTNbGdirMRqIaz0SojelxUR0-1aABBGkTrjjeKe0SebOU3F8V-QMj_3ft3ZowvsU-kOv8vcxDeVf0EVfmgbK_AGew8f1emPQ1StOWOHtN_Q2kmsHzAt6EyTtxPS288VCDqDr0udfGqodPiGjd5Ydcn7DBQJDAFISF5Q1Dv9vIJwIQpNdBC2JTMh3b/s5172/mapas.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3698" data-original-width="5172" height="458" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSTNbGdirMRqIaz0SojelxUR0-1aABBGkTrjjeKe0SebOU3F8V-QMj_3ft3ZowvsU-kOv8vcxDeVf0EVfmgbK_AGew8f1emPQ1StOWOHtN_Q2kmsHzAt6EyTtxPS288VCDqDr0udfGqodPiGjd5Ydcn7DBQJDAFISF5Q1Dv9vIJwIQpNdBC2JTMh3b/w640-h458/mapas.jpg" width="640" /></a></div><br /><span style="font-size: large;"><p style="line-height: 100%; margin-bottom: 0.21cm; margin-top: 0.21cm;">
<span style="font-size: 12pt;"><i>Figura <span style="background: #c0c0c0;">12</span>:
Mapas de estacións rupéstres do Morrazo anterior a 1974 e en 1978.
Tesina de Antonio J. de la Peña Santos</i></span></p></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><b><i>“E non
podemos deixar de lado os traballos de prospección de campo, sobre todo os
enfocados á localización e estudo de complexos de arte rupestre. Baste lembrar o
que supoñen hoxe para o patrimonio monumental de Galicia, petróglifos da
importancia dos de Mogüelos, Rio Loureiro, Pinal do rei, Laxe da Chan ou as
Abelaires”</i></b> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;">Os Mogüelos descuberto por Jose Suarez Mariño e os restantes como
quedou acreditado por min. </span></div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgd_0AbADVW29xeaswqaf4R1Q0iPBbginatKALqhdHGjf9BcMkxpsQ3osUmoRAKhqKu6Z1ueFkaQxcovcVzV38a5TtrV7tnr4ly3eCaUbfdmC4zQQRijdShOL1q5y9lR3GmuDCc1296mvl4XkvHHkKjVeo4rhak8GYBdwJlbFnD53feYWuW1GlAlbVi/s3546/_DSC0026r.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3546" data-original-width="3474" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgd_0AbADVW29xeaswqaf4R1Q0iPBbginatKALqhdHGjf9BcMkxpsQ3osUmoRAKhqKu6Z1ueFkaQxcovcVzV38a5TtrV7tnr4ly3eCaUbfdmC4zQQRijdShOL1q5y9lR3GmuDCc1296mvl4XkvHHkKjVeo4rhak8GYBdwJlbFnD53feYWuW1GlAlbVi/w628-h640/_DSC0026r.jpg" width="628" /></a></div><br /><span style="font-size: medium;"><i>Figura 13-Visita que fixen con Antonio J. de la Peña e Francisco Fariña a Escada 2, a pouco da sua descuberta</i></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;">Que catadura moral pode ter unha persona que no
homenaxe a un amigo común, pode falsificar sin rubor a historia, e xa non falo
da atribución dos achados, que están recollidos para quen queira comprobalo, no
arquivo vello do Museo de Pontevedra, senón da falta de respecto ó homenaxeado,
e incluso o desaparecido Alfredo García Alén que estara revolvendose na tumba o
ver como se aproveitou o seu nome para o medre de investigadores entre os que se
encontraban algúns indixentes intelectuales que lles facilitamos algún
xacementos que consagrarían a calquer investigador e sin embargo apenas fixeron
publicacións ramplonas que non pasan de ser simples traballos de primeiro curso
da facultade. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;">Así como, con profundo pesar, fixen o relato da traición de duas
personas as que consideraba amigos, de este que describo agora non teño ningunha
referencia, mais que as publicacións del que menciono. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><b>O Historiador e mestre de
Cangas</b></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;">Non coñezo os motivos polos que, a pesares de consultar bibliografía do
Grupo Arqueolóxico “Alfredo García Alén” na que se me menciona, decide borrarme,
polo que eu non farei mais mención que este mínimo apartado. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUmcmeBfq04NX8C9ZHBKXc4J9qDyhcgoppC5ek2cEKgHi1jdsQSu-9xZlo2XWHkDYI0K8rJZYi2PXdII4VKrhx_hO7OcUqP-p6nFf-KhIP2lGF2l8dgZHLSvN-lcuf7tddwP6i6yECvOKjRNFAXpXZkZSCxr7Ti0qNisTNdQJlR_tQAv1bCLmXC2PZ/s1380/daseiras.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="350" data-original-width="1380" height="143" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUmcmeBfq04NX8C9ZHBKXc4J9qDyhcgoppC5ek2cEKgHi1jdsQSu-9xZlo2XWHkDYI0K8rJZYi2PXdII4VKrhx_hO7OcUqP-p6nFf-KhIP2lGF2l8dgZHLSvN-lcuf7tddwP6i6yECvOKjRNFAXpXZkZSCxr7Ti0qNisTNdQJlR_tQAv1bCLmXC2PZ/w567-h143/daseiras.jpg" width="567" /></a></div><br /><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;">Este é o esperpento
de un tal Xerardo Dasairas, disque “historiador”. Na sua publicación no Faro de
Vigo: Pioneiros da arqueoloxía no Morrazo, ademais de facer do Hio un novo San
Andrés de Teixido, o que han de ir de mortos os que non foron de vivos,
atribuelle o arqueólogo da catedral compostelana Antonio López unha visita no
1911 a pesar de que falecera un ano antes. Solo con eso xa queda acreditada a
sua “solvencia” como historiador. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;">Na reportaxe mencionada pretende facer un
exhaustivo relato da historia da investigación arqueolóxica no Morrazo, anque
visto o rigor do seu estudio, non se pode agardar gran cousa. Por suposto non so
non me menciona, a pesares de poñer unha foto na que aparezo, senón que na
adaptación que fai do dito traballo para a publicación <b>Somos memoria</b> de homenaxe
a Antonio Nores, chega o infantilismo de recortarme da unica foto que publica en
que aparezo, eliminando calquer rastro da miña presencia. </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: large;">Por desgraza este tipo
de intentos por cambiar a historia, son hoxe moi frecuentes. A degradación do
ensino e o descredito dos estudos de etica e filosofía levan a un adanismo do
todo vale. Non importa o traballo que outros fixeran antes que nos e que nos
amosaron o camiño a seguir para profundizar no coñecemento do noso pasado. A
algúns resultalles mais rendible o apropiarse do traballo alleo que salir do
confort dos despachos para ir a patear o territorio, anque para iso teñas que
pasar por enriba da amizade e desprezando todo o que esa verba conleva. No meu
caso (que por desgraza non é único) é doblemente penoso, pois o feito de
intentar anularme, sumase o de facelo en público na homenaxe a un compañeiro,
desprezando o minimo respecto que nos debia merecer. Foi por ese respecto polo
que non recibiron en ese acto a debida resposta. Hoxe que xa pasou case un ano,
considero que é o momento de descobrir as ratas, e non </span><span style="font-size: large;">precisamente</span><span style="font-size: large;"> de biblioteca .</span></div>Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-66332816512362874872022-01-24T03:38:00.000-08:002022-01-24T03:38:20.140-08:00UNHA ARA ROMANA NO CONVENTO DE SANTA CLARA<h1 style="text-align: left;"><span style="font-size: medium;">UN ARA ROMANA EN SANTA CLARA. PONTEVEDRA</span></h1><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiaSg93C0qEJzODPEhhjYRryfasShWVIECtPBr9Nb4ZkUC_7LRVuNRlJQle3VWIrum3DBhRyb2IIBA_seoJyguePmJ3QeErHqEdGs_yMGwlHwjc83_-PPF7hoKbIg-QT_3PRMB9_MFi8kVxKuqgKwmNKWm9N9PKqPyMStVyq2pVN4HE857Qp3_Vh2dJ=s7679" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3595" data-original-width="7679" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEiaSg93C0qEJzODPEhhjYRryfasShWVIECtPBr9Nb4ZkUC_7LRVuNRlJQle3VWIrum3DBhRyb2IIBA_seoJyguePmJ3QeErHqEdGs_yMGwlHwjc83_-PPF7hoKbIg-QT_3PRMB9_MFi8kVxKuqgKwmNKWm9N9PKqPyMStVyq2pVN4HE857Qp3_Vh2dJ=w640-h300" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Aspecto actual da fachada Norte do Convento de Santa Clara, Pontevedra</td></tr></tbody></table><br /><br /></div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: medium;">A principios dos anos 70 do pasado
século a raiz do descobrimento fortuito de un machado de bronce no castro de
Montealegre en Domaio, tiven o primeiro contacto co Museo de Pontevedra onde fun
a dar conta do achado. Recibiume o seu Secretario Alfredo Garcia Alén quen,
ademais de felicitarme polo achado, fixoó tamén por haberme molestado en levalo
o Museocando o “normal” era que esas cousas quedaran, ou ben nas casas, ou
nalguns casos en algún colexio. Comezou así unha colaboración na que o longo
desa decada facilitei o Museo cerca de un centenar de fichas de xacementos
arqueolóxicos, novas etnográficas e folclóricas. Froito desa colaboración, fun
desinado colaborador do Museo na Península do Morrazo. En unha das visitas que
periodicamente facía a Pontevedra, pasando pola rua de Santa Clara pareime a
mirar con atención, froito da inquedanza que naqueles momentos tiña por canta
manifestación histórica ou artística pasaban diante dos meus ollos, a fachada
que ocupaba case un tercio da rua o Convento homónimo.
</span></div><div style="text-align: justify;"><br /></div><div style="text-align: justify;"><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">O primeiro que chamoume a
atención foron os catro grandes contrafortes que enmarcaban as duas
portas de entrada. Claramente se apreciaba e foran feitas con
posterioridade a parede na que se achaban, probablemente debido o
risco de derrumbe pola endebleza ou abandono en algún momento da sua
historia.</span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgoIAQbpNS9hiijMN3T6Vw4vSgObY-8eOQJprryUX1727ePuVlofL4DDP0d7EZUR7LlixX9EASMnp06bkat3K6IqEIlMiq2cu0kFaY_awEF5R2sP6qTgH6RSnRQNmiO3ca4zb17cn233L0XDFTVKqQXcVKkjGUaLoDtw3nZLWDjCa55G7b_-ML6IyzD=s1287" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="882" data-original-width="1287" height="438" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgoIAQbpNS9hiijMN3T6Vw4vSgObY-8eOQJprryUX1727ePuVlofL4DDP0d7EZUR7LlixX9EASMnp06bkat3K6IqEIlMiq2cu0kFaY_awEF5R2sP6qTgH6RSnRQNmiO3ca4zb17cn233L0XDFTVKqQXcVKkjGUaLoDtw3nZLWDjCa55G7b_-ML6IyzD=w640-h438" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">A imaxen sobre a ara no tempo da sus identificción.</td></tr></tbody></table><br /><span style="font-size: medium;"><br /></span><p></p>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: medium;">No
oco que quedaba entre as duas portas, sobre un pedestal prismático
de un metro de altura aproximada repousaba unha figura de Santa
Clara. Decateime entón do gran </span><span style="font-size: 14pt;">parecido que tiña con algunha
das aras romanas que tiña visto no Museo e así llo fixen saber o
seu secretario. Mostrouse moi sorprendido, pois estando tan a vista
de todo o mundo, ninguén reparara nelo. Acompañoume a comprobalo, e
coincidimos en que era realmente un ara. Voltamos o Museo e redactou
a correspondente ficha para o inventario que levaba o Museo. Desde
ali mesmo fixo unha chamada, seica o Obispado e quedou de facer as
xestións necesarias para o seu traslado.</span></div><div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><br /></span></div><div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">Cando pasei o cabo de uns anos
por diante do Convento, vin que a ara fora removida e a imaxen estaba
sobre unha peana elevada sobre o primeiro tramo dos contrafortes.</span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"></span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">Desgrazadamente Alfredo Garcia
Alén habia falecido mentras eu estaba en Grecia por motivos
laborales e xa non tiven oportunidade de comentalo con él. Dei por
suposto que a ara fora integrada nas coleccións do Museo até hoxe,
que aparece unha nova no Diario de Pontevedra dando conta do seu
redescobrimento.</span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEh9xoCCr7TOocKCJRPHOVU757v8W6BEKRqYuTGNMG6TBTYDODykBlY3O0-Kj9RQzSEiayS-jO2XVgnjBdAmegVn9WMg3Q2ZCj4EHZtcZ-DHb3ZJ0xhDkFAAu2tQqmSpylOf7O_dbq-QvD6-VW9YGErzB6_oxTZvhbobrofUOhCOW-w4tgGC919SbEHA=s932" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="580" data-original-width="932" height="398" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEh9xoCCr7TOocKCJRPHOVU757v8W6BEKRqYuTGNMG6TBTYDODykBlY3O0-Kj9RQzSEiayS-jO2XVgnjBdAmegVn9WMg3Q2ZCj4EHZtcZ-DHb3ZJ0xhDkFAAu2tQqmSpylOf7O_dbq-QvD6-VW9YGErzB6_oxTZvhbobrofUOhCOW-w4tgGC919SbEHA=w640-h398" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">https://www.diariodepontevedra.es/articulo/pontevedra/hallan-posible-ara-romana-santa-clara/202201231310221181975.html</td></tr></tbody></table><br /></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">En Xuño do 2016 no mesmo
xornal publicouse o achado de unhas monteas na fachada do convento.
Nela dase conta do achado da ara, pero seica os técnicos do Consello
Asesor do Museo ou non leen as novas relativas o Patrimonio ou non
saben o que garda o seu propio arquivo.</span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><br /></span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><br /></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgOOTToEbcw_z8D_59S7YqOvKrlSC3usYSl59YiDys3OcQtlm6Su2r99Gu8ZfXRBA6WKMzpHxNeVGYTlDIsn4VFPQw661qtKjnVfWAYB7QejOd9UW0wETyfMqQAHxqihFcYF9aWRHcxMyGGlSkD0xalvWVS26GFT3oBXt9Sw32R4i5YaHOfXMf3IYoq=s808" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="597" data-original-width="808" height="472" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgOOTToEbcw_z8D_59S7YqOvKrlSC3usYSl59YiDys3OcQtlm6Su2r99Gu8ZfXRBA6WKMzpHxNeVGYTlDIsn4VFPQw661qtKjnVfWAYB7QejOd9UW0wETyfMqQAHxqihFcYF9aWRHcxMyGGlSkD0xalvWVS26GFT3oBXt9Sw32R4i5YaHOfXMf3IYoq=w640-h472" width="640" /></a></div><br /><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;">Fai
uns cinco ou seis anos tiven a oportunidade de consultar o ficheiro
no que Garcia Alén en pequenas cartoliñas facía a descripcion dos
achados facendo constar a data e o informante. Nos últimos dous anos
voltei a consultalos e constatei con grande surpresa a falta de
algunhas fichas, ben por desaparición ou por estaren traspapeladas.</span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;">A
finais do 2021 o Museo deixou de permitir a consulta de dito ficheiro
os investigadores. Pasa a ser información privada e non está
prevista nin siquera a sua dixitalización. Seica a actual dirección
non quere que se coñeza o tristisimo papel que están a desenvolver,
mostra do cal é a nova a que facemos mención neste artigo.</span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;"><br /></span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><br /></p></span></div><br /></div>Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-15678200149987196532020-08-24T10:15:00.001-07:002020-08-24T10:15:45.095-07:00NOVAS REPRESENTACIÓNS DE EMBARCACIÓNS PREHISTORICAS NOS PETRÓGLIFOS GALEGOS: OUTEIRO DO CRIBO<p> </p><p align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b>NOVAS REPRESENTACIÓNS DE EMBARCACIÓNS PREHISTORICAS NOS
PETRÓGLIFOS GALEGOS:</b></p>
<p align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><b style="text-align: left;">OUTEIRO
DO CRIBO</b></p><p align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnQW1jP5jkU1DsA1xO2EdoYCNb22nBdRZh2_laUo3USQlLwroeuVdOL5J9hDfAQR8scLrQww4ccSsjpSh4nCBXX8jihrzbIHk0Y1TRlZSxtiumIQVjQy5T5F9crKqSgQ-vQi3759i2c34/s2030/barco+hd00.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1550" data-original-width="2030" height="489" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnQW1jP5jkU1DsA1xO2EdoYCNb22nBdRZh2_laUo3USQlLwroeuVdOL5J9hDfAQR8scLrQww4ccSsjpSh4nCBXX8jihrzbIHk0Y1TRlZSxtiumIQVjQy5T5F9crKqSgQ-vQi3759i2c34/w640-h489/barco+hd00.png" title="Emabarcacion" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Representacion da nova embarcación<br /></td></tr></tbody></table><b><br /></b></p><p align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><br /></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">O petróglifo do Outeiro do
Cribo foi dado a coñecer en 1978 <a class="sdfootnoteanc" href="#sdfootnote1sym" name="sdfootnote1anc"><sup>1</sup></a>
e dende entón, como acontece con demasiada frecuencia, pasou a ser
citado na bibliografía de un modo acrítico sin que ninguén mais se
aproximara o seu estudo nin a verificar si o que nel se di
corresp</span><span style="font-size: 14pt;">ó</span><span style="font-size: 14pt;">ndese
co que hai gravado na rocha, si exceptuamos a realización de un novo
calco dous anos despois<a class="sdfootnoteanc" href="#sdfootnote2sym" name="sdfootnote2anc"><sup>2</sup></a>.</span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt; text-align: left;">Os
seus descubridores, o tratarse de un traballo feito a pouco de
licenciarse e case sin experiencia, centrarónse maiormente na figura
do labirínto, por tratarse de un tema </span><span style="font-size: 14pt; text-align: left;">novedoso
e </span><span style="font-size: 14pt; text-align: left;">moi escaso naqueles
momentos, e facendo unha lectura superficial do resto dos gravados da
rocha. </span><span style="font-size: 14pt; text-align: left;">Elo fixo que non
se prestara demasiada atención e non </span><span style="font-size: 14pt; text-align: left;">se leran adecuadamente os
motivos, sobre todo os mais achegados a figura do labirínto que por
estar repicados non se lles concedeu a importancia que creemos que
teñen.</span></p><div id="sdfootnote1"><p class="sdfootnote" style="margin-left: 0cm; text-indent: 0cm;">
<a class="sdfootnotesym" href="#sdfootnote1anc" name="sdfootnote1sym">1</a>
<b>Grandío de Fraga, Eduardo e Rodriguez Casal, Anton A</b>. <i>O
petroglífo fo Outeiro do Cribo na Armenteira (Pontevedra)Novos
datos pro estudio dos motivos labirínticos en Galicia. </i>GALLAECIA
3-4 1978</p>
</div><p align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
</p><div id="sdfootnote2"><p class="sdfootnote"><a class="sdfootnotesym" href="#sdfootnote2anc" name="sdfootnote2sym">2</a><b>García
Alen, Alfredo e de la Peña Santos, Antonio.</b> <i>Grabados
rupestres de la Provincia de Pontevedra. Fundación</i> Pedro Barrié
de la Maza, 1980</p><p class="sdfootnote"><br /></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh42mvEO3oMpuQfV7twwk3oknijgaKOeJ0KWhxMD1pPcShq4xZL5vZ3SdYwzWS-86y7DBIQpJiyUm7TXPdOX0Y5OmqJGAubmMdZMqKOlwiWVPcbjV7FheXF5zKBDBUqNSW0IFFPzEOcixo/s2048/comparativa+calcos.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1048" data-original-width="2048" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh42mvEO3oMpuQfV7twwk3oknijgaKOeJ0KWhxMD1pPcShq4xZL5vZ3SdYwzWS-86y7DBIQpJiyUm7TXPdOX0Y5OmqJGAubmMdZMqKOlwiWVPcbjV7FheXF5zKBDBUqNSW0IFFPzEOcixo/s640/comparativa+calcos.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Comparativa entre os calcos publicados e a fotogrametría.</td></tr></tbody></table><p class="sdfootnote"><br /></p><p class="sdfootnote"><span style="font-size: 14pt;"></span></p><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 14pt;"><span style="font-size: 14pt;">Por elo, queremos facer unha
revisión a partires da utilización das novas tecnoloxías de
reprodución de imaxe e tratamento fotogramétrico das mesmas que nos
permitiron constatar a presenza de novas figuras, e distinta</span><span style="font-size: 14pt;">s
técnicas</span><span style="font-size: 14pt;"> de gravado en
toda a superficie da rocha.</span></span></div><p></p></div><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: large;"><br /></span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4QQRh3XxKjgZ2CaL0iPBW3UNO3spJrJVBfOO1XJ70iB4ki-t006WFoyX0XjPOKMwd0ONfeN5Ot2pBuWtk-eswmdqWR3sk_qBsnhmaq09FMikKF4aeeDg2VSwuCwjTXAvIEk9pDXvvpyg/s1494/Situaci%25C3%25B3nh.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="720" data-original-width="1494" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4QQRh3XxKjgZ2CaL0iPBW3UNO3spJrJVBfOO1XJ70iB4ki-t006WFoyX0XjPOKMwd0ONfeN5Ot2pBuWtk-eswmdqWR3sk_qBsnhmaq09FMikKF4aeeDg2VSwuCwjTXAvIEk9pDXvvpyg/s640/Situaci%25C3%25B3nh.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Mapa de situación<br /></td></tr></tbody></table><span style="font-size: large;"><br /></span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: large;"><br /></span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;">O g</span><span style="font-size: 14pt;">r</span><span style="font-size: 14pt;">avado
sit</span><span style="font-size: 14pt;">ú</span><span style="font-size: 14pt;">ase
</span><span style="font-size: 14pt;">o N. da Ria de
Pontevedra </span><span style="font-size: 14pt;">en unha
rocha </span><span style="font-size: 14pt;">denominada </span><span style="font-size: 14pt;"><b>Pedra
do Cribo</b></span><span style="font-size: 14pt;">, no lugar
de </span><span style="font-size: 14pt;"><i><b>Campo da Cepa</b></i></span><span style="font-size: 14pt;">,
parroquia de Santa Maria da Armenteira, Concello de Meis, provincia
de Pontevedra. Coordenadas Latitude: 42,455102, Lonxitude: -8,733771,
Altitude 494 m. s.n.m. </span><span style="font-size: 14pt;">e
a uns 8 km en liña recta do </span><span style="font-size: 14pt;">seu
paralelo mais próximo: o</span><span style="font-size: 14pt;">
labirinto dos Campiños en Mogor, Marín.</span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><br /></span></p><b></b><p></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><br />
</p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgYAF4W3BNkGbB0-8Z67y-0laKexEHL_ba_iLdbj4e9UVG7wxn9vn12ZY4aYpUX732d89d7K7NI6zi-4N3vTTxuBUJuDx1Ovd6MWK4BOHDNsRFLUrPnKkaCaZKLN-rxjoQ7MWioiIUELUQ/s1372/panel+superior.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="807" data-original-width="1372" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgYAF4W3BNkGbB0-8Z67y-0laKexEHL_ba_iLdbj4e9UVG7wxn9vn12ZY4aYpUX732d89d7K7NI6zi-4N3vTTxuBUJuDx1Ovd6MWK4BOHDNsRFLUrPnKkaCaZKLN-rxjoQ7MWioiIUELUQ/s640/panel+superior.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Panel superior<br /><br /><br /></td></tr></tbody></table><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;">Os
m</span><span style="font-size: 14pt;">otivos</span><span style="font-size: 14pt;">
d</span><span style="font-size: 14pt;">istribúe</span><span style="font-size: 14pt;">nse
en t</span><span style="font-size: 14pt;">res</span><span style="font-size: 14pt;">
grupos ben delimitados pola o</span><span style="font-size: 14pt;">r</span><span style="font-size: 14pt;">ografía
da rocha. Na parte superior, a figura de un labirínto canónico e
catro representación de distinta factura que coidamos son
representacións de embarcacións prehistóricas.</span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><br /></span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;"><br /></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQqj0rSDfCQ4QXpv5TqzUpZUO0Tb9MElHs4CVkd27F-VmrY-b1hYu-1f3iM24QqYMmgK368X5sv0YaH3nQT5OtuaT18KoMLKQQy-VK2MOBKLAyIdlR-Ro8nhdu2ZZYEqgpHNWRLgPpT4U/s1657/panel+central.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="823" data-original-width="1657" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQqj0rSDfCQ4QXpv5TqzUpZUO0Tb9MElHs4CVkd27F-VmrY-b1hYu-1f3iM24QqYMmgK368X5sv0YaH3nQT5OtuaT18KoMLKQQy-VK2MOBKLAyIdlR-Ro8nhdu2ZZYEqgpHNWRLgPpT4U/s640/panel+central.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Panel central</td></tr></tbody></table><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><br /></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;">Diferenciadas
da anterior por un rebaixe transversal que presenta na sua porción
central un esconchado</span><span style="font-size: 14pt;">
f</span><span style="font-size: 14pt;">eito</span><span style="font-size: 14pt;">
con un instrumento metálico coa intención de rachar a rocha para
buscar algún tesouro, como está documentado en outros gravados
rupestres do NO<a class="sdfootnoteanc" href="#sdfootnote1sym" name="sdfootnote1anc"><sup>1</sup></a>,
feito entre as cornas de unha figura de un cervo de sucos moi
desgastados que coroa o panel central, no que figuran unhas seis ou
sete representacións de cuadrúpedes en distinto grado de desgaste.
U</span><span style="font-size: 14pt;">nha análise detallada
do desgaste da rocha permítenos aventurar que pode ter sido feito de
maneira intencionada, borrando parte dos gravados para poder gravar
outros sobre eles.</span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><br />
</p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><br /></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgaD-EgnK4muzVme600juaeQimM_ugtgD2Ph1avDMLP2KnZvlETpW16OliBl7Ch9rWdfHasxV16Lw7-KuVq2UHrd9f5rHGChIJzKhje9UXvNknw2Ze4kpOsd3-XWiKUUXeeu8BeQ4STxV0/s1584/panel+inferior.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="964" data-original-width="1584" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgaD-EgnK4muzVme600juaeQimM_ugtgD2Ph1avDMLP2KnZvlETpW16OliBl7Ch9rWdfHasxV16Lw7-KuVq2UHrd9f5rHGChIJzKhje9UXvNknw2Ze4kpOsd3-XWiKUUXeeu8BeQ4STxV0/s640/panel+inferior.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Panel inferior<br /></td></tr></tbody></table><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><br /></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;">S</span><span style="font-size: 14pt;">eparado
por unha diaclasa con un elevado grado de desescamación está o
grupo inferior </span><span style="font-size: 14pt;">no que
destaca unha combinación de dous círculos concéntricos con posible
cazoleta central, tamén agredido igual co cervo da parte central
descrito anteriormente, unha figura de un cervo de ampla cornamenta,
un cuadrúpede mais pequeno e de sucos moi gastados, unha figura que
semella un u</span><span style="font-size: 14pt;">n
antropomorfo portando un báculo ou bastón,</span><span style="font-size: 14pt;">
e na par</span><span style="font-size: 14pt;">t</span><span style="font-size: 14pt;">e
</span><span style="font-size: 14pt;">da </span><span style="font-size: 14pt;">esquerda
</span><span style="font-size: 14pt;">unh</span><span style="font-size: 14pt;">a
figura </span><span style="font-size: 14pt;">que semella o
corpo de un cuadrupe</span><span style="font-size: 14pt;">de
</span><span style="font-size: 14pt;">en oco e</span><span style="font-size: 14pt;">
un xinete que, por estilo e técnica, </span><span style="font-size: 14pt;">presenta
dificultades de adscrición </span><span style="font-size: 14pt;">prehistórica.</span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">A</span><span style="font-size: 14pt;">tendendo
a técnica e o diferente grado de erosión dos gravados, podemos
establecer polo menos t</span><span style="font-size: 14pt;">res</span><span style="font-size: 14pt;">
etapas ben diferenciadas. A mais primitiva, a dos sucos mais
erosionados poderían corresponder o pequeno cuadrúpede inferior, os
diversos fragmentos </span><span style="font-size: 14pt;">de
animales </span><span style="font-size: 14pt;">os que
superpuxeron as figuras do gran macho central e o animal que parece
arrastrar unhas varas </span><span style="font-size: 14pt;">e
</span><span style="font-size: 14pt;">a figura da embarcación
mais elaborada. </span>
</p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;">U</span><span style="font-size: 14pt;">nha
segunda fase corresponderíase coas figuras dos dous grandes cervos,
os circulos concéntricos, o probable antropomorfo</span><span style="font-size: 14pt;">
</span><span style="font-size: 14pt;">e a figura do labirinto
.</span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;">A
terceira fase, sin que poidamos precisar a data en que foi realizado,
corresponderian as figuras do xinete, as tres embarcacións e a
figura do cuadrupede que arrastra as varas, sin que podamos precisar
o aspecto que poderían ter antes da sua manipulación.</span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><br />
</p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><br /></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhh9aCYCH0IIZx-eH1urZbybvL5Zem8dZJVxuri1y-G6KTKH0s9TPAYq6aMWxedo7m4LZ5bjx8lMP-dmZH_KqpsuepFNlKr0ZU8UhwHJGhSOo1JEMO-qbM228TvZqtZS9fRNvdFdjvxB00/s1086/barcos1_2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="643" data-original-width="1086" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhh9aCYCH0IIZx-eH1urZbybvL5Zem8dZJVxuri1y-G6KTKH0s9TPAYq6aMWxedo7m4LZ5bjx8lMP-dmZH_KqpsuepFNlKr0ZU8UhwHJGhSOo1JEMO-qbM228TvZqtZS9fRNvdFdjvxB00/s640/barcos1_2.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Representacion de embarcacións, algunhas repicadas.<br /></td></tr></tbody></table><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><br /></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;">
</span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;">O
que </span><span style="font-size: 14pt;">coidamos que
singulariza este petróglifo e, </span><span style="font-size: 14pt;">sin
dubida, a primeira asociación de figuras de embarcacións con un
labirinto, o que nos permite facer unha relectura da </span><span style="font-size: 14pt; text-align: left;">figura que acompaña o gravado
principal da Pedra da Moura Encantada en Mogor, sobre a que xa
t</span><span style="font-size: 14pt; text-align: left;">iñamos</span><span style="font-size: 14pt; text-align: left;">
</span><span style="font-size: 14pt; text-align: left;">as nosas sospeitas.</span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt; text-align: left;"><br /></span></p>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh96o_4noos1Jjylu644_GAvCoMpN7IE7rvcIjc65YAWNLNEL2uW2SobVC8Zo_1mji0njd9dTjACUx6aOduQiMGFa5wQ8H4Pa0xO0IymmP_PQKbEKWqxXNfS1qu3DXe_jwsTmQMfjPtcBA/s648/barcobn.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="325" data-original-width="648" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh96o_4noos1Jjylu644_GAvCoMpN7IE7rvcIjc65YAWNLNEL2uW2SobVC8Zo_1mji0njd9dTjACUx6aOduQiMGFa5wQ8H4Pa0xO0IymmP_PQKbEKWqxXNfS1qu3DXe_jwsTmQMfjPtcBA/s640/barcobn.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Detalle da probable embarcación da Pedra da Moura WEncantada, Mogor, Marín.<br /></td></tr></tbody></table><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><br />
</p>
<p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;">O</span><span style="font-size: 14pt;">s
gravados </span><span style="font-size: 14pt;">asociados o
labirinto e que amosan evidentes sinais de repicado, </span><span style="font-size: 14pt;">son
definidos polos seus descobridores como </span><span style="font-size: 14pt;"><i>“un
motivo indescifrabel e atípico, formado por un apéndice coroado por
un cadrado. A sua dereita un circo concéntrico incompleto”
</i></span><span style="font-size: 14pt;">descripción
baseada </span><span style="font-size: 14pt;">na
observación desde</span><span style="font-size: 14pt;">
un punto de vista inferior da pedra </span><span style="font-size: 14pt;">e
claramente erronea en canto a descripción do suposto </span><span style="font-size: 14pt;"><i>“circo
concentrico” </i></span><span style="font-size: 14pt;">que
estaría situado a esquerda según eles os describen e que se
trataría de unha figura en omega invertida e similar as
representacións de embarcacións do petróglifo da Borna en Meira. O
outro motivo que describen como “</span><span style="font-size: 14pt;"><i>apendice
coroado por un cadrado” </i></span><span style="font-size: 14pt;">creemos
que representan duas embarcacións similares e de distinto tamaño
con paralelos tamen no petróglifo da Borna antes mencionado.</span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixTKtFV2oa-GHtSxYpwUJLqj5-GhGykTp769EB0S0Ttdk02Jiy8HMIEJS6KCPHUsZZQ6f-3MlBJwgHAzEP9I40rLTssF4Twj0nG5r1psLP-Nd4rU1hByoMl-NxR3p__a95RoU6T9X52Ts/s954/omegas.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="422" data-original-width="954" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixTKtFV2oa-GHtSxYpwUJLqj5-GhGykTp769EB0S0Ttdk02Jiy8HMIEJS6KCPHUsZZQ6f-3MlBJwgHAzEP9I40rLTssF4Twj0nG5r1psLP-Nd4rU1hByoMl-NxR3p__a95RoU6T9X52Ts/s640/omegas.jpg" width="640" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><span style="font-size: 14pt;"><br /></span><p></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtxtned4PopK6Cha4kXI1BsjTdzAJAf-0D5UpcmDLiV6lHOfLfm1qaWERGg6Q8bHjbsHGaFtVyZ9R-Ct0XhP0Mku_4SyajfeI8L7yLslsJW8zZRKRhM5fwGOfMk6WVNaN6JZF0Ch_Wvm8/s890/embarcacions.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="466" data-original-width="890" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtxtned4PopK6Cha4kXI1BsjTdzAJAf-0D5UpcmDLiV6lHOfLfm1qaWERGg6Q8bHjbsHGaFtVyZ9R-Ct0XhP0Mku_4SyajfeI8L7yLslsJW8zZRKRhM5fwGOfMk6WVNaN6JZF0Ch_Wvm8/s640/embarcacions.jpg" width="640" /></a></div><span style="font-size: 14pt;"><br /></span><p></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">Completa
a descrición desta parte da rocha (un auténtico palimpsesto no que
se borraron e gravaron novas figuras, como resulta apreciable na
fotogrametría </span><span style="font-size: 14pt;">con
partes mais claras e lisas con respecto a rugosidade xeral e sucos
case imperceptibles e que precisarían de unha análise mais
exhaustiva, pero que os meus medios non me permiten facer) unha
figura, inapreciable para os descubridores e para os autores dos
calcos, indubidable de unha embarcación con casco delimitado por
dous segmentos cu</span><span style="font-size: 14pt;">rvo</span><span style="font-size: 14pt;">s
e proa e popa elevadas con un prótomo na primeira (diante da q</span><span style="font-size: 14pt;">ue</span><span style="font-size: 14pt;">
se aprecia unh</span><span style="font-size: 14pt;">a
pequena combinación de círculos concéntricos</span><span style="font-size: 14pt;">)
e</span><span style="font-size: 14pt;">nriba
da cal</span><span style="font-size: 14pt;">
se p</span><span style="font-size: 14pt;">ercibese</span><span style="font-size: 14pt;">
unha figura antropomorfa e uns trazos </span><span style="font-size: 14pt;">aparentemente
desconectados dos </span><span style="font-size: 14pt;">elementos
construtivos.</span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;">
</span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><br /></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhfClpt-tB3jmoR5AkPv6EIt0O-wflPUVAsvHlsYaesnlsN-m9NG62Uqor1LzbbeMNBLQzOKIGc3WfXt3IyBh9GQKZvXqn87uHSckAhYu4VijulpQGDkKIsHFYm8yZ3dkC-R6xhfd1IMlA/s810/barco_0.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="718" data-original-width="810" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhfClpt-tB3jmoR5AkPv6EIt0O-wflPUVAsvHlsYaesnlsN-m9NG62Uqor1LzbbeMNBLQzOKIGc3WfXt3IyBh9GQKZvXqn87uHSckAhYu4VijulpQGDkKIsHFYm8yZ3dkC-R6xhfd1IMlA/s640/barco_0.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Restitución fotogramétrica.<br /></td></tr></tbody></table></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><br /></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">A
</span><span style="font-size: 14pt;">identificación
proposta sobre as figuras repicadas xurdiu fai moito tempo pola
semellanza formal con unha representación moi esquemática de unha
embarcación de tipo nórdico de época medieval, concretamente algún
tipo de </span><span style="font-size: 14pt;"><i>drakar
viquingo</i></span><span style="font-size: 14pt;">,
pois o feito de estaren repicados manifestaba unha orixe histórica.
Non foi até o descubrimento da embarcación mais elaborada e de
sucos moi desgastados que nos replantexamos a atribución netamente
prehistórica do conxunto dos gravados preto do labirinto. Coincidiu
no tempo co estudo que estamos a facer do petróglifo da Borna onde,
entre as numerosisimas representacións de embarcacións atopamos
algunha </span><span style="font-size: 14pt;">semellante
a estas e </span><span style="font-size: 14pt;">que
solo difire na angulosidade dos seus trazos.</span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><br /></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><span style="font-size: 14pt;">A
interpretación destas figuras e a sua relación co labirínto serán
merecentes de un estudo mais profundo, mais agora queremos dalo a
coñecer, pois estamos seguros que </span><span style="font-size: 14pt;">par</span><span style="font-size: 14pt;">a
moitos estudosos da arte rupestre, dos labirintos, e das
representacións de embarcacións, abrir unha nova ventá a
posibilidade de buscar contactos mediterráneos (que nos non
compartimos polo agora) para estes elementos singulares, e que pouco
a pouco van a ir cobrando importancia, </span><span style="font-size: 14pt;">poden
contribuir a</span><span style="font-size: 14pt;">
demostrar que non sempre </span><span style="font-size: 14pt;"><i><b>ex
oriente lux.</b></i></span></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
</p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><br />
</p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;"><br /></p><p align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
</p><div id="sdfootnote1"><p class="sdfootnote"><a class="sdfootnotesym" href="#sdfootnote1anc" name="sdfootnote1sym">1</a><b>Aparicio
Casado, B.</b> <i>Segredos ao descuberto. Pegadas de canteiros e de
buscadores de tesouros nos petróglifos galegos</i>. 2017</p>
</div>Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-62022191256969192982020-01-14T11:16:00.000-08:002020-01-15T00:20:24.344-08:00O RAIO AZUL<br />
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>O RAIO
AZUL</b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b><br /></b></span></div>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhf46FcWzghX03NMpKZct9KmNqrIzHCLZS0L7RERdi9UD29ynvdoGwTlWaJYBJJs6UqDaOFHu5mezmEIqsqBJwnfIG3svCOj5h4maYG7Td_rAEHsUnoy_lp-Z_ftgcLkIc-xktKx3HsUP4/s1600/IMG_5039.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="597" data-original-width="949" height="402" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhf46FcWzghX03NMpKZct9KmNqrIzHCLZS0L7RERdi9UD29ynvdoGwTlWaJYBJJs6UqDaOFHu5mezmEIqsqBJwnfIG3svCOj5h4maYG7Td_rAEHsUnoy_lp-Z_ftgcLkIc-xktKx3HsUP4/s640/IMG_5039.png" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Raio azul. Recorte da foto orixinal.</td></tr>
</tbody></table>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">De entre os fenómenos ópticos que soen acompañar os solpores en todo o mundo, poucos son tan populares como o raio verde, sobre todo pola novela romántica Le Rayon vert, do escritor francés Jules Verne na que narra a busqueda por parte de unha parella de unha posta de sol onde se poida ver este fenómeno, pois como di a lenda, si dúas persoas o observan o mesmo tempo quedaran unidas para sempre. </span></div>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Tamén contribuíu a sua popularidade o feito de mencionarse en unha das películas da serie Piratas do Caribe: A fin do mundo, do ano 2007 o que fixo que moita xente se interesara por ese fenómeno solar anque desde unha interpretación superficial e máxica. </span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
<div style="text-align: justify;">
Este mal chamado raio verde, posto que non é un raio (é un escintileo) non é simplemente unha lenda, é un fenómeno óptico real produto da refracción e dispersión da luz do sol cando se atopa cerca do horizonte. que pode ser admirado por todo afeccionado a natureza que o busque con paciencia.</div>
</span><br />
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRjZ7YxeB8VkdAOs3_WeCzkEqqXfXvYkLgtf1LO96Mc5AemaRya-TAYRwb-8TyqiXCHkZfJo-ahHBdDECe0wgQtIvjmFHsAHWDiDrfLqBjxLsLHGuCjve68Mb0GrIwOeCTme3ClrWqZKM/s1600/raioverde.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="927" data-original-width="1545" height="384" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRjZ7YxeB8VkdAOs3_WeCzkEqqXfXvYkLgtf1LO96Mc5AemaRya-TAYRwb-8TyqiXCHkZfJo-ahHBdDECe0wgQtIvjmFHsAHWDiDrfLqBjxLsLHGuCjve68Mb0GrIwOeCTme3ClrWqZKM/s640/raioverde.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Raio verde desde o mirador de Cotorredondo, Vilaboa 17.03.2013</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">A maior cantidade de atmosfera que atravesa a luz no solpor ou no amencer actúa como un prisma que a descompón no espectro de cores do arco da vella. Estas cores desaparecen detrás do horizonte un por un, empezando polo vermello seguido polo laranxa, amarelo, verde, azul e violeta. <br /><br />Os amarelos e os verdes soen ser os mais comúns xa que o azul e violeta son con frecuencia esvaídos pola propia cor do ceo.</span><br />
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEFArq2sMjSzmFvjMtqjj2WKhooMz_3tek6Fq8r3dSuB_tK4orpwmI80BMXv8jUZtgS85INiVdPsFQWBviN0J17fqtHGBAJGGx4UCl2LnlCjB0eK6_U85kYqYobt4ODTXTQPAXdOi12Xs/s1600/refraccion.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="475" data-original-width="798" height="380" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEFArq2sMjSzmFvjMtqjj2WKhooMz_3tek6Fq8r3dSuB_tK4orpwmI80BMXv8jUZtgS85INiVdPsFQWBviN0J17fqtHGBAJGGx4UCl2LnlCjB0eK6_U85kYqYobt4ODTXTQPAXdOi12Xs/s640/refraccion.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Adaptado de: <a href="http://www.tboeckel.de/EFSF/efsf_ps/greenflash_04/spuren.jpg">http://www.tboeckel.de/EFSF/efsf_ps/greenflash_04/spuren.jpg</a></td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">As cores dos escintileos verdes ou azuis dependen principalmente da claridade do aire. Agora e posible <a href="https://aty.sdsu.edu/explain/simulations/inf-mir/colors/GFcolors.html">simular estas cores</a> de maneira bastante realista, incluíndo os efectos de atenuación e dispersión de aerosois, así como a extinción pola atmosfera molecular. <br /><br />En ocasións moi raras o escintileo azul e tan intenso que permite a sua visibilidade xusto por riba ou sobreposto o verde.</span><br />
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhojvWEX9_sPyS4zyHvf_v6tEbXrWlqLR8NFPQNPQQXhi4__Jw1xioxt8AxuC3Cj9SjKFXMkk2QhxwfWfUdjg-VgRnA_hIy-ME49FM9fJLkZeuTD-1ZKxnkTxochRIyjMD3SPzQzx3fO7c/s1600/IMG_5038.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="588" data-original-width="936" height="402" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhojvWEX9_sPyS4zyHvf_v6tEbXrWlqLR8NFPQNPQQXhi4__Jw1xioxt8AxuC3Cj9SjKFXMkk2QhxwfWfUdjg-VgRnA_hIy-ME49FM9fJLkZeuTD-1ZKxnkTxochRIyjMD3SPzQzx3fO7c/s640/IMG_5038.png" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Raio azul 2</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 16pt;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Esto e o que aconteceu o dia 11 de xaneiro do 2020 mentres estaba na praia da Lanzada no Concello de O Grove, Pontevedra as 18:25h.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh1KPQnZvjruUZRysZwPbLlk5A3Z6MRWVnlFQFWoj9z5JKeMMT07b4u7Urvu0rkHsEoDNbhi_eTCk9JRqxYfB32zji-xRRakAtcRK16ajvFu9cEXFV5oPjB6_4YZbNjAEIdtCdY6komsgA/s1600/IMG_4992.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="1600" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh1KPQnZvjruUZRysZwPbLlk5A3Z6MRWVnlFQFWoj9z5JKeMMT07b4u7Urvu0rkHsEoDNbhi_eTCk9JRqxYfB32zji-xRRakAtcRK16ajvFu9cEXFV5oPjB6_4YZbNjAEIdtCdY6komsgA/s640/IMG_4992.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Parhelio</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Foi unha posta de sol espectacular. Comezou coa presenza a dereita do disco solar de un Parhelio moi intenso, que se mantivo uns dez minutos antes do solpor, e despois de que o sol se ocultase, tiven a oportunidade de ver un tenue Pilar solar. </span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiH90E0-twusU8BPMMBM2MfbsaiHw4maJdqzaUCzsUxJtzhadDDnthKYNwIYYWnVwrzqt1uMXIRnq35DxPO2lbed0zvw9uvBK5bbB2eHpOQt_LzeFt37ofBJ2QiJADyyQ1qlUiDlG5lDlM/s1600/IMG_5049.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="1600" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiH90E0-twusU8BPMMBM2MfbsaiHw4maJdqzaUCzsUxJtzhadDDnthKYNwIYYWnVwrzqt1uMXIRnq35DxPO2lbed0zvw9uvBK5bbB2eHpOQt_LzeFt37ofBJ2QiJADyyQ1qlUiDlG5lDlM/s640/IMG_5049.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Pilar solar</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">O raio azul e un fenómeno rarisimo. Coido que é a primeira vez que se rexistra en Galicia, e en España só teño coñecemento de un rexistrado desde o observatorio do Roque de los Muchachos nas illas Canarias no 2006. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Podo dicir que fun moi afortunado, pois si ben, o raio verde o levo fotografado varias veces desde fai dez anos, e os parhelios e pilares son mais abundantes, o raio azul foi a primeira vez que o puiden fotografar. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<br />Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-30281881783077750992020-01-09T02:30:00.001-08:002020-01-14T15:41:43.196-08:00FONTECOVA, PROSPECCIÓN XEOELECTRICA 1979<br />
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif; font-size: large;"><b><br /></b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif; font-size: large;"><b><br /></b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif; font-size: large;"><b>FONTECOVA</b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><br />
</span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif; font-size: medium;"><b>PROSPECCIÓN
XEOELECTRICA, 1979</b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><br />
</span></div>
<span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><br /></span>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEimRM8azZ93fNkag6kQy5mPjccKKI2nkA3kl4WnBlh-3fkgwfmlPTi6mPl5iJKip8_66S6d4Sl0wUtGx-bS59fg2ZYLN6-8NUI_fROA1AtwJPfzdvbflnzkLxYxHSK5yTkt86zEyW3K4p0/s1600/comparativa.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><img border="0" data-original-height="707" data-original-width="1600" height="282" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEimRM8azZ93fNkag6kQy5mPjccKKI2nkA3kl4WnBlh-3fkgwfmlPTi6mPl5iJKip8_66S6d4Sl0wUtGx-bS59fg2ZYLN6-8NUI_fROA1AtwJPfzdvbflnzkLxYxHSK5yTkt86zEyW3K4p0/s640/comparativa.jpg" width="640" /></span></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;">Vistas do xacemento nos anos 1980 e 2017. Na primeira fotografia en amarelo as areas excavadas con anterioridadea 1979, en verde a zona prospectada .</span></td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><br /></span>
<br />
<span style="font-size: large;"></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Cumplense estes días corenta anos da primeira vez que se realizou unha prospección xeoléctrica aplicada a arqueolóxia en Galiza Un feito no que fun pioneiro e que permaneceu case inédito ate hoxe.</span></div>
<span style="font-size: large;">
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Nos inicios da década dos anos setenta do século pasado, cando tiven os primeiros contactos coa arqueoloxía a raíz de achado casual de un machado de bronce no castro de Montealegre e hoxe depositado no museo de Pontevedra, a investigación arqueolóxica en Galicia non era pobre, senón paupérrima e as novas técnicas aplicadas a prospección non destructiva era ciencia ficción.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Limitábase esta, salvo contadisimas excepcións, a xacementos do Neolítico (mámoas), petróglifos, algún castro, algún xacemento galaico romano e algo medieval. Nada ou caseque nada se sabía de xacementos que se apartaran de esas tipoloxías.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
A catalogación arqueolóxica, mais que na Universidade, estaba limitada o traballo de algúns museos, entre os que destacaba o Museo de Pontevedra, cuxa Carta Arqueológica de la Provincia de Pontevedra elaborada por Alfredo Garcia Alén, por entón Segredario do Museo e publicada conxuntamente co entón director José Filgueira Valverde, foi a que me abriu os ollos diante de un mundo até entón caseque descoñecido.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Comecei entón unha laboura de catalogación sistemática da comarca do Morrazo, a que se sumaron outros entusiastas Antonio Nores Soliño, José Suarez Mariño, entre outros nos seguintes anos.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Foi así como o Morrazo pasou a ser nos anos 70 e 80 un referente punteiro na investigación, catalogación arqueolóxica e etnográfica, a pesares dos atrancos por parte da facultade de Historia onde moitos dos achados de aqueles días non foron suficientemente valorados, e mais, moitos deles resultaron absolutamente descoñecidos, caso do primeiro fragmento de campaniforme cordado achado fora de contexto funerario ou as primeiras cerámicas con decoración cardial, até entón totalmente inéditas no NW hispánico.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Sin embargo, a miña entrada como membro da Sección de Prehistoria e Arqueolóxia do Instituto Padre Sarmiento de Estudos Galegos, adscrito o CSIC, propiciou que abordara co seu respaldo unha serie de actuacións que, anque foron publicitadas en distintos Seminarios, non tiveron reflexo nas publicacións da época.</div>
<br />I.- INTRODUCCIÓN E ANTECEDENTES. <br /><br /><div style="text-align: justify;">
A fins do ano 1973 tivemos coñecemento por parte de D. Xesús Alvarez, dono da finca chamada "FONTECOVA", no lugar de Casal, parroquia de San Martiño, concello de Moaña, da existencia de unhas fosas abertas no xabre. A primeira aparecera cinco anos antes ao facer as cimentacións para a sua casa. Polos datos aportados tratábase de unha fosa en forma de pera, de aproximadamente un metro de fondura e cerca de un metro de diámetro na boca. Estaba chea de terra mesturada con pedras de diversos tamaños, entre elas unha laxe que amosaba no seu medio un furado de uns cinco cm. de diámetro. No fundo, enriba de unha laxe con evidentes señales de ter sido queimada, había un vaso de forma globular, fondo plano e bordo lixeiramente volto cara a fora, cheo de terra mesturada con cenizas ou carbóns. Moi preto da laxe do fundo apareceu un machado de pedra pulida, que é o único resto conservado, xa que o vaso foi desfeito polo informante.</div>
</span><br />
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif; font-size: 16pt;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhY9SfDg0UC6YTE0aRmUDiwRVbn3WnMMxLfXfJqJrZocxqIWOk7i85kAl8o9fYbW3ev9CLY3rE2gztljnrLXusqxUxv4Qcdaj1uam2wTIdbIzJK-e3SGIPNgvaP76YEqPgC620gqOiAoLo/s1600/casal74b.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><img border="0" data-original-height="753" data-original-width="1128" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhY9SfDg0UC6YTE0aRmUDiwRVbn3WnMMxLfXfJqJrZocxqIWOk7i85kAl8o9fYbW3ev9CLY3rE2gztljnrLXusqxUxv4Qcdaj1uam2wTIdbIzJK-e3SGIPNgvaP76YEqPgC620gqOiAoLo/s640/casal74b.jpg" width="640" /></span></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;">As tres fosas excavadas en 1974</span></td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif; font-size: 16pt;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">No ano 74 fíxose a primeira prospección do terreo coa participación de persoas que daquela estaban vencelladas o Museo de Pontevedra. Nesta ocasión descubriranse tres fosas de forma hemisférica, que proporcionaron abundantes anacos cerámicos, un vaso troncocónico case completo, un pequeno anaco de metal (cobre ou bronce) e varios muíños fragmentados. estes materiais están practicamente inéditos. </span></div>
<span style="font-size: large;">
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Neste mismo ano, as chuvias puxeron o descoberto no medio do carreiro que bordea a finca polo S. unha nova fosa que contiña dous vasos deitados os que lle faltaba unha mitade an sentido lonxitudinal, acompañados tamén de un machadiño polido. lstes materiales dós que apresentamos un deseño, foron depositados polos achadores no Museo de Pontevedra. Tratabase tamén niste caso de una fosa hemisferica de cerca de 90 cm. de diametro na sua boca e 60 cm. de fondo. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
No ano a seguir fixose unha nova prospección destinadaa delimitar o xacemento polo lado do naciente, dirixida por Alfredo Garcia Alén. Puxeronse o descoberto varias fosas somellantes as atopadas nos anos anteriores,pero de menor tamaño, recollendose abundantes anacos de muiños, una machado polido, e unha gran cantidade de anacos ceramicos, entre os que habia dous fragmentos de moldes de fundición, un deles correspondente a unha ponta con forte nervadura central. Istes materiales, coma os anteriores permanecen inéditos. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
No ano 78 ao facer unhas labores na finca, voltou a atopar tres novas fosas, que foron excavadas polo que suscribe e Antón de la Peña. Duas correspondian o tipo hemisferico xa rexistrado en anteriores anos e unha delas tiña forma cilindrica, ocupada casi enteiramente por un gran muiño de pedra. Os resultados de esta excavación foron comunicados no seu dia a Sección de Prehistoria e Arqueoloxía do Instituto Padre Sarmiento de Estudios Gallegos.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
REALIZACIÓN DA PROBA</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
A mediados de diciembre do ano 79 comunicoume o dono do terreo que iba a un alpendre nunha zoa non prospectada e na que era probable que apareceran novas fosas. Comunicado o feito a Sección autorizaronme a facer unha prospección xeoeléctrica, coa intención de ver si o aparello que eu posuia pola miña actividade profisional era aplicable a Arqueoloxía, e de dar resultados positivos aplicalo en outras ocasións. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
O aparello usado e un medidor de resistencia de terras (telurómetro) marca GOSSEN,mod.A-317, fabricado na Alemania. Ten a ventaxa de conter no mismo aparello lixeiro, os circuitos de corriente enerxetica e de medida, facendo que as medidas sean rapidas e sinxelas. A principal desventaxa e a sua pouca potencia e non e apto para o seu emprego en circunstancias desfavorables, por exemplo cando a resistividade superficial e moi elevada. O tipo de estendemento empregado foi o Wenner de sondeo horizontal descrito no 1964 por <a href="http://electrical-methods-in-archaeological-prospecting/oclc/866592498">Edmondo Carabelli</a> da Fondazione Lerici do Politecnico de Milán. Este tipo de sondeo non é o que mellores resultados da, pero e o unico que permite o aparello. A precisión das medidas ven marcada polo fabricante en mais ou menos 2,5% da lectura. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
A primeira proba e posta a punto do aparello fixose sobre a zona excavada no ano 78, xa que dispoñia do plano de situación das fosas e o feito de estar cheas de chatarra oon predominio de materiales metalicos, o que nos daría unhas oscilación bastante grandes na resistividade,como asi foi.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Unha vez determinada a resistividade do terreo no que iba a facer o sondeo, que quedóu establecida en 45 ohmios/m., e determinada a profundidade da capa humica en uns 30 cm. coloquei os electrodos nunha barra de bakelita, separados entre si 30 cm., o que lle daba rixidez e posibilidade de desplazalos oonxuntamente sin alterar a sua separación.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
A medida obtida pra resistividade (45 ohmios/m.) foi considerada como nivel 0, estando as demais medidas en 0,5 ou 1 ohmio por enriba ou debaixo de esta.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Procedemos a trazar sobre a zona a prospectar unha serie de lineas separadas 30cm. unhas de outras, facendo as medidas en sentido lonxitudinal cada 30cm. para obter os resultados optimos, estando xa no limite de resolución do aparato. As medicións obtidas pasaronse a un grafico, e mostraron unhas anomalias similares, pero de menor intensidade que as que habian servido de proba.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEvj8b8phWTVhP4TZ_m40jq82C53WF3lsogSw4EOGJBAbPVx5GSkC4uhy2AE4fPT9zB9nJQKNTawAlGV3J7f_Y4w6z3YZozhQONd__CJdcyAdvgHZCfyaBjCV5O3u__LZEu6ifwYxWah0/s1600/prospeccion0001.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><img border="0" data-original-height="1121" data-original-width="1600" height="448" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEvj8b8phWTVhP4TZ_m40jq82C53WF3lsogSw4EOGJBAbPVx5GSkC4uhy2AE4fPT9zB9nJQKNTawAlGV3J7f_Y4w6z3YZozhQONd__CJdcyAdvgHZCfyaBjCV5O3u__LZEu6ifwYxWah0/s640/prospeccion0001.jpg" width="640" /></span></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;">Folla do caderno de campo co resultado das medicións.</span></td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif; font-size: 16pt;"><br /></span>
<span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif; font-size: 16pt;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Daqueles traballos non me queda mais que un borrador incompleto e a folla co resultado das prospeccións, as cales foron comunicadas a Sección de Prehistoria e Arqueoloxía do IPSEG en unha xuntanza realizada no Salón de Actos do Concello de Moaña e que constituíron o meu discurso de ingreso na dita Sección.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<span style="font-size: large;">
<div style="text-align: justify;">
En xaneiro de 1980 procedín a facer unha escavación de urxencia abrindo unha superficie de uns 20m2, coa intención de confirmar a validez do método usado, e os resultados foron os que se agardaban do estudo das anomalías eléctricas.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjV7EXKvchJX1D8df4YAXtXEzrVB_NZfZLWh5pfkAk0NQB_P09acBfO-3K8U53NozesYokNnOiIhel4BpS0w2umX0Vqu2oHbkpe01RwgkZ7LbKks9oL879ZGnTC82N4y1Jgnrxyisu6kww/s1600/_MG_0152.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><img border="0" data-original-height="632" data-original-width="1600" height="252" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjV7EXKvchJX1D8df4YAXtXEzrVB_NZfZLWh5pfkAk0NQB_P09acBfO-3K8U53NozesYokNnOiIhel4BpS0w2umX0Vqu2oHbkpe01RwgkZ7LbKks9oL879ZGnTC82N4y1Jgnrxyisu6kww/s640/_MG_0152.jpg" width="640" /></span></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;">Aspecto da escavación unha vez retirada a capa superficial.</span></td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif; font-size: 16pt;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Localizáronse dúas fosas de case un metro de diámetro e uns 50 cm. de profundidade e unha de uns 80cm. De diámetro e 30cm. de profundidade, parcialmente arrasadas na sua superficie, probablemente debido as labores agrícolas, o que se manifestaba no feito que acontecía en varias das que se habían escavado nos anos anteriores. Das vasixas de cerámica que contiñan duas delas apenas quedaba o fondo, e a terceira non deu enxoval mais aló de unhas pequenas pedras que poderon formar parte do recheo.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 16pt;"><span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><br /></span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 16pt;"><span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><br /></span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRkHcBtPtXGVO8Ti6X2fElGyZLiWbk8j-Bwc_99k5WeeUuBy3X8DhEhTBMRPbEw2ZkPMupsB2fDx0hyrQV8-iHwlH_IIHIgVwbMtsPDwoXyW8o0-7lxogdWfLfix4J-_Osx2nkkgsg6Cw/s1600/_MG_0150.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><img border="0" data-original-height="1024" data-original-width="1600" height="408" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRkHcBtPtXGVO8Ti6X2fElGyZLiWbk8j-Bwc_99k5WeeUuBy3X8DhEhTBMRPbEw2ZkPMupsB2fDx0hyrQV8-iHwlH_IIHIgVwbMtsPDwoXyW8o0-7lxogdWfLfix4J-_Osx2nkkgsg6Cw/s640/_MG_0150.jpg" width="640" /></span></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFO2U9a1JKWhnMLvg0fkAvEYfPmF-4ImI8R_LbmMWpEMf0z1MqvGGeE9wvnF-IzRkwgk_4CvTZqe8NV6ARDfcWfDOgjAXEQd2o_asdx2Mg1fI5sZ7zjIj03seozpwe17QXTEh3A58DT1M/s1600/_MG_0153.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><img border="0" data-original-height="1020" data-original-width="1600" height="408" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFO2U9a1JKWhnMLvg0fkAvEYfPmF-4ImI8R_LbmMWpEMf0z1MqvGGeE9wvnF-IzRkwgk_4CvTZqe8NV6ARDfcWfDOgjAXEQd2o_asdx2Mg1fI5sZ7zjIj03seozpwe17QXTEh3A58DT1M/s640/_MG_0153.jpg" width="640" /></span></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjOtAZqPUY-IsqqGP_R0qKxitT9b4FwTZYI5-9nZmkLaxys19zqyst3NeBwOS9NH0iQZIrfrnpmgegVO3PabZYxXCO-3RBBA7CrwvC9pZbGIinoVMbVEFJvEpVxJ-_nGWoQwFUPd8R4H-c/s1600/_MG_0157.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><img border="0" data-original-height="1053" data-original-width="1600" height="420" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjOtAZqPUY-IsqqGP_R0qKxitT9b4FwTZYI5-9nZmkLaxys19zqyst3NeBwOS9NH0iQZIrfrnpmgegVO3PabZYxXCO-3RBBA7CrwvC9pZbGIinoVMbVEFJvEpVxJ-_nGWoQwFUPd8R4H-c/s640/_MG_0157.jpg" width="640" /></span></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicTjjV_hPwEIpZ47i__6bKo2PX0lvK4OJrPiK4J4tY9PcEnFHbEr6sTTfAvjHQFfzXUtSb7Ele8Av6nueu2Wi-DwwilhMb8C8DuaO-Qg1uppb9oZYGOAOlDs50a6imz8UyKGiR9wl66FE/s1600/_MG_0159.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><img border="0" data-original-height="1014" data-original-width="1600" height="404" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicTjjV_hPwEIpZ47i__6bKo2PX0lvK4OJrPiK4J4tY9PcEnFHbEr6sTTfAvjHQFfzXUtSb7Ele8Av6nueu2Wi-DwwilhMb8C8DuaO-Qg1uppb9oZYGOAOlDs50a6imz8UyKGiR9wl66FE/s640/_MG_0159.jpg" width="640" /></span></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIDfGXL7nKX6OhT0Z0eGfUm8r4BBH9Tyn2imq8dylyqfc07BUBELssvlYsyyH9he-r6nMhP4HdqoJVPKq5BpsG5gDtPOJ0VD-dMjXV3u3Dal0y-d4HBRXrMRUqqsMlFAi60PNp36LufYA/s1600/_MG_0164.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><img border="0" data-original-height="1033" data-original-width="1600" height="412" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIDfGXL7nKX6OhT0Z0eGfUm8r4BBH9Tyn2imq8dylyqfc07BUBELssvlYsyyH9he-r6nMhP4HdqoJVPKq5BpsG5gDtPOJ0VD-dMjXV3u3Dal0y-d4HBRXrMRUqqsMlFAi60PNp36LufYA/s640/_MG_0164.jpg" width="640" /></span></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1vnpxh2uA5NLmBaor08YF8WM-B8JWEge6Ze5dRdmsky1FU90EIyGCnXVsO_11Cc3_eHuH0PHZE1KktQs6nHBsCqPpI-0CmBJY8xf1mstrx2-EBUhFR-md6Tu4ikActFgol9iHvYAp0uw/s1600/_MG_0167.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><img border="0" data-original-height="1048" data-original-width="1600" height="418" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1vnpxh2uA5NLmBaor08YF8WM-B8JWEge6Ze5dRdmsky1FU90EIyGCnXVsO_11Cc3_eHuH0PHZE1KktQs6nHBsCqPpI-0CmBJY8xf1mstrx2-EBUhFR-md6Tu4ikActFgol9iHvYAp0uw/s640/_MG_0167.jpg" width="640" /></span></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;">Detalles da escavación.</span></td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-family: "times" , "times new roman" , serif;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Os materiales foron depositados no Instituto Padre Sarmiento de Estudios Gallegos.</span></div>
<span style="font-size: large;">
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Diversos avatares propiciaron que a que foi a primeira experiencia deste tipo realizada en Galicia, quedara no esquecemento e permanecera até o dia de hoxe inédita.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Agardo que o Concello de Moaña se implique na continuación destas excavacións aproveitando que boa parte do xacemento está a dia de hoxe practicamente intacto, sobre todo na parte E lindante coa finca que foi de Xesus Alvarez e para quen este artigo sirva de homenaxe.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><br />
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-46869232843091964662019-11-25T10:53:00.001-08:002020-02-13T10:23:14.456-08:00PETRÓGLIFO DA LAXE DAS PICADAS<br />
<br />
<br />
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: large;"><b>PETRÓGLIFO
DA LAXE DAS PICADAS</b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>DE
DESTRUCTORES E SALVADORES DO PATRIMONIO</b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
<br /></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJHCDN-bKUWAHwgRGJcTtszYuirvmosOfxoOmF_aQUuadzVr_iDxUF89vc_c09VMcNj_MQVUuXd8QUH79X4z92mQjrvUX5Vh5hWSwd8hgE6egE0WGLW6AoZldViyfc7PhKDGGyv7lAFb4/s1600/picadastext.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1022" data-original-width="896" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJHCDN-bKUWAHwgRGJcTtszYuirvmosOfxoOmF_aQUuadzVr_iDxUF89vc_c09VMcNj_MQVUuXd8QUH79X4z92mQjrvUX5Vh5hWSwd8hgE6egE0WGLW6AoZldViyfc7PhKDGGyv7lAFb4/s640/picadastext.JPG" width="560" /></a></div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Na “Conferencia sobre el descubrimiento de insculturas rupestres de Galicia” que Ramon Sobrino Buhigas pronuncia no ano 1928 na sede da Real Sociedad Geográfica, adica a Casto Sampedro, presidente da Sociedade Arqueolóxica de Pontevedra, e o debuxante e primo seu Enrique Campo estas verbas de admiración: “<i>quienes cuantos a estos estudios se dediquen, rendirán testimonio de admiración y profundo agradecimiento por la labor realizada en la materia, base de todo cuanto posteriormente se hizo sobre arte rupestre en Galicia</i>”. </span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Estas mismas verbas podo aplicarllas, sin cambiar unha coma, a él mesmo e o seu fillo Ramón Sobrino Lorenzo-Ruza, pola inxente laboura desenvolvida o longo de mais de medio século, co descobrimento, estudo e catalogación de estacións de arte rupestre que culminaron coa publicación do monumental Corpus Petroglyphorum Gallaeciae.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">A sua importancia está fora de toda dúbida, pero tampouco está exenta de claroscuros como calquer outra persoa, e o recoñecemento da sua valía, non pode, nin debe, agochar outros feitos de mais dificil aceptación.</span></div>
<span style="font-size: large;">
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Noutras entradas deste blog <a href="http://covadeparalaia.blogspot.com/2016/08/a-pedra-da-moura-encantada.html">(1)</a>, <a href="http://covadeparalaia.blogspot.com/2017/05/a-pedra-da-moura-encantada.html">(2)</a>, <a href="http://covadeparalaia.blogspot.com/2018/02/pedra-da-moura-encantada-3.html">(3)</a>, <a href="http://covadeparalaia.blogspot.com/2018/05/as-consecuencias-de-unha-fraude.html">(4)</a> e <a href="http://covadeparalaia.blogspot.com/2018/11/apedra-da-moura-encantada-4-apareceua.html">(5)</a> intentei demostrar a fraude cometida na Pedra da Moura Encantada en Mogor, Marín e hoxe quero chamar a atención sobre o comportamento no traslado do petróglifo da Laxe das Picadas e a sua peripecia até quedar depositado no Museo de Pontevedra.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbBQt40q7XHQPYnl8TvtnQckveoufizWJmFyPGR2ic7BwgYa4uXbWAMkUaZVO97Ryju6wXit1nSsiwdHtVX9c3W5Vl8-dfm0almK4Bm228dc73I3Z4e2wi3RyuV-kmY76n3AWBsYQwzuM/s1600/picadas1917.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="886" data-original-width="1394" height="406" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgbBQt40q7XHQPYnl8TvtnQckveoufizWJmFyPGR2ic7BwgYa4uXbWAMkUaZVO97Ryju6wXit1nSsiwdHtVX9c3W5Vl8-dfm0almK4Bm228dc73I3Z4e2wi3RyuV-kmY76n3AWBsYQwzuM/s640/picadas1917.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">O petróglifo na sua ubicación orixinal, 1917.</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Este petróglifo estaba situado na tomada de Rey Dominguez en Montecelo, Poio e alí foi fotografado por Ramón Sobrino Buhigas no ano 1917. No estado actual atópase fragmentado en seis anacos e con unhas medidas de 2x1,50 m aprox. Presenta na sua superficie varias combinacións circulares, algunha figura de cuadrúpede e múltiples coviñas as que alude a sua denominación.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Despois da sua publicación no Corpus Petroglyphorum Gallaeciae e algunhas referencias en distintas publicacións de diversos autores, no ano 1951, sin saber os motivos foi partido e trasladado a finca que os Sobrino tiñan na veciñanza como aparece recollido en unha nota do diario de Ramón Sobrino Lorenzo-Ruza.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;"><br /></span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;"><br /></span></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj6vVJKsKxyl4b6nSuTOruKPEM3q_wDqvy-nCz4IVr33kV0l8JyAJL3ap5XKVzswym320YZbiUDPomEAcVDqKsfKNlSdWfkyEejF_F2byCoVoDvSacpD7yhuHXQda08wlaWPuZmAbZk7Q8/s1600/picadas_2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="275" data-original-width="674" height="260" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj6vVJKsKxyl4b6nSuTOruKPEM3q_wDqvy-nCz4IVr33kV0l8JyAJL3ap5XKVzswym320YZbiUDPomEAcVDqKsfKNlSdWfkyEejF_F2byCoVoDvSacpD7yhuHXQda08wlaWPuZmAbZk7Q8/s640/picadas_2.JPG" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Diario de Ramón Sobrino Lorenzo-Ruza</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Non resulta comprensible esta actuación, pois, no suposto que estivese en peligro, o normal sería que o seu traslado fose o Museo de Pontevedra, que nos anos cincuenta do século pasado, xa tiña recollidos algúns petróglifos, e ademais sería de agardar que as persoas que se interesaban no seu estudo e conservación o depositaran nel e non en unha finca privada.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Evidentemente Sobrino Lorenzo-Ruza era coñecedor desas prácticas, e ademais por eses días estaba a organizarse o III Congreso Arqueológico Nacional que se celebrou en Pontevedra ano e medio despois, polo que resulta de todo punto incomprensible a apropiación para seu desfrute de esta peza patrimonial.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Supoño que o que realmente buscaba, era ter no seu xardín privado un elemento decorativo de primeiro orde, e por si acaso deixou constancia dos gastos do traslado para poder reclamalos en caso de que tivese que depositalo no Museo como sería a sua obriga.</span></div>
<span style="font-size: large;">
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Permaneceu no xardín da sua casa en estado de lamentable abandono até que foi vendida a mediados dos anos 70.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhF82YdNPpPedTowYAgCJQZCSN9Yej4Ewo2U2rsc4iwaW5MlLqjzeP2uG1EUAhrXAw3r5FzwnTu0nINTsrEYX8doUd-mhGUIko9piAnIDFLBZZKpTv1GSQCACttZuqmAjalVjsyQwbgb0U/s1600/picadas_caeira.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="810" data-original-width="999" height="518" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhF82YdNPpPedTowYAgCJQZCSN9Yej4Ewo2U2rsc4iwaW5MlLqjzeP2uG1EUAhrXAw3r5FzwnTu0nINTsrEYX8doUd-mhGUIko9piAnIDFLBZZKpTv1GSQCACttZuqmAjalVjsyQwbgb0U/s640/picadas_caeira.jpg" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span>
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Nesas datas o seu sobriño neto Angel Núñez Sobrino solicitou diante da Comisión Provincial de Patrimonio autorización para trasladalo a Casa da Eira que posúen en Cequeril, Cuntis, como si fose un ben da sua propiedade.</span></div>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
</div>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;"></span></span><br />
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;"></span></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTrdlAaQHiXWyX2qwArYC9UFjEXLKoDS06VFp9UV7aFMDXt_UbmDgLXBlt5fTdDKlGJvtl4yY4tYF9svtY4UyR76Nv8VFFcy4CZJJEXAlVRRKCnhtfGYPxrqQUw5eMcV5K_LNTNLnZfso/s1600/photo_2018-01-15_13-24-35.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="199" data-original-width="941" height="135" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTrdlAaQHiXWyX2qwArYC9UFjEXLKoDS06VFp9UV7aFMDXt_UbmDgLXBlt5fTdDKlGJvtl4yY4tYF9svtY4UyR76Nv8VFFcy4CZJJEXAlVRRKCnhtfGYPxrqQUw5eMcV5K_LNTNLnZfso/s640/photo_2018-01-15_13-24-35.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Actas da Comisión Provincial de Patrimonio</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"></span><br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">A resposta da Comisión autorizando o traslado é lapidaria. Autorízao pero con unha serie de salvagardas. Que se faga co debido coidado e, que houbera sido preferible que se incorporara o Museo Provincial. Na mesma resposta comunica o Patronato do Museo para que fagan algunha xestión nese sentido. Así mesmo a Comisión “lamenta y condena el deplorable estado en que se encuentra el petroglífo”</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">A recomendación o Patronato do Museo tivo efecto, pois a pesares da intención do solicitante de levalo, hoxendía esta no Museo anque este pretenda vendelo como un logro persoal e o documente con esta carta.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhxzF2GJm9W0Oun6ehCA441RRm5n2UFFAdUPWascbfqWKv8Io018OEb5xysfU1pWKCfeWQWqFHCjC03z0AA1ASSIVHnVvtrhz_2n0cwPx4nwe57K87CQd8-9QXgQh7OZmNb_FflP96Gc4E/s1600/picadas+2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="794" data-original-width="877" height="578" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhxzF2GJm9W0Oun6ehCA441RRm5n2UFFAdUPWascbfqWKv8Io018OEb5xysfU1pWKCfeWQWqFHCjC03z0AA1ASSIVHnVvtrhz_2n0cwPx4nwe57K87CQd8-9QXgQh7OZmNb_FflP96Gc4E/s640/picadas+2.JPG" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Sería crible de non contar coas actas da Comisión Provincial de Patrimonio onde queda patente a sua intención de quedarse con el en un novo emprazamento.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Para os que coñecimos a García Alén, non nos resulta difícil imaxinar as xestións levadas a cabo para convencelo de que o entregara o Museo anque fora como unha doazón, aceptando de feito a sua propiedade, anque non se fiaba moito del, cando pide que o “donativo tuviese el consentimiento de tus padres y de tu abuela” </span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">A vista dos datos aportados, queda de manifesto que non se tratou de un donativo voluntario, xa que se asi fora non se pretendería o seu traslado a outra finca familiar, senón que antes de solicitar o traslado, se fixera entrega voluntaria no Museo e xa este xestionaría con Patrimonio o traslado.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;"><br /></span></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqYWUxSEjzJ3Bik79gLJ3V9Y34Iv43dH2QCYme78ocvAP3pul28vtGzDXwkHHLQIg0b_dPn9X_xNZZ9144vPSpLOl7oBeU0LaSA1lFmr6x4mraNzyhvgxHEaKeDH9fogUSHsWB0DcJZpE/s1600/o+salvador.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-size: large;"><img border="0" data-original-height="861" data-original-width="1400" height="392" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqYWUxSEjzJ3Bik79gLJ3V9Y34Iv43dH2QCYme78ocvAP3pul28vtGzDXwkHHLQIg0b_dPn9X_xNZZ9144vPSpLOl7oBeU0LaSA1lFmr6x4mraNzyhvgxHEaKeDH9fogUSHsWB0DcJZpE/s640/o+salvador.jpg" width="640" /></span></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: x-small;">El Correo Gallego, 21.10.2012</span></td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"></span><br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">O mérito de que hoxe o petróglifo se atope no Museo de Pontevedra hai que atribuírllo a Alfredo Garcia Alén, quen coa lexislación vixente no ano 1976, podendo ir coa Garda Civil a incautalo, preferiu facelo como donativo por deferencia a sua avoa “persona a la que respeto demasiado para que hiciesemos algo que ella no aprobase”.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Ben está o que ben acaba</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span><br />
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: x-small;"><span style="font-weight: normal;">Bibliografía:
Nuñez Sobrino, Angel: </span><i><span style="font-weight: normal;">Ramón
Sobrino Lorenzo-Ruza (1915-1959), eximio arqueólogo </span></i><span style="font-weight: normal;">.
Anuario Brigantino 2015, nº 38</span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: x-small;"><span style="font-weight: normal;">Nuñez
Sobrino, Angel:</span><i><span style="font-weight: normal;">Ramón
Sobrino Buhígas (1888-1946): materia y forma pétrea señalada y
nombrada. </span></i><span style="font-style: normal;"><span style="font-weight: normal;">Anuario
Brigantino 2017, nº 40</span></span></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: x-small;"><span style="font-weight: normal;">El
Correo Gallego, Compostela 23.10.2012</span></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-60461449060004656682019-11-22T03:26:00.000-08:002020-01-14T13:07:23.792-08:00ESTEVAN MARTIS, REXEDOR<br />
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b>ESTEVAN
MARTIS, REXEDOR</b></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhaoGwMgmhqz_vlCX937cE7DhTHnVCw2KnhtIo_apQAqeQNIVjTLJ8HrxjKpnCmf7XzO3tse3fttgIJt9RqpHMSsZncnz4M8jxcxUylPFRq5IG2QN5G_aQTWy3IPwT79uu-OMLbbhHIXNc/s1600/numero27+T.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="884" data-original-width="1600" height="352" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhaoGwMgmhqz_vlCX937cE7DhTHnVCw2KnhtIo_apQAqeQNIVjTLJ8HrxjKpnCmf7XzO3tse3fttgIJt9RqpHMSsZncnz4M8jxcxUylPFRq5IG2QN5G_aQTWy3IPwT79uu-OMLbbhHIXNc/s640/numero27+T.png" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Fotogrametría da fachada</td></tr>
</tbody></table>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;"><div style="text-align: justify;">
Dentro do traballo de reproducción fotogramétrica que estou a facer das inscricións e pedras de armas da cidade de Pontevedra, chamoume a atención unha casa sita na rua Isabel II numero 27. Un exame detido, lévame a poñer en cuestión a atribución da feitoría o rexedor Estevo Martís como tradicionalmente se ven aceitando.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Na sua fachada hai catro escudos, dos cales tres son idénticos. Son escudos cuartelados en cruz, no primeiro e cuarto cuartel unha cuncha de vieira que é a representación simplificada dos Pimentel mentras no segundo e terceiro unha folla dos Figueroa. O que está entre as duas portas ten a ambolos dous lados a seguinte inscrición en tres liñas:</div>
</span><div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHDkTExj_2K4ua7A66y4Q94bwG7bPmH3CUAnsBDQG0jat9BJOKE3oKINXvgnD5y1beQc3rfjrzL0Y3wd3Lqh_v62OXIkP9Gda6ak4nT1zbU9uDEjyf6gqK7gnHRq7-c4Hf8U7pZrS7uok/s1600/inscripcion+T.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="413" data-original-width="1600" height="164" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHDkTExj_2K4ua7A66y4Q94bwG7bPmH3CUAnsBDQG0jat9BJOKE3oKINXvgnD5y1beQc3rfjrzL0Y3wd3Lqh_v62OXIkP9Gda6ak4nT1zbU9uDEjyf6gqK7gnHRq7-c4Hf8U7pZrS7uok/s640/inscripcion+T.png" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Fotogrametría da inscrición</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"> ESTA : OBRA: MAN DIU : FAZER:</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"> ESTEVAN : MARTIS REGYDOR : ERA DE CCCC</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"> o</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"> LXXXVIII</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Cuxa traducción sería: ESTA OBRA MANDOU FACER O REXIDOR ESTEVAN MARTIS NA ERA MIL CATROCENTOS OITENTA E OITO, ou sexa no ano 1450.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjrIPk7WLBsUtmgweCycq7pYHoHDUS2XAw9M8kcIsZQEaNhMLOO3q_OupkXVSfNsI24vuCeMK_i-PQtMNlD_HESN0f7EVljjouJ3jd8bh7aboa6rmWrgAUlgMYzKXvVfZJKw8kWMNFWXK8/s1600/el+idioma+gallego.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="239" data-original-width="804" height="190" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjrIPk7WLBsUtmgweCycq7pYHoHDUS2XAw9M8kcIsZQEaNhMLOO3q_OupkXVSfNsI24vuCeMK_i-PQtMNlD_HESN0f7EVljjouJ3jd8bh7aboa6rmWrgAUlgMYzKXvVfZJKw8kWMNFWXK8/s640/el+idioma+gallego.JPG" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">El idioma gallego , Antonio de la Iglesia 1886</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;"><div style="text-align: justify;">
A primeira reprodución foi publicada no ano 1886 por Antonio de la Iglesia na sua obra El Idioma gallego, e fai unha lectura correcta da data, sin embargo nos últimos anos Miguel Costa en <a href="http://patrimoniogalego.net/index.php/871/2011/05/inscricom-do-regedor-estevan-martis/">Patrimonio galego</a> e en distintos <a href="http://frornarea.blogspot.com/2009/01/estevan-martis.html">blogs</a><a href="http://verbaescrita.blogspot.com/2011/08/?view=classic%20%20http://frornarea.blogspot.com/2009/01/estevan-martis.html">,</a> atribúe a data a era mil catrocentos, considerando a data da terceira liña como unha corrección e dando unha lectura incorrecta, pois esquece o L e le XXXVIII no canto de LXXXVIII</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmx4AL6bsKLJxThFcdnjYgiWgyvLGclvazkJ2QZFClfDc05Tnhl9gjf7UPzEzyaNBAbRe57_3ER19jAVoUVgdhuoQOpCSflimxaMJYZPs76BwCliI24fdthqQSKgoO695vNW-5RjjZStE/s1600/data.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="796" data-original-width="895" height="568" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmx4AL6bsKLJxThFcdnjYgiWgyvLGclvazkJ2QZFClfDc05Tnhl9gjf7UPzEzyaNBAbRe57_3ER19jAVoUVgdhuoQOpCSflimxaMJYZPs76BwCliI24fdthqQSKgoO695vNW-5RjjZStE/s640/data.png" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: 12.8px;">Detalle.</span></td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;"><div style="text-align: justify;">
Chama a atención o feito de que as inscricións das tres liñas semellan ser feitas en momentos e posicións distíntas</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
A primeira que non ocupa todo o espazo dispoñible esta feita en relevo con letras góticas de moi boa factura, entrementres que as inferiores son gravadas e con tipos de letra menos coidadosa. Un exame atento da liña central, permite apreciar que está lixeiramente mais rebaixada con respecto as outras dúas, como si fose borrada a inscricion en relevo que continuaría a liña superior, e unha vez alisada (coa conseguinte perda de materia) procedeuse a gravar a que presenta na actualidade. O feito de que a data apareza cortada pode ser debido a unha incorrecta distribución do texto no espazo dispoñible. A distribución irregular e as os distintos ángulos do picado das letras posiblemente sexa debido o feito de ser labrada estando xa en posición vertical, a diferenza do que acontece coa primeira liña e mais o escudo que semellan se traballados cando a a pedra estaba horizontal no taller.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Por todo elo coido que se trata de un cambio de titularidade cando a obra xa estaba feita e Estevan Martís non fose o que mandou iniciar a obra.</div>
</span><div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEitG_eHlmRxMPfLl1Drpe94uOvwMw7b-HxlVHJm7pDi9eSc2Kt0JPLWXjQADqvgRnH_-wUoufyjJM35CcDM8wZof3rNwMsAR-75Ly1QTxDJhv2ahHMirIdPZy9pfhyUCFoeoc191zKCafc/s1600/escudo+T.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="886" data-original-width="565" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEitG_eHlmRxMPfLl1Drpe94uOvwMw7b-HxlVHJm7pDi9eSc2Kt0JPLWXjQADqvgRnH_-wUoufyjJM35CcDM8wZof3rNwMsAR-75Ly1QTxDJhv2ahHMirIdPZy9pfhyUCFoeoc191zKCafc/s640/escudo+T.png" width="408" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Escudo principal</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;"><div style="text-align: justify;">
Completa a descrición a cuarta pedra de armas. Situase no centro da fachada. E un escudo ovalado e cuartelado en cruz no que se representan as seguintes liñaxes: primeiro Figueroa, segundo e terceiro Camba e cuarto Bugarín, sobre o cuartelado en cruz brochante a cruz dos Pereira. Está timbrado con capacete empenachado e arrodeado de rocallas, cuxas armas corresponden a Melchor Francisco de Camba Flores propietario do inmoble segundo Gillermo J. García na sua publicación Heráldica de la zona monumental de Pontevedra, de onde saquei a descrición e atribución dos liñaxes.</div>
</span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-9610435407365371792019-09-20T04:18:00.000-07:002020-01-16T12:46:26.947-08:00 A PEDRA DA PEREIRA REVISITADA<br />
<span style="font-size: large;"></span><br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b>A PEDRA DA PEREIRA REVISITADA</b></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDIYxjJguyaTWBrE5sj9rhNZt1rK2TZKSodBUTToR0anVY8EduYClRNnKMuwaNDxroGtQKAIAvWr0zfCtzeN829LoXkpOVzE9Kqd2LQWHKb68l8SA0yfH5qL2DaR3REFqyGlDNX0VSgCg/s1600/total.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="702" data-original-width="1229" height="364" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDIYxjJguyaTWBrE5sj9rhNZt1rK2TZKSodBUTToR0anVY8EduYClRNnKMuwaNDxroGtQKAIAvWr0zfCtzeN829LoXkpOVzE9Kqd2LQWHKb68l8SA0yfH5qL2DaR3REFqyGlDNX0VSgCg/s640/total.JPG" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Restitución fotogramétrica</td></tr>
</tbody></table>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Unha das nefastas consecuencias que trae consigo a privatización encuberta do noso Patrimonio e a de deixalo en mans de individuos que o único do que se preocupan e de recaudar diñeiro sin importarlles para nada nin a sua formación nin o relato que se lles está a dar os visitantes.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">O Centro de Interpretación dos Petróglifos de Mogor, situado no Concello de Marín non é alleo a esas prácticas, mais ben é paradigmático.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">No Concello de Marín hai catalogados arredor de cincuenta rochas con gravados, que abarcan practicamente tódolos motivos da arte rupestre do NO, xa sexan esquemáticos ou figurativos, xeométricos ou naturalistas, dos que no Centro de Interpretación solo se mencionan tres ou catro rochas, e ademais, mal. Na Pedra dos Mouros hai tres cuadrúpedes, dos que os guías coñecen un. Da Pedra da Moura Encantada, identificada como tal desde fai mais de un século, seguen a dicir que non saben cal é. E falando de petróglifos de armas, como si en Marín non existise ningún, din o que sigue, que é a transcrición do que nos contou un arqueólogo que facía de guía en días pasados: </span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">“<i>...Bueno, los (petróglifos) figurativos. Los figurativos son tradístas...Normalmente los representaban en rocas mas o menos inclinadas como estas, como podéis ver. Incluso a veces tan inclinadas como estas (outras)..sobre todo muchos de armas: espadas, puñais, alabardas...¿Sabeis lo que es una alabarda? Es una especie de mazo de la época del bronce, mas o menos... del cobre un poco anterior,...escudos. Hay, por ejemplo, en Gondomar Auga da Laxe, un gran panel para ver de frente con muchas armas. Parece ser que según algunos investigadores esos petroglifos de armas, digamos, estaban delimitando el terreno de la tribu. Era una especie de señal de aviso, digamos, por si alguna tribu que viniera de afuera viera eses grandes paneles y dijera:...¡Hey! cuidado que si entramos en esta zona, pues nos pueden matar...</i>”</span></div>
<span style="font-size: large;">
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9seb4JfbxyKlonytVuKHrCllgF8f2fpPkhlBPg1_AlTm_j3WRnKmOqjJieR5S8PG-H6wL51WrLUoHxsPaGNJ5kmDPc1j3tOkA-uGIWAFZuCX0vJu6ZoQWI6zqRMbZ5QUA67wyKINXLBs/s1600/calco.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1156" data-original-width="1600" height="462" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9seb4JfbxyKlonytVuKHrCllgF8f2fpPkhlBPg1_AlTm_j3WRnKmOqjJieR5S8PG-H6wL51WrLUoHxsPaGNJ5kmDPc1j3tOkA-uGIWAFZuCX0vJu6ZoQWI6zqRMbZ5QUA67wyKINXLBs/s640/calco.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Calco da autoría de Antonio de la Peña Santos</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Fai case trinta anos que de un xeito ou outro e coñecida a estación de Pedrouzos 1 na que se identificaran sete representacións de armas, unha das cales era, e segue a ser a segunda mais grande das que se coñecen nos petróglifos do NO da Península Ibérica. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Este feito sigue a ser descoñecido a dia de hoxe polos guias do Centro, e que coa aplicación da fotogrametría dixital supera entre puñais e espadas (16) as doce da Auga da Laxe. (Teño noticias de prensa que o facer a fotogrametría en datas recentes apareceron mais armas, pero ignoro de que tipo)</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">A principios dos anos 90 do século pasado, para facer un pequeno xardín en unha zona do meu eido que estaba moi maltratada, decidín buscar terróns de herba para facer un recheo e que fora practicable case de inmediato. Para elo, buscando unha herba que polo Morrazo denominase feno que abunda en algunhas pistas forestais que case están sin uso, e nas que a escorrentia colmara as beiras nas que crecía de maneira abundante, cheguei o Monte Veciñal en Man Común de Santo Tomé de Piñeiro, no monte da Laxe a uns 450 m. o NO da mámoa de Pedralonga.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Comecei a arrincar terróns na parte superior de unha laxe que penetraba debaixo da pista en unha zona que apenas chegaba os 15 cm. de potencia e a medida que os iba sacando, foi quedando o descuberto a laxe na que asomaba unha coviña. Revisei entón a parte que estaba descuberta que presentaba unha forma alombada con unha pendente pronunciada cara a o SO, en cuxa base podíanse ollar os característicos gravados de José Meijón que tanto abundan nas rochas da zona.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi3yAly4ADhBzAK6nVoe9bnFYhvaDCFsuIxF_Ggn3IIev2SePUTYFDRGgIWI9AG2fTJBI2QegapS5pZeAcJci9mplEIt2kJdjjv3peCdWxnWYvJYoOM4mnzBw-A8ilZwYIodw0NEjxU1u4/s1600/_MG_9943bn.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1043" data-original-width="1600" height="416" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi3yAly4ADhBzAK6nVoe9bnFYhvaDCFsuIxF_Ggn3IIev2SePUTYFDRGgIWI9AG2fTJBI2QegapS5pZeAcJci9mplEIt2kJdjjv3peCdWxnWYvJYoOM4mnzBw-A8ilZwYIodw0NEjxU1u4/s640/_MG_9943bn.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: 12.8px;">A Pedra da Pereira nos tempos da sua descoberta</span></td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Aproximadamente a dous metros de onde estaba arrincando a herba, distinguíase unha figura semellante a silueta de unha conifera, que non foi difícil identificar como un puñal similar o aparecido uns anos antes en unha cista en Atios, Porriño.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Unha vez rematada a limpeza da parte superior, descobrin varias figuras de armas entre as que destacaba unha gran espada de case 1,50 m. de largo, da mesma tipoloxía que a que era visible.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Dada a desvinculación que por aquela entón tiña do Museo de Pontevedra, despois do falecemento do que fora seu Secretario, Alfredo García Alén que era a persoa a quen facilitaba os datos de tódolos xacementos que atopara na década anterior, non comuniquei nin este nin outros achados pola mesma zona e que coidei quedaran inéditos. Volvín a visitalos a mediados dos 90 en compañía de José Suarez Otero que confirmoume a importancia dos achados.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Como na beira da rocha na sua parte S medraba unha pereira brava (Pyrus cordata), denominei a rocha como Pedra da Pereira, e con tal nome deina a coñecer na prensa en Xuño do 2011.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Descubrín entón que nos case 20 anos transcorridos desde que a desenterrara, fora inventariada co nome de Pedrouzos 1, nome a todas luces errado e que induce a engano, pois non esta no monte dos Pedrouzos, senón no da Laxe e crea confusión cos que si hai nos Pedrouzos.</span></div>
<span style="font-size: large;">
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1RhTpZxTPaqpo4_86hKCfctItQOnTQf-sFRpp4FwlPVZtgE6GW86ewvzDOHcNRYqI8f9rceJNC2VEQiY-yIoMVqU5DLfxwKb7ue94cRRq3Ow-K6J2orgQRhSmaNBW8dBrQ9yT-Ca8NZA/s1600/_MG_9838.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="983" data-original-width="1600" height="392" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1RhTpZxTPaqpo4_86hKCfctItQOnTQf-sFRpp4FwlPVZtgE6GW86ewvzDOHcNRYqI8f9rceJNC2VEQiY-yIoMVqU5DLfxwKb7ue94cRRq3Ow-K6J2orgQRhSmaNBW8dBrQ9yT-Ca8NZA/s640/_MG_9838.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Estado actual (Setembro 2019).</td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">A rocha de granito de dúas micas e grao fino mide na parte descuberta sete por seis metros aproximadamente, está orientada cara a o S en un pequeno val en cuxa parte superior se encontra, e a dia de hoxe en un estado de absoluto abandono, completamente rodeada de silvas, toxos, fentos, piñeiros e eucaliptos a imaxe do que ocorre coa inmensa maioría dos petróglifos galegos.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Na época do seu descubrimento fixera unha reprodución pola técnica do frottage dalgún dos motivos principais e que aínda conservo e que se reproducen por primeira vez.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg6YnGGME1qZf3GH-mJ_EN89EHq0-rvoOPAnHOFrxwrwBjLtomjGN9DAIU4FddnnQJVhW47ahWzFhybXuQ-WHU0kn43ibVV1GjGb4NTbsL0R4UMGNk07L6ltFBlAOgBKla2IdKCsCU2J4s/s1600/espadon.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="686" data-original-width="1600" height="274" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg6YnGGME1qZf3GH-mJ_EN89EHq0-rvoOPAnHOFrxwrwBjLtomjGN9DAIU4FddnnQJVhW47ahWzFhybXuQ-WHU0kn43ibVV1GjGb4NTbsL0R4UMGNk07L6ltFBlAOgBKla2IdKCsCU2J4s/s640/espadon.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Reprodución polo método do <i>frottage</i> da gran espada, no que é claramente visible unha das duas armas superpostas.</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">En este pódese ver sobre a parte distal da folla da espada principal unha das dúas follas nas que non había reparado no seu momento, e que coas nove localizadas unha vez realizado o levantamento fotogramétrico, dou agora a coñecer.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Antonio de la Peña Santos fixo o calco da rocha e publicou un cadro no que recolle as sete armas que identificou. E sorprendente que habida conta do seu ben facer, non fora quen de recoller, xa non digo tódalas gravuras, senón aqueles que incluso en un frottage apresurado poden ser percibidas.</span></div>
<span style="font-size: large;">
</span>
<br />
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdo2dsLrpmrWbrTXKRszkIwxjaYRAPp6U7howdeBzbBjYxHTl66iS_TT2zU2ckJ44iadRb8vfnrfbT_AE4KnFwEZM4Vl7H6B6ZVPzuvJdZbQzpKpMvo-4k47nLep04PxQUrJbaEScKTD4/s1600/comparativa1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="862" data-original-width="1200" height="458" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdo2dsLrpmrWbrTXKRszkIwxjaYRAPp6U7howdeBzbBjYxHTl66iS_TT2zU2ckJ44iadRb8vfnrfbT_AE4KnFwEZM4Vl7H6B6ZVPzuvJdZbQzpKpMvo-4k47nLep04PxQUrJbaEScKTD4/s640/comparativa1.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Comparativa do calco de Antonio de la Peña Santos coas suas correspondencias na rocha e a espada da Cista de Atios.</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Unha vez realizada a restitución dixital, as sete representacións iniciais pasaron a ser dezaseis en total, convertendo esta rocha en unha das panoplias mais numerosas das que teño coñecemento, xunto co espectacular conxunto da Auga da Laxe en Gondomar. De estas, dez presentan empuñadura en T, mentres que das restantes cinco teñen empuñadura indefinida ou plana e unha a ten arredondada. A maioría das figuras presentan un acusado grado de desgaste, que as fai caseque invisibles en condicións óptimas de luz, e so co emprego da fotogrametría puideron ser identificadas.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZyrdcWoJrle8tYz8ko2HUKemw4ipjVGedKi1IvBO0Qsh0YRrz6z6ZY0dETai5jVsAd4WykQWdeWfduPYOPKUxhsfmuF5GFHtRPGKQ-hHargig2vhdpAnCRLXlRE7Kxh_O22S4TwyAVKQ/s1600/panoplia+numerada.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="835" data-original-width="1405" height="380" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZyrdcWoJrle8tYz8ko2HUKemw4ipjVGedKi1IvBO0Qsh0YRrz6z6ZY0dETai5jVsAd4WykQWdeWfduPYOPKUxhsfmuF5GFHtRPGKQ-hHargig2vhdpAnCRLXlRE7Kxh_O22S4TwyAVKQ/s640/panoplia+numerada.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Detalle da rocha coa situación dos distintos gravados.</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Dúas figuras (</span>11<span style="font-size: large;"> e </span>16<span style="font-size: large;">) parecen representar armas enfundadas na sua vaiña a xulgar polos trazos que as diferencian das demais.</span></div>
<div style="font-size: x-large; text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="font-size: x-large; text-align: justify;">
Destaca entre tódalas figuras a de unha gran espada corta de lingüeta de 146 cm. de longo, asi como catro puñais do mesmo tipo pero de menor tamaño, mentres os outros son de folla ovalada de diversos tamaños. </div>
<div style="font-size: x-large; text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Sobre a folla da espada mais grande (</span>1<span style="font-size: large;">), están representados dúas figuras que interpretamos como puñais. Un (</span>2<span style="font-size: large;">) con empuñadura redondeada e folla ovalada, e outro (</span>3<span style="font-size: large;">) de empuñadura e folla mais estreita. O grao de desgaste destas dúas figuras non permite apreciar a coetaneidade ou non das mesmas coa figura mais grande.</span></div>
<div style="font-size: x-large; text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">A figura (</span>4<span style="font-size: large;">) e do mesmo tipo que a (</span>1<span style="font-size: large;">) pero de menor tamaño, ten na sua parte inferior outro pequeno puñal (</span>5<span style="font-size: large;">) e a sua dereita unha folla (</span>6<span style="font-size: large;">) ovalada.</span></div>
<div style="font-size: x-large; text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">A dereita da gran espada atopase outra figura de folla ovalada mais apuntada (</span>15<span style="font-size: large;">), tamén profundamente desgastada, e case tanxencialmente a sua empuñadura pero en sentido vertical con respecto a base da rocha, outro puñal de folla ovalada con empuñadura en T (</span>14<span style="font-size: large;">). Debaixo de esta, en sentido horizontal, outro puñal de folla triangular (</span>7<span style="font-size: large;">) e sobre ela un grupo de tres figuras, dúas das cales (</span>8<span style="font-size: large;"> e </span>9<span style="font-size: large;">) teñen follas rectas, apuntadas e empuñadura recta, mentres a (</span>10<span style="font-size: large;">) ten empuñadura en T e folla ovalada. A da sua esquerda (</span>16<span style="font-size: large;">), e unha folla triangular con empuñadura en T de dificilisima lectura, e cruzada por trazos que poderían indicar a presencia de unha vaina o mesmo que acontece na (</span>11<span style="font-size: large;">) e sobre esta dúas follas ovaladas (</span>12 <span style="font-size: large;">e </span>13<span style="font-size: large;">) con empuñadura en T.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;"><br /></span>
<span style="font-size: 14pt;"><br /></span><br />
<span style="font-size: 14pt;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHAvFcAyWGArFOIBhCtm99tCoDyJMWGCTZIpOc_K7oAEklVoS1qOyIubD7vVVWvsmSs58dPIMVvReLEGmDE82VVzmZ9dl5QXc-J14_vVuttQB2g1obA8Sm4ANVIRp2jTS5UwFYPzFHcFE/s1600/catalogo+armas.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-size: large;"><img border="0" data-original-height="604" data-original-width="846" height="456" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHAvFcAyWGArFOIBhCtm99tCoDyJMWGCTZIpOc_K7oAEklVoS1qOyIubD7vVVWvsmSs58dPIMVvReLEGmDE82VVzmZ9dl5QXc-J14_vVuttQB2g1obA8Sm4ANVIRp2jTS5UwFYPzFHcFE/s640/catalogo+armas.jpg" width="640" /></span></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: small;">Lista das figuras de armas identificadas na rocha</span></td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
<br />
<br /></div>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Completan o catálogo os gravados xa plenamente históricos da autoría de Pepito Meijón, tan abundantes nesta como en outras rochas das cercanias. Unha é unha figura de un circulo con seis radios triangulares sobre unha peana que coidamos representa unha custodia (17) e polo menos dúas inscricións (pois o estado no que se atopa a rocha neste tempo impide ver todo o seu perímetro) con senllos escudos e a inscrición JEHOVÁ.</span></div>
<span style="font-size: large;">
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><br />
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
<span style="font-size: 14pt;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjv5LAku_a8poBBp8ncrO1675nNl4hAnEibij3nxIU-D_VIqn_HKiBU3Sa7-uftG9TE4hpxGmVvSpGGBZ2K9Oizep_XqHQaKpYTzfWu8OPXIlGrWpywP2Hnjgo0pfvkQi2oOoPYEfv85hU/s1600/meijon.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1195" data-original-width="1114" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjv5LAku_a8poBBp8ncrO1675nNl4hAnEibij3nxIU-D_VIqn_HKiBU3Sa7-uftG9TE4hpxGmVvSpGGBZ2K9Oizep_XqHQaKpYTzfWu8OPXIlGrWpywP2Hnjgo0pfvkQi2oOoPYEfv85hU/s640/meijon.jpg" width="595" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Gravados de Pepito Meijón.</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Dada a importancia dos motivos representados, a situación, a visibilidade desta rocha, e a pesares do seu estado de desgaste, que é notorio nos 30 anos transcorridos desde o seu descubrimento, coidamos probable que fora a que deu nome o conxunto do monte onde se sitúa, monte da Laxe.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Este tipo de representacións de armas, son dos pouquisimos elementos que permiten datar os gravados de xeito inequívoco, pois o achado dos seus modelos metálicos en contextos que permiten a sua datación fan deles elementos salientables no conxunto da arte rupestre. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">E por iso que sería de agardar que as administracións implicadas na sua conservación e divulgación, sobre todo o Concello de Marín, puxera tódolos medios para a sua posta en valor, xa que se trata probablemente da segunda maior representación de espadas e puñais nos petróglifos de toda Galiza.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-43929587647665563212019-08-18T06:38:00.000-07:002020-01-14T13:29:50.198-08:00A LAXE DO CUCO<br />
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>¿CÉRVIDOS
OU CÁPRIDOS?</b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>A
LAXE </b></span><b style="font-size: large;">DO CUCO</b></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjK6sygcdQ0VpHz283ZrQ8nvRa9jdVCLAzXeY7inUyvY1gUyxCxs9TBWuRREMxIT9iCdMM72OCH5q9yIhg25pyWWwLmpgRv3PpfhkSvlxo0mJIFb0A3rKiyczDKC2sB-Ft3ZPJQ3qeMXFw/s1600/TOTAL00.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="796" data-original-width="1240" height="410" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjK6sygcdQ0VpHz283ZrQ8nvRa9jdVCLAzXeY7inUyvY1gUyxCxs9TBWuRREMxIT9iCdMM72OCH5q9yIhg25pyWWwLmpgRv3PpfhkSvlxo0mJIFb0A3rKiyczDKC2sB-Ft3ZPJQ3qeMXFw/s640/TOTAL00.png" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Restitución fotogramétrica do estado actual da Laxe do Cuco</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">O Outeiro do Cuco áchase no lugar de Cernadelo, na parroquia de San Xurxo de Sacos, concello de Cerdedo-Cotobade na provincia de Pontevedra, a esquerda da estrada que desde o km 74,6 da N-541 leva a ermida que hai na carballeira de San Xusto e o antigo Balneario do rio Lerez. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">No dito outeiro hai varias rochas con gravados, e unha delas, a Laxe do Cuco, (42.5131437909, -8.5061537581, Datum: ETRS89) e o obxecto deste traballo.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Trátase de unha rocha plana case a ras de chan de superficie irregular dividida lonxitudinalmente en dirección E-O por unha diaclása da cal arranca outra en dirección N-S, formando tres paneis, dos cales o superior alberga a maioría dos gravados, 12 cuadrúpedes, un dos cales esta unido polo rabo a un pequeno círculo con coviña central, unha pequena combinación circular e unha figura cuadrangular, mentres nos dous inferiores, a dereita o cuadrúpede mais grande de toda a rocha, e a esquerda polo menos outro pero de trazos moi desgastados, e que a imposibilidade de facer limpeza na rocha impídenos rexistralo convenientemente.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Falo de cuadrúpedes a pesares de que nas publicacións existentes fálase de representación de cervos, porque non está nada claro que se trate de estes a pesar de que no calco que publicou Antonio de la Peña Santos figura un dos animais con cornos ramificados. A día de hoxe non existe na rocha indicios de que eses trazos foran reais. Afirmación que ven dada pola presencia de animais adultos en actitudes de celo con cornos pequenos e lisos.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Cumpre entón intentar identificar que tipo de animal e o representado e indicar os motivos polos cales nos decantamos por rexeitar a atribución a cérvidos.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Dos 14 animais representados, catro ou quizais cinco poden ser considerados machos pola presencia de atributos xenitais destacados, e os outros nove ou dez serían femias. Pero todos con cornos pequenos, similares, e nalgún caso lixeiramente curvados .</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Dos cérvidos que poderían estar representados o cervo común (<i>cervus elaphus</i>) presenta un gran dimorfismo sexual. Sendo as femias menos corpulentas e mais pequenas que os machos e nunca presentas cornos, mentres os machos presentan cornos ramificados que se renovan cada ano. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">O corzo (<i>Capreolus capreolus</i>) e o cérvido mais pequeno de Europa: Presenta un dimorfismo sexual menos acentuado. Os machos presentan cornos pequenos de tres puntas que mudan anualmente, mentres que as femias carecen deles.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">O gamo (<i>Dama dama</i>) diferenciase do cervo no seu menor tamaño e sobre todo polos cornos palmeados. Presenta un gran dimorfismo sexual xa que fronte os grandes cornos dos machos, as femias carecen deles.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Solo estes detalles serían suficiente para descartar que os animais representados na rocha sexan cérvidos, e sendo así ¿que outro tipo de animal con cornos pode ser o representado?</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Coido que dos dous posibles candidatos, o rebeco ou rebezo (<i>Rupicapra pyrenaica parva</i>) e a cabra montés galega (<i>Capra pyrenaica lusitánica</i>), esta última é a que mais posibilidade ten de ser a especie representada, xa que o rebeco polas característica do seu habitat, estivo limitado a zoa oriental de Galicia, nas serras dos Ancares e o Caurel e o entorno da Pena Trevínca. O ultimo avistamenteo en liberdade foi en octubre de 1970, extinguíndose a partires desa data.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">A cabra montés é unha especie de bóvido que poboaba amplamente as serras do sur de Francia e a Península Ibérica. Unha das súas subespecies, a <i>capra pyrenaica lusitánica</i>, vivía nos montes do norte de Portugal, Galicia, Asturias e Cantabria. Era coñecida como cabra montés galega, cantábrica, portuguesa ou mueyu, en Portugal cabro.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">O que distinguía a esta cabra das outras subespecies da Península Iberia era o tamaño dos cornos e das manchas de cor negra. Nos machos o tamaño dos cornos non chegaba os 50 cm, aproximadamente a metade do tamaño dos do extinto bucardo (<i>capra pyrenaica pyrenaica</i>)</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7KD66ie5fIGH8y-_1DkOWP3TApa9FnckCvHEUxxpOU0woedMyBAJ0KKzN3nCq-9BijqQj9xYUKC8Zb1kzwaHwEkRT-Ag2LhQGsd48gicAjwdCbHMg0OsjtiFuegpaonbswYYMXEkD9xQ/s1600/Ilustra%25C3%25A7%25C3%25A3o_Portugueza%252C_n_131%252C_Lisboa%252C_24-8-1908_0017_Capra_pyrenaica_lusitanica.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1086" data-original-width="688" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7KD66ie5fIGH8y-_1DkOWP3TApa9FnckCvHEUxxpOU0woedMyBAJ0KKzN3nCq-9BijqQj9xYUKC8Zb1kzwaHwEkRT-Ag2LhQGsd48gicAjwdCbHMg0OsjtiFuegpaonbswYYMXEkD9xQ/s640/Ilustra%25C3%25A7%25C3%25A3o_Portugueza%252C_n_131%252C_Lisboa%252C_24-8-1908_0017_Capra_pyrenaica_lusitanica.jpg" width="403" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">A única Cabra monés galega fotografada en 1890 (Wikimedia commons)</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">A finais do século XIX unicamente quedaba un rabaño na Península Ibérica nas serras do Xurés/Gerês. No ano 1890 capturase o único exemplar fotografado con vida no Val da Albergaria, a quilometro e medio da Portela do Home e foi levado o Zoo de Lisboa onde morreu poucos días despois.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">As últimas testemuñas coñecidas, proceden todas da serra do Gerês onde en 1892 morreu unha femia vella e albiscáronse outros dous exemplares. Considérase este, polo tanto, o ano da súa extinción.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Esta cabra montés coido que é a mellor candidata a identificación cos gravados obxecto do presente traballo.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhz46Obwo_Z4itGIz49bQ3GNdU5MRylk_YLsXA35NrzBM5LVlMB5_Xesr3vRMh08sNeOxNmDOFTSgVSlFL0qe3F7f6kDqwgdVQ6sLj6FZ9wBhua85uEYz_wM60oNcNz2U7bJCKXXoZtZCc/s1600/cortejo200.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="520" data-original-width="656" height="316" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhz46Obwo_Z4itGIz49bQ3GNdU5MRylk_YLsXA35NrzBM5LVlMB5_Xesr3vRMh08sNeOxNmDOFTSgVSlFL0qe3F7f6kDqwgdVQ6sLj6FZ9wBhua85uEYz_wM60oNcNz2U7bJCKXXoZtZCc/s400/cortejo200.png" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Escena de celo na parte superior da rocha.</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">
</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Destacan na rocha dúas indubidables representacións do celo dos animais. A primeira na parte superior esquerda onde un macho esta ulindo os xenitais da femia debaixo da cal hai un animal pequeno, e outro maior a súa dereita. Completan ese panel outros dous animais lixeiramente separados.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgq7LZOPwZ9S9uCltbL6sq1_53MUDaOIG91v68QEjq6SP9gDD4W-J85ZJ7G_zKmFcGi8Q2K-aglQ45bJQhv17KpXwZB2OW_WA-UkGB6iXIe-BtmtLB-X4KkyEqFgnKtUjmCqgfdjqB9UXc/s1600/corzos.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="400" data-original-width="630" height="253" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgq7LZOPwZ9S9uCltbL6sq1_53MUDaOIG91v68QEjq6SP9gDD4W-J85ZJ7G_zKmFcGi8Q2K-aglQ45bJQhv17KpXwZB2OW_WA-UkGB6iXIe-BtmtLB-X4KkyEqFgnKtUjmCqgfdjqB9UXc/s400/corzos.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /></td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Este comportamento sexual e sobradamente coñecido entre os ruminantes tanto salvaxes como domésticos e está amplamente representado na arte rupestre galega. Apenas a 500m na moi coñecida Laxe das Rodas no Lombo da Costa existe outra representación similar.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnru8CyLJKrsYRpMLph3Jm8zGuE67_W_uiM1m386Z_xhdp9kG8AfBqSQ6x8Suu2IIgklLeD2HxLB7AVaa1BxOio_0hVRt5-FtIeHccj3BTmZGBR7auwzIEj6FaEw3IyB4rI0TPiQtLGyI/s1600/cortejo00.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="703" data-original-width="619" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnru8CyLJKrsYRpMLph3Jm8zGuE67_W_uiM1m386Z_xhdp9kG8AfBqSQ6x8Suu2IIgklLeD2HxLB7AVaa1BxOio_0hVRt5-FtIeHccj3BTmZGBR7auwzIEj6FaEw3IyB4rI0TPiQtLGyI/s640/cortejo00.png" width="561" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Escena central.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">No panel situado a dereita achamos outra representación similar debaixo da cal tres animais parecen camiñar en fila encabezados por un macho en actitude de bérrea que amosa un gran falo e parece unido polo rabo a un pequeno circulo con coviña central.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Baixo estes unha pequena combinación de dous círculos concéntricos con coviña central e apéndice. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Completa a escena un gravado que representa un animal esquemático con grandes cornos arqueados que semella levar algo cravado no lombo. A actitude e de dor coa boca aberta, e anque falla o trazo que delimitaría o abdome, presenta uns trazos de gran dinamismo.</span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgyWoywtbk7k-ulOQNRpktmswszJUyDIcYZENXHcQGhBjQkLZlOtJc0Lwk3SMwK5G5lzj-m9UNoJAG7d580ApOU8FHx85AUzIQNZPJ5oB-00VOyKaMjUOzAG2jQH0fQpWEna3vLuF-c3Jk/s1600/caza00.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="271" data-original-width="373" height="290" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgyWoywtbk7k-ulOQNRpktmswszJUyDIcYZENXHcQGhBjQkLZlOtJc0Lwk3SMwK5G5lzj-m9UNoJAG7d580ApOU8FHx85AUzIQNZPJ5oB-00VOyKaMjUOzAG2jQH0fQpWEna3vLuF-c3Jk/s400/caza00.png" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Suposta escena de caza</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">E probable que esteamos diante de unha escena de caza, anque na rocha non se albisca, no estado en que está agora, ningunha representación humana.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRJOz0Wkl71x8Cb1UyLCkbJeSrzm1siKI5yq3Vg0VYCaeXqmCuUMOuSmJ0AAno-7i3teaZ4IcxXlOUZ0JHCFGOVxc3mruTL7VdZBDVX0zXghax4qnNtLGdHyvKnHn6FnoWaf5HC1HyOo4/s1600/morte00.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="451" data-original-width="640" height="449" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRJOz0Wkl71x8Cb1UyLCkbJeSrzm1siKI5yq3Vg0VYCaeXqmCuUMOuSmJ0AAno-7i3teaZ4IcxXlOUZ0JHCFGOVxc3mruTL7VdZBDVX0zXghax4qnNtLGdHyvKnHn6FnoWaf5HC1HyOo4/s640/morte00.png" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Posible animal morto.</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Completa o repertorio figurativo unha gran figura de cuadrúpede que ten o aspecto de estar recostado no chan: A posición das patas e a perforación presente no costado, fan pensar en un animal morto. De ser así, estariamos diante da representación naturalista do resultado da cacería. Amosa un trazo na parte inferior do ventre que non ten contacto con el, polo que a interpretación como un falo paréceme arriscada. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Tradicionalmente e interpretada como un animal o galope, e a posición das patas así poderían indicalo, pero este tipo de representación do animal en movemento, semella ser case único no repertorios da arte rupestre, pois o habitual e representalo coas patas estendidas e non recollidas.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Confío en que esta interpretación das representacións da fauna presente na Laxe do Cuco, sirva de estimulo para os investigadores e poder asi, abrir un novo camiño na comprensión e identificación dos cuadrúpedes, mais aló dos tradicionais cérvidos ou équidos, e poidamos chegar a ter unha maior comprensión da sociedade que os gravou, antes que desaparezan pola desidia e o abandono no que se atopan como consecuencia das agresións propiciadas polas politicas do goberno da Xunta de Galicia, que tendo os medios para evitalo, prefire mantelos na situación actual e propiciando a súa destrución por activa ou por pasiva.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-82238221081258152092019-08-13T05:03:00.000-07:002020-01-16T12:36:19.499-08:00PETRÓGLIFO DA TRAVESADA<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b><br /></b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b><br /></b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b>DESCOBRIMENTO, MORTE, RESURRECCIÓN E REENCARNACION DO PETRÓGLIFO DA TRAVESADA.</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b><br /></b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b><br /></b></span></div>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjtZHXIM56-zFFfIiGKT_xoWO-o5t36vSF3Uex-ihz2NRbqDbdwVEM8NorRdgqkNSGjKaAEaV_kJLx6Bauy9Mr5RR7wygj8zbClyvtwCqp4cUKxvoILQMj7Naes9H3OT6At7AVF3VGr-YE/s1600/travesada1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="933" data-original-width="1518" height="392" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjtZHXIM56-zFFfIiGKT_xoWO-o5t36vSF3Uex-ihz2NRbqDbdwVEM8NorRdgqkNSGjKaAEaV_kJLx6Bauy9Mr5RR7wygj8zbClyvtwCqp4cUKxvoILQMj7Naes9H3OT6At7AVF3VGr-YE/s640/travesada1.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Petróglifo da Travesada. Restitución fotogramétrica</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
<br /></div>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<span style="font-size: large;"><div style="text-align: center;">
<b>DESCOBRIMENTO</b></div>
</span><span style="font-size: large;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
En novembro de 1973, comuniquei o Museo de Pontevedra o achado de un novo petróglifo na Travesada, parroquia de Santo Adrián de Cobres no Concello de Vilaboa, Pontevedra, según quedou rexistrado no ficheiro da catalogación Arqueolóxica e Artistica que o por entón Secretario do Museo, Alfredo Garcia Alén, mantiña na dita entidade, e que posteriormente serviu de base para o ficheiro que a Xunta de Galicia incorporou a Catalogación do Patrimonio.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><br />
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFgWM04r8LhQh5Y2d9J5RHlc2B1pRCnCWoDMCZEk6i0ql-tTwEDaqngZJEnEb66TFxKomY4u77xgoRnnuZtA_4_y3ULANp-04l1SnWvVOvzn6ff-ZXow5E4nbMz7cBplhqjLoxY_yphB4/s1600/photo_2019-08-09_13-30-15.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="879" data-original-width="1166" height="482" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFgWM04r8LhQh5Y2d9J5RHlc2B1pRCnCWoDMCZEk6i0ql-tTwEDaqngZJEnEb66TFxKomY4u77xgoRnnuZtA_4_y3ULANp-04l1SnWvVOvzn6ff-ZXow5E4nbMz7cBplhqjLoxY_yphB4/s640/photo_2019-08-09_13-30-15.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Ficha orixinal do Museo de Pontevedra con autógrafo de Garcia Alén.</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-size: large;"><div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b>MORTE</b></span><span style="font-size: large;">
</span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b><br /></b></span></div>
</span><span style="font-size: large;"><div style="text-align: justify;">
Tres anos despois, engadiu do seu puño e letra: Destruído por la autopista en 1976.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Foi esta a data oficial da sua “defunción”</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Catro anos despois en 1980, na publicación da Fundación “Pedro Barrié de la Maza, Conde de Fenosa” Grabados rupestres de la provincia de Pontevedra cuxa autoría compartiu con Antonio de la Peña Santos, xa se recolle que posiblemente fora destruido.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWAIufBA9t88lDFmCsYc0i2A4jeSUaVy99ENTCCcfgGtSu_vonUCaDY5WUNzBdlJ3Arnvko5VHP1AWQyduksCBVPaYarxlMD_unPDslGOfNcWz0QhdpSx20UtOyTO1h-4bfBKpKAt8anE/s1600/travesada0001.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="500" data-original-width="854" height="374" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWAIufBA9t88lDFmCsYc0i2A4jeSUaVy99ENTCCcfgGtSu_vonUCaDY5WUNzBdlJ3Arnvko5VHP1AWQyduksCBVPaYarxlMD_unPDslGOfNcWz0QhdpSx20UtOyTO1h-4bfBKpKAt8anE/s640/travesada0001.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Garcia Alén e de la Peña Santos, 1980. Grabados Rupestres de la Provincia de Pontevedra, Pag 117</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;"><br />Do dito petróglifo non fora publicada ningunha reproducción, nin calco algún, até onde fun quén de rastrexar.<br /></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Fai uns dias intentei comprobar si a nova da sua destrucción e certa e fun a intentar certificalo, toda vez que xa non figuraba na bibliografia nin no Plan Xeral de Ordenación Municipal do Concello de Vilaboa e cal foi a miña sorpresa o atopalo no sitio onde o vira coarenta e seis anos atrás.</span></div>
<span style="font-size: large;">
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><br />
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b>RESURRECCIÓN</b></span></div>
<div style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
</div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Certamente estaba apenas a cinco metros do talude que se fixera para a construcción da AP 9, pero estaba a salvo. Fixen o levantamento fotogramétrico coa intención de dalo de novo a coñecer, ou sexa proceder a sua resurrección. </span></div>
<span style="font-size: large;">
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Foi entón cando buscando as ubicacións dos petróglifos que figuran no dito PXOM de Vilaboa, dei con un denominado do Matiño, cuxa ubicación coincidia co que estaba buscando.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<b>REENCARNACIÓN</b></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
¿Como e quen fora responsable da sua reencarnación con outro nome?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
No mismo inventario do PXOM estaba a resposta:</span><br />
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<i></i><br />
<div style="text-align: justify;">
<i><i><span style="font-size: large;">“Segundo Lomba Portela e <b>García-Lastra Merino</b> (1988) "piedra plana que destaca poco del nivel del suelo y que está asentada sobre otra. Se localiza en unha zona de penedo donde son muy numerosas las piedras sueltas. Los motivos grabados consisten en una cazoleta profunda junto con otras siete de menor profundidad. Al lado hay un motivo que podría interpretarse como una pileta pero también como unha huella de pie, es de surco profundo. Alrededor de la cazoleta hay pintado un círculo amarillo."</span></i></i></div>
<i>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</i><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Non é agradable ter que criticar a mala praxe de persoas as cales axudei en tempos pretéritos a labrarse un oco na arqueoloxía galega, mais compre non deixalo no esquecemento en estes dias onde os “escaladores” son caseque a norma, e o mesmo tempo que sirvan como contraste os que foron e son quen de recoñecer a miña desinteresada contribución os seus traballos.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Durante os anos 70 e principios dos 80 do século pasado, tiven a fortuna de atopar unha grande cantidade de xacementos arqueolóxicos, moitos deles singulares e moi novedosos no panorama da arqueolóxía galega. De todos eles dei conta o Museo de Pontevedra, coa intención de inventarialos e o mesmo tempo que servíse para a sua salvagarda e protección.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">No ano 1981, despois do falecemento do Secretario do Museo, Alfredo Garcia Alén, un grupo de colaboradores do Museo creou o Grupo de Arqueoloxía que levou o seu nome, e entre os seus membros figuraba a arqueóloga Montserrat Garcia Lastra Merino coa que participara en algunha excavación promovida por dito grupo.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">No 1982 dirixiu a excavación de un xacemento campaniforme na Chan da Armada en Vilaboa que eu localizara e lle ensinara un ano antes. Non tivo nin o detalle de invitarme a dita excavación, pero o que mais me doeu foi que na publicación dos resultados nin tivo a decencia de citarme como descobridor.</span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipNYxg1lq1xnxzTX6pUgZiXkXtDXbYtdayYyWRFL4wR8mShBDMEwUm3bxpKnu1Xe64S6HFTuFnmbPphxcX7DcoMIKpeR-25rNHAJYnY6XwC7xD60QHkY__x1T6xQxp_lIzT8gpgUQp3Xk/s1600/montse0001.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="673" data-original-width="993" height="432" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipNYxg1lq1xnxzTX6pUgZiXkXtDXbYtdayYyWRFL4wR8mShBDMEwUm3bxpKnu1Xe64S6HFTuFnmbPphxcX7DcoMIKpeR-25rNHAJYnY6XwC7xD60QHkY__x1T6xQxp_lIzT8gpgUQp3Xk/s640/montse0001.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Monteserrat Garcia Lastra Merino, Ultimas investigaciones de la cerámica campaniforme en la Provincia de Pontevedra</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;"></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Evidentemente a relación que eu consideraba de amizade desapareceu, xa que pola sua parte non había mais interese que aproveitamento do meu traballo.</span></div>
<span style="font-size: large;">
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
E só así pode entenderse o feito que sete anos despois, cando realiza unha catalogación arqueolóxica, describa a rocha caseque coas mesmas verbas con que aparece no ficheiro do Museo ou na publicación de Garcia Alén e Peña Santos, pero obviando o nome con que estaba publicado e rebautizandoo como do Matiño, como si estivese inédito, e así engordar o seu curriculum, esquecendo o dano que se estaba a facer a os investigadores que poideran estar interesados no dito petróglifo e que levou a dalo por desaparacido.</div>
</span><br />
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-59812094995912749042019-08-02T02:04:00.000-07:002019-08-02T02:04:42.157-07:00OUTEIRO DOS COGOLUDOS<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 16pt;"><b>OUTEIRO
DOS COGOLUDOS</b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 16pt;"><b><br /></b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 16pt;"><b><br /></b></span></div>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBOk7OOlK8Po5LzLC0jTGqXPdsHrWH88qJnc-gRK-hFz2jl5ghelo41BHIyOw3b9sUpiwh8XmLMy8ARkFNVeruHWPL7Y9cWLz-vKPFXWsRblNLZVBEuVOqPdks50SA5mrQJog6ZogNTqE/s1600/cogoludos+1c.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="803" data-original-width="1600" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBOk7OOlK8Po5LzLC0jTGqXPdsHrWH88qJnc-gRK-hFz2jl5ghelo41BHIyOw3b9sUpiwh8XmLMy8ARkFNVeruHWPL7Y9cWLz-vKPFXWsRblNLZVBEuVOqPdks50SA5mrQJog6ZogNTqE/s640/cogoludos+1c.JPG" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Reconstitución fotogramétrica do Outeiro dos Cogoludos !</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-size: medium;"><span lang="gl-ES">No
<a class="western" href="http://covadeparalaia.blogspot.com/2019/07/osoutros-atentados-o-patrimonio-vista.html">artigo
precedente</a> falaba dos atentados o noso Patrimonio que supo</span></span><span style="font-size: medium;"><span lang="gl-ES">ñe</span></span><span style="font-size: medium;"><span lang="gl-ES">n
o feito de poñer seu coidado e divulgación en mans de persoas que
pola súa actuación maniféstanse claramente incompetentes, e mais
atentas o seu medre e o lucro, que o rigor </span></span><span style="font-size: medium;"><span lang="gl-ES">informa</span></span><span style="font-size: medium;"><span lang="gl-ES">tivo,
glosando o </span></span><span style="font-size: medium;"><span lang="gl-ES">acontecido</span></span><span style="font-size: medium;"><span lang="gl-ES">
no Parque Arqueolóxico da Arte Rupestre en Campo Lameiro.</span></span></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-size: medium;">Falaba
entón do menosprezo e falla de rigor a hora de divulgar a Arte
Rupestre por parte d</span><span style="font-size: medium;">e
un</span><span style="font-size: medium;"> arqueólogo da
empresa </span><span style="font-size: medium;"><b>Alicerce</b></span><span style="font-size: medium;">,
</span><span style="font-size: medium;">a quen a empresa que
xestiona o PAAR encomendou a tarefa de guía di</span><span style="font-size: medium;">v</span><span style="font-size: medium;">ulgador.</span></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Centrárame daquela nas
explicacións proporcionadas acerca da Laxe dos Carballos e a súa
particularisima interpretación carente de todo rigor e sobrada de
chauvinismo.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Parecía difícil de superar,
pero o acontecido a continuación no Outeiro dos Cogoludos viu a
confirmar, como afirma a Lei de Murphy, que toda a súa mala praxe e
susceptible de empeorar. </span>
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-size: medium;">Transcrición
da súa intervención. En </span><span style="font-size: medium;"><i>cursiva</i></span><span style="font-size: medium;">
as intervencións de algúns dos participantes no percorrido.</span></span></div>
<div align="center" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Outeiro
dos Cogoludos. E o segundo petróglifo mais importante do Parque.
Sabedes que polo tema da luz non se pode ollar moi ben a estas horas,
así que lembrade que tedes un panel, un debuxo de apoio, ¿vale? O
que falaba aquí... o que comentaba antes: Todos petróglifos son
BIC, Ben de Interese Cultural, é a maior protección, unha das
maiores proteccións que existe ¿non? en Patrimonio. </b></span>
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Unha
das razóns e que son moi fráxiles. Si cinco mil persoas pasamos
tódolos días por enriba de un petróglifo o esnaquizamos, ¿eh? Son
sucos moi pequeniños que, si están elaborados con unha pedra que de
dureza 0 a 10 ten 8, ¿con que pedra se fixo estes sucos, estos
debuxos?</b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>-<i>C</i><i>on
</i><i>un seixo</i></b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Efectivamente con un seixo
que ten dureza 8 sobre 10, o diamante ten 10 e, co seixo fan os
debuxos o debuxo, e cal é o suco que despois de catro mil anos que
empezou sendo así en forma de U ¿non? quedou moi pequeniño moi
pequeniño, e calquera pisada ou calque acción, incluso cando
elementos naturais como un incendio, un incendio pode eliminar
totalmente este petróglifo.</b></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b><br /></b></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b><br /></b></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglZJZp2wlqL0l-jZxKdihgrMk_GsHrCmrdYf_m6MJbHTfHJQDnEy1T_dCE8Tkh5RprAsX9G1vPs_HvW2xd7OmbHDQBE4fXbZNP6-WR0jtaB9naEjXg_HLe1okHX9epjSnW1VMSSrwN0lg/s1600/cervos00.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="604" data-original-width="1240" height="310" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEglZJZp2wlqL0l-jZxKdihgrMk_GsHrCmrdYf_m6MJbHTfHJQDnEy1T_dCE8Tkh5RprAsX9G1vPs_HvW2xd7OmbHDQBE4fXbZNP6-WR0jtaB9naEjXg_HLe1okHX9epjSnW1VMSSrwN0lg/s640/cervos00.png" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Detalle do Outeiro dos Cogoludos 1</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Bueno, vou a explicar aquí
este petróglifo aínda que se ve regular, e tedes que ter moita
confianza no que digo, porque realmente non sei a luz que está
pasando. Bueno aquí hai ...</b></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><i><b>-Dous</b></i></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>...varios cervos, non? Hai
un cervo grande que se ve ben, hai un cervo e despois hai outros
pequeniños. </b></span>
</div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Isto sería como unha manda
de cervos, e de súpeto pasamos a este cervo, que este xa, ten
algunha cousa diferente, bueno e unha cerva, ¿non? e está como
repiqueteada, ¿non? </b></span>
</div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b><br /></b></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgY046vDPI0xcj2tzfrP7OEvkxBvBIk02deHT8f53McjabW1Kqgcx0rhLw-TbzTh-yOV3CBdOSInbCBp0Qnx2ZMjw0U4I6mezJ-h9yGh7BXCP4XfgtHiTUG6hHYCtiM9TFhKvwpaAhc62g/s1600/cerva+e+can00.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="658" data-original-width="1102" height="380" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgY046vDPI0xcj2tzfrP7OEvkxBvBIk02deHT8f53McjabW1Kqgcx0rhLw-TbzTh-yOV3CBdOSInbCBp0Qnx2ZMjw0U4I6mezJ-h9yGh7BXCP4XfgtHiTUG6hHYCtiM9TFhKvwpaAhc62g/s640/cerva+e+can00.png" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Outeiro dos Cogoludos 1, detalle cuadrúpedo repicado. Aprécianse o remate primitivo dos sucos das patas.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>O que era o suco de fai
catro mil anos desapareceu porque alguén chegou con un obxecto
metálico e interpretou como sería. Eu quero pensar que este debuxo
existía previamente. O importante e a cabeza, ¿non? Que a cabeza
está ollando atrás como ó resto, aos tres cervos da manda, ¿non?
E diante do cervo temos un cadrado, ¿non? Cunhas liñas, ¿que pode
ser?, ¿que pode ser?</b></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><i><b>-Unha
trampa</b></i></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><i><b>-Unha
xaula</b></i></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Unha xaula, esta intentando
atrapar o cervo. E os cervos ¿a que veñen a esta zona? </b></span>
</div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhentUUdE9LcNdqGuftBPWsTRUuMyx75c9Rnk4jd3bvLR_aKRAc0Vmrtv-qvMSw3C-vGt1Ze_MVt7jozOgkKcV3ABKJrNMm4rT-qZ_XzvPXiTSEScc3zkcGmNMp2VuLv9XZaem17N72hsk/s1600/bra%25C3%25B1a100.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="688" data-original-width="763" height="576" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhentUUdE9LcNdqGuftBPWsTRUuMyx75c9Rnk4jd3bvLR_aKRAc0Vmrtv-qvMSw3C-vGt1Ze_MVt7jozOgkKcV3ABKJrNMm4rT-qZ_XzvPXiTSEScc3zkcGmNMp2VuLv9XZaem17N72hsk/s640/bra%25C3%25B1a100.png" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Outeiro dos Cogoludos 1. Detalle coa superposición de unha combinación circular sobre un animal a esquerda.</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>¿Vedes aquí?, ¿estas
combinacións circulares que tedes aquí? Como anécdota está en
moitas empresas públicas galegas, Medio Rural, Sogama, ¿vedes? Isto
para que teñades unha idea seria como unha braña, unha zona de
auga e terra. Vos cando tirades unha pedra a auga ¿que pasa?</b></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><i><b>-Fai
unhas ondas </b></i></span>
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b><span style="font-style: normal;">Pois
os cervos, </span><span style="font-style: normal;">¿</span><span style="font-style: normal;">non?
</span><span style="font-style: normal;">v</span><span style="font-style: normal;">irían
tódolos días a beber auga. E alguén o sabe e, ten aquí unha
trampa, un cadrado que podedes ver mellor no debuxo, incluso aquí
hai coma dous cans que xa se ven moi mal, coma dous cadelos pequenos
trabando na parte traseira, e aquí chega, </span><span style="font-style: normal;">c</span><span style="font-style: normal;">hegamos
aquí a braña </span><span style="font-style: normal;">a zona de auga
que tam</span><span style="font-style: normal;">é</span><span style="font-style: normal;">n
ten outro significado que, si o vades a ver no vídeo da exposición
permanente si tedes ocasión, que din que os cham</span><span style="font-style: normal;">á</span><span style="font-style: normal;">ns
toman elementos alucinóxenos como hongos e tal, e das primeiras
visións que teñen, </span><span style="font-style: normal;">¿</span><span style="font-style: normal;">non?
Os famosos que din fosfenos, </span><span style="font-style: normal;">¿</span><span style="font-style: normal;">non?
Estas son as visións, e xa </span><span style="font-style: normal;">a</span><span style="font-style: normal;">
segund</span><span style="font-style: normal;">a son armas,
cervos...xa depende </span><span style="font-style: normal;">¿</span><span style="font-style: normal;">non?
da cultura… ¿E que falla neste...no que estou contando? </span><span style="font-style: normal;">¿</span><span style="font-style: normal;">Que
falla? </span><span style="font-style: normal;">¡</span><span style="font-style: normal;">OS
CAZADORES! </span><span style="font-style: normal;">¿n</span><span style="font-style: normal;">on?</span></b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b><span style="font-style: normal;"><br /></span></b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b><span style="font-style: normal;"><br /></span></b></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKlndYOhpKP0imaSm7qN-fxaJVqeEDkUJmLoG52pDw_z6_VdLchkqghbPfK6qZTbYe7R_AiDZuwUwJeU7PUqukIDbwowwMA8trOeEE66LCHc_ztrCXfeXU8M8vUE7KEZGfjOWrhH4YHtA/s1600/cabalos00.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="562" data-original-width="691" height="520" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKlndYOhpKP0imaSm7qN-fxaJVqeEDkUJmLoG52pDw_z6_VdLchkqghbPfK6qZTbYe7R_AiDZuwUwJeU7PUqukIDbwowwMA8trOeEE66LCHc_ztrCXfeXU8M8vUE7KEZGfjOWrhH4YHtA/s640/cabalos00.png" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Outeiro dos Cogoludos 2</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b><span style="font-style: normal;"><br /></span></b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b style="font-size: 14pt;">Pois
vamos aquí a ver os cazadores a ver como se ven, por favor, veremos
que vimos aquí a ver os cazadores. Aparte hoxe, co tema do Curro de
Sabucedo e moi importante. De feito veu unha equipa da televisión
alemana porque querían documentar que antiga era a Rapa
das Bestas
en Galicia, e aquí está a resposta. Asi
vades ter que bordear o panel e mirar a figura porque se ve regular.
Vedes a figura...non son cervos, son cabalos, e vedes a figura, ¿como
está? Vedes a figura, o xinete, vedes aquí unha figura como unha
persoa, non ves que ten... unha muller ou un home que ten como un
escudo, unha espada, ¿non
o vedes? a parte traseira polo menos, ¿non?</b></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><i><b>-está
imaxinando…</b></i></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b><span style="font-style: normal;">Facendo
aquí o debuxo, a parte dianteira...e o que non vexa pola luz, que
vea. </span><span style="font-style: normal;">¿</span><span style="font-style: normal;">non?
Isto e moi importante porque nos di dúas cousas, Primeiro que e unha
esc</span><span style="font-style: normal;">é</span><span style="font-style: normal;">a
de domesticación do cabalo fai miles de anos </span><span style="font-style: normal;">e
o segundo de monta. Porque hai bridas, esta agarrando a cabeza do
cabalo, </span><span style="font-style: normal;">¿</span><span style="font-style: normal;">non?
</span></b></span>
</div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b><span style="font-style: normal;">De
feito nunha parte norte do Parque esta unha das mandas de cabalos de
Sabucedo, porque hai unha relación en toda Galicia entre os curros,
a rapa e os petróglifos. E a testemuña de que </span><span style="font-style: normal;">é
</span><span style="font-style: normal;">algo milenario o temos aquí,
nestes debuxos, </span><span style="font-style: normal;">¿</span><span style="font-style: normal;">vale?
</span></b></span>
</div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b><span style="font-style: normal;">Pero
agora vamos recapitular e facer unha análise en conxunto. ¿Que esta
pasando neste petr</span><span style="font-style: normal;">ó</span><span style="font-style: normal;">glifo?
Están cazando o cervo, e o que vimos antes </span><span style="font-style: normal;">(Os
Carballos) </span><span style="font-style: normal;">e a caza final e a
tumba. </span></b></span>
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b><span style="font-style: normal;"><br /></span></b></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMvm3ZuH6nwbkcUyjgh1fzj1IrMyR-tvoUkA0IgJl9LIPsmY3-z75v3iNLJbrkoZC-Q_DTtiALqxVMG-a0vIkXPogv_ooDNAvSfCp7iguwajzp-So6J4Fppnm5V5Axzxg4D-aQ9F03qXE/s1600/isca00.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="805" data-original-width="835" height="616" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMvm3ZuH6nwbkcUyjgh1fzj1IrMyR-tvoUkA0IgJl9LIPsmY3-z75v3iNLJbrkoZC-Q_DTtiALqxVMG-a0vIkXPogv_ooDNAvSfCp7iguwajzp-So6J4Fppnm5V5Axzxg4D-aQ9F03qXE/s640/isca00.png" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Chan da Isca</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b style="font-size: 14pt;"><br /></b></div>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPGMUoOmfc2gF-m0IQUWXGRne8UYT6xQmxEXtBSHOehMnX_5vezgyYmmqwVqP4GvU1s-ZNgS9MIXNjiLSMoRaKdxamL9lLjUJoHaI6b3KSevaRPjZFL8PBodWOdIgD0dMvB0MkWM2gaJc/s1600/comparativas.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1008" data-original-width="684" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPGMUoOmfc2gF-m0IQUWXGRne8UYT6xQmxEXtBSHOehMnX_5vezgyYmmqwVqP4GvU1s-ZNgS9MIXNjiLSMoRaKdxamL9lLjUJoHaI6b3KSevaRPjZFL8PBodWOdIgD0dMvB0MkWM2gaJc/s640/comparativas.jpg" width="433" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Comparativa dos tamaños de tres espadas na Arte Rupestre galega<br />Escala aproximada.</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b style="font-size: 14pt;"><br /></b></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b style="font-size: 14pt;"><br /></b></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b style="font-size: 14pt;"><br /></b></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b style="font-size: 14pt;"><br /></b></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b style="font-size: 14pt;"><br /></b></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b style="font-size: 14pt;"><br /></b></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b style="font-size: 14pt;"><br /></b></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b style="font-size: 14pt;"><br /></b></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b style="font-size: 14pt;"><br /></b></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b style="font-size: 14pt;">Esta
até
fai anos era unha teoría
mais, pero fai dous anos, un novo achádego,
unha descuberta do petróglifo da Chan da Isca, que é a segunda arma
mais grande de Galicia, que sae en medio de unha manda de vinte e
tres cervos pequenos. Era a peza do puzzle que fallaba por atopar.</b></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b><span style="font-style: normal;">Agora
xa sabemos, mais ou menos, o que nos querían contar. Aquel
petróglifo que atoparon logo, que está a cinco minutos </span><span style="font-style: normal;">por</span><span style="font-style: normal;">
aquí, </span><span style="font-style: normal;">sería o inicio
simb</span><span style="font-style: normal;">ó</span><span style="font-style: normal;">lico
da caza, esto sería a caza, porque xa dos vinte e tres cervos collen
tres os cazadores, delimitan a tres, e despois desos tres collen un,
o separan e o meten nunha xaula e alí xa e cando lle lanzan as
frechas, as lanzas, e o matan. Xa sabemos mais ou menos, incluso
fixemos fai dous anos un congreso de </span><span style="font-style: normal;">A</span><span style="font-style: normal;">rte
</span><span style="font-style: normal;">R</span><span style="font-style: normal;">upestre,
e os investigadores si que coincidian que mais ou menos sabemos a
mensaxe deste santuario: Inicio da caza, cazando, tumba e
enterramento. </span><span style="font-style: normal;">¿</span><span style="font-style: normal;">Vale?</span></b></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Algunha pregunta?, algunha
dúbida?</b></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><i><b>-Todo
ben</b></i></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Coido que o anterior xa se
comenta por si só. E unha cousa de vergoña allea. ¿En que mans
estamos deixando a divulgación nos distintos Parques temáticos da
Prehistoria galega? ¿Como podemos aspirar a que a nosa xente tome
conciencia e valore estas manifestacións culturais si lles están a
contar películas de chamáns colocados con alucinóxenos, tribos de
Etiopía ou santuarios inventados?</span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">E curiosa a estratexia que se
sigue. O Parque alberga casque un cento de rochas con gravados, das
cales solo oito son as que figuran nos itinerarios e no caso que
estou a describir, so tres son mencionadas e se visitaron dúas.</span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Construíse unha narración e
escóllense as estacións que encaixan nela, e preséntase como si
fose a única explicación posible anque sexa forzando até o
ridículo as interpretacións, deixando de lado todas aqueles motivos
que poden alterar ou mesmo desmontar o relato.</span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Así vemos que si na Pedra dos
Carballos unha combinación circular representaba o bramido do cervo
ferido, no Outeiro dos Cogoludos pasa a representar un brañal, iso
si, utilizado como logotipo por diferentes empresas públicas
galegas, que hai que meter algunha cuña publicitaria no medio do
conto.</span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">E, si e preciso, levados polo
chauvinismo mais pueril, mencionase como rasgo distintivo da espada
gravada na Chan da Isca o feito de ser a segunda mais grande de
Galicia. Quero pensar que se debe a ignorancia do guía e non o guión
repartido pola Consellería para o persoal do Parque. Coido que a
ilustración comparativa non fai necesaria mais información.</span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">En que lugar queda a sociedade
de valentes guerreiros da Idade do Bronce, que para cazar un cervo
van a cabalo coa gran espada (pero menos) a retirar tres animais da
gran manda de vinte e tres, lévannos preto das brañas e alí, meten
a un en unha xaula e despois o levan a Pedra dos Carballos onde o
matan con frechas e lanzas. ¡Que gran valor hai que ter para
asasinar un animal en unha xaula para apropiarse do seu espiritu e
gañar a vida eterna!</span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Valor o que ten o narrador da
historia para contar semellante película sen ruborizarse, e que os
responsables da xestión do Parque llo consintan.</span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Quedounos claro que o Parque
Arqueolóxico da Arte Rupestre de Campo Lameiro alberga un santuario
onde se conmemora o inicio da caza do cervo, para apropiarse do seu
espiritu e lograr así a inmortalidade na Chan da Isca, a caza con
xaula no Outeiro dos Cogoludos e o asasinato, pois asasinato e matar
un animal engaiolado, na Pedra dos Carballos. O do enterramento non
quedou claro onde sería, supoño que na cista do Irixo que hai no
Parque…..</span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Así foi a película e así
nos foi contada. E así os ferrídos e duros, imbéciles e escuros
nos rouban coas privatizacións do Patrimonio os nosos sinais de
identidade.</span></div>
<br />Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-2958760778468597762019-07-22T02:10:00.000-07:002019-12-16T02:51:32.016-08:00OS OUTROS ATENTADOS O PATRIMONIO<br />
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: large;"><b>OS
OUTROS ATENTADOS O PATRIMONIO</b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhl4y6cRE8vp7dXRqsr6LJfAgW6nt0-V2Pp5U8wg9DdaB7KhkKlUrs4RKv-EZ1qAaQKGen4GWLQODjeUs4P9gshjm75z9f8Gx2stS2I3Xa7yJvvTEf_Ai1xDxAk3B6zA4ctu-pjj0jcQ5M/s1600/carballos1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="931" data-original-width="1600" height="372" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhl4y6cRE8vp7dXRqsr6LJfAgW6nt0-V2Pp5U8wg9DdaB7KhkKlUrs4RKv-EZ1qAaQKGen4GWLQODjeUs4P9gshjm75z9f8Gx2stS2I3Xa7yJvvTEf_Ai1xDxAk3B6zA4ctu-pjj0jcQ5M/s640/carballos1.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Vista parcial da Pedra dos Carballos</td></tr>
</tbody></table>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">Fai
poucos dias denunciabamos <a href="http://covadeparalaia.blogspot.com/2019/07/denuncia-pola-agresion-os-petroglifos.html">en
este blog</a> un dos mais graves atentados que se teñen feito desde
as institucións </span><span style="font-weight: normal;">encargadas
da sua protección </span><span style="font-weight: normal;">contra os
</span><span style="font-weight: normal;">petróglifos</span><span style="font-weight: normal;">
do Parque Arqueolóxico da Arte </span><span style="font-weight: normal;">R</span><span style="font-weight: normal;">upestre
de Campo Lameiro </span><span style="font-weight: normal;">(PAAR)</span><span style="font-weight: normal;">,
e por extensión de toda Galicia, pero non é o único </span><span style="font-weight: normal;">xeit</span><span style="font-weight: normal;">o
de estragálos.</span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">Hai
outro mais sutíl e difícil de rastre</span><span style="font-weight: normal;">x</span><span style="font-weight: normal;">ar,
pero non por iso menos </span><span style="font-weight: normal;">prexudicial</span><span style="font-weight: normal;">.
Trátase dos xeitos de desinformar e ocultar a nosa realidade
disfrazandoa de un modo totalmente acentifico e creando nas xentes
unha idea totalmente errada e desprovista de calquer respecto polo
</span><span style="font-weight: normal;">coñecemento das nosas
manifestacións históricas.</span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">O
pasado sete de xullo</span><span style="font-weight: normal;"> </span><span style="font-weight: normal;">asistin
a unha visita guiada o PAAR dirixida polo arqueólogo da empresa
</span><b>Alicerce </b>Juan Anca<span style="font-weight: normal;"> e
sentín vergoña allea polo que este “profesional” nos contou.
</span><span style="font-weight: normal;">Deixo aquí a transcripción
do seu comentario tan sobrado de</span><span style="font-weight: normal;">
</span><span style="font-weight: normal;">chauvinismo como falto de
rigor </span><span style="font-weight: normal;">na Laxe dos Carballos.
</span><span style="font-weight: normal;">En </span><i><span style="font-weight: normal;">cursiva</span></i><span style="font-weight: normal;">
as intervencións dalguns dos participantes.</span></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
“<span style="font-size: medium;"><b>Comezamos co petróglifo
mais famoso de Galicia, Laxe dos Carballos. Imaxinades o tema do
nome, Laxe dos </b><b>C</b><b>arballos, </b><b>¿</b><b>non?Este
petróglifo estivo tapado durante moito tempo por eso o seu estado de
conservación e único. No ano 1991 un veciño de Campo Lameiro abriu
un camiño por esta parte e atopou estes d</b><b>e</b><b>buxos, estes
sulcos, </b><b>¿non?</b><b> </b><b>¿Que fixo? Chamou o arqueológo
provincial </b><b>Antonio de la Peña Santos, </b><b>e veu a facer
unha excavación de urxencia e de súpeto, atopou o gran cervo. Esto
foi unha conmoción na comunidade cientifica porque e algo único.
Este cervo non se atopa noutra parte do mundo, ¿non?. No ano 2007 e
2008 viñemos da Universidade e do CSIC a excavar outra vez este
petróglifo porque unha vez que o destaparon, o taparon de novo
agardando a ver que iba a facer. Cando se decidiu facer aquí o
Centro de Interpretación de Campo Lameiro, pois tiveron que facer un
proxecto de investigación moi potente para….para poñelo en valor
este espacio e, excavou sete petróglifos que hai aquí no Parque,
¡sete petróglifos!. Fixemos dous quilometros e medio de gaveas, de
zanxas pa que entendades o castelan, porque queriamos coñecer o
povoado, a cultura e a sua relación cos petróglifos. Unha razón, a
primeira para datalos, para saber a sua antiguedade e despois tamén
queriamos saber o seu uso, si habia ferramentas por aqui, e como se
facían, o tema da pintura, que rituais se empregaban, e despois de
dous anos traballando, despois de excavar sete petróglifos e dous
quilometros de gaveas, ¿que encontramos?, ¿que atopamos? ¡NADA!
Por eso é importante o concepto santuario. Aqui se lles caia un
cacharro de cerámica, poden ser douscentos cincuenta anacos e
aparecen, pero non apareceu nada. Realmente o povoado apareceu na
base de cimentación do Centro de Interpretación, era un antigo
campo de fútbol. Ahí, facendo o edificio pois apareceu o povoado.
Por temas museográficos está aquí integrado preto dos petróglifos,
pero realmente o povoado apareceu no Museo, ¿vale?</b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdPb_QY7uN6hL5TFa7GZ2RDGOaq1p2vmjWen1RUdJoDmgWy1LAAdHtI4aXRkY1oym7hNrzhHV6PwmVKJuyWn_88ArDbs8c5-nDYLfkzB7vuCamnwR645YfoHY9RH-QIzttGF1kTwSCt0Y/s1600/calco.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1143" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdPb_QY7uN6hL5TFa7GZ2RDGOaq1p2vmjWen1RUdJoDmgWy1LAAdHtI4aXRkY1oym7hNrzhHV6PwmVKJuyWn_88ArDbs8c5-nDYLfkzB7vuCamnwR645YfoHY9RH-QIzttGF1kTwSCt0Y/s640/calco.jpg" width="456" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Calco da Pedra dos Carballos,<br />
tomado de Santos Estevez, Manuel: Sobre la cronólogía del Arte Rupestre Atlántico en Galicia.</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Agora
vou a dicir porqué este petróglifo e único en Galicia, en España,
en Europa e no Mundo:</b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Primeiro:
¿Cantos tipos diferentes de cervos observades?</b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Por
exemplo, este xa de tipo Campo Lameiro podiamos chamálo, pero hai
mais, ¿non? ¿Vedes este? </b></span>
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><i><b>-Si
</b></i></span>
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Aqui
vedes un que está alongado? </b></span>
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><i><b>-Si.</b></i></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Este
se vé un pouquiño, non?, non vedes aquí outro pequeniño?</b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b><i>-</i><i>Si.</i>
</b></span>
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b><i><br /></i></b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Lembrade
que sempre tendes no Parque un panel como é un debuxo a carón de
cada petróglifo para poder observalo, ¿non? Porque aquí temos o
problema da luz. Como non estan pintados depende da luz do dia. A
primeira hora e a ultima hora e a mellor hora do dia, porque a luz é
asi, no petróglifo, de lado que se ven mellor os sulcos, pero un dia
de sol as doce do mediodia e asi a luz e non se ve casi nada. Entón
si algun non pode ollar que se apoie no panel.</b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>E
cantos tipos de cervos ollades ahi? Sete? Até din que hai dezaseis.</b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Aqui,
mira, aquí, este é moi curioso, este, que está como mirando
patrás, non ves este? Vedes aquí? Aquí hai outro que falei antes
ese alongado, outro pequeniño, aquí tamén unha figura…</b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>E
por qué case todos son diferentes? Ou todos son diferentes, teñen
diferentes estilos. Ahi está un dos grandes enigmas. ¿Todos
pintades igual? Os pintores pint…</b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Ou
o que é o maior xenio da arte mundial porque dominaba fai catro mil
anos moitos estilos artísticos diferentes: mais naturalista, mais
esquemático, mais cubista como lle chaman, ou que eran moitos
artistas diferentes traballando nun panel e cada un poñendo a imaxe
de como via o cervo. ¿non? </b></span>
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Vale.</b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b><br /></b></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbm9kH2RyIHrsIbl1ODwbKlGMElRHpMC3T8AlHWQy4Bbfm5A0FPQcdgtmnJG1uRpCCbteBedeDDXjuCOOgOra7gpItUVBN8DnkjhE_Y-LhxcVE7Qceacn0Gzkalyae19CGKKrwOvdqgCI/s1600/inferior.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="921" data-original-width="1443" height="408" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbm9kH2RyIHrsIbl1ODwbKlGMElRHpMC3T8AlHWQy4Bbfm5A0FPQcdgtmnJG1uRpCCbteBedeDDXjuCOOgOra7gpItUVBN8DnkjhE_Y-LhxcVE7Qceacn0Gzkalyae19CGKKrwOvdqgCI/s640/inferior.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Restitución fotogramétrica.</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Despois,
o gran cervo, as partes do gran cervo.</b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>¿Vedes
a cornamenta, non? Extraordinaria. Despois, as orellas, ¿as vedes?
¿Os ollos?, ¿boca?, e aquí xa hai unha cousa peculiar, ¿que é?
Un colar. ¿E normal un cervo con colar? E despois colledes aquí...e
estó que é </b></span>
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>-<i>as
pezuñas</i>. </b></span>
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>estes
tres dedos. ¿Un cervo con colar e con dedos e normal? Xa nos está
falando que non e un cervo pa comer, e un animal mitolóxico, de
comics, de tebeos na imaxinación da xente, ¿non?</b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>¿E
que lle pasa no lombo do gran cervo? ¿Que lle pasa no lombo? Están
cazando, ¿non? Entón que está pasando nesta escena…de caza,
efectivamente. ¿E porque queren cazar o gran cervo? E o que
falábamos antes. Vos cando vades a Africa, a Etiopía e lle sacades
unha foto a algunhas tribus vanche a decir: non. ¿E porque non?
Porque te queres apropiar do meu espiritu. Fai catro mil anos os
guerreiros que dominaban esta sociedade querian a representar algo
para apropiarse do seu espiritu. Hoxendia eu quero un coche pois fago
traelo de bus e o proxecto ¿non? E unha idea, unha apropiación
simbolica, ¿non? da imaxe. E cal e a recompensa, o premio. Pois o
secreto está na cornamenta. Hai unha serie de debuxos, A princesa
Mononoke que fala sobre isto que é algo case da mitoloxía
universal. Quen cace o gran cervo coa gran cornamenta ten asegurada a
vida eterna. O famoso mito do eterno renacimento que podedes ver por
Mesopotamia, neste caso Xapón. E esta sería a recompensa, case
nada, vivir eternamente. Antes de chegar o cristianismo a Galicia xa
habia outra forma, outra creencia, outra relixión e xa tiña outra
forma de velo. </b></span>
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Despois,
tedes que pensar que o debuxo que está ahi e bidimensional, e como
un cadro de pintura, ¿non? pero, neste caso non se ve tan ben, pero
os petróglifos son como esculturas, ¿non? Son esculturas en 3D, en
tres dimensions, son esculturas que van aproveitando a rocha para
facer. E a iso lle temos que engadir que estarían pintados, ¿non?
Como vedes non estarían así, daquela. O que non sabemos e onde
estarían pintados si polo suco, por aquí ou polo interior. Non vos
decatades como poder ser: por aquí ou polo interior. En Suecia que é
algo semellante, cronoloxicamente a arte rupestre que teñen, os
pintaron de color vermello, ocre, e pintaron a parte interior. </b></span>
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Aqui
en Galicia, por temas de conservación e divulgación todavia non
estan pintados pero que pensedes que estarían pintados.</b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b><br /></b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b><br /></b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b><br /></b></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijmis6W5q82mj4VSXru8zWmm6gq2wzTLWqwO6v7whZ_eX7gqTSR1Wu5NeIG1XF479J5tFsgujAbv7kZQLce9652e7wyHdN7IwREl7uhooGg_VlUn0BpKFrxZ6sstaWa4QaWt8jtgsC3cU/s1600/cornamenta.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1440" data-original-width="966" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijmis6W5q82mj4VSXru8zWmm6gq2wzTLWqwO6v7whZ_eX7gqTSR1Wu5NeIG1XF479J5tFsgujAbv7kZQLce9652e7wyHdN7IwREl7uhooGg_VlUn0BpKFrxZ6sstaWa4QaWt8jtgsC3cU/s640/cornamenta.jpg" width="428" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: 12.8px;">Superposición da cabeza do cervo sobre a combinación circular.</span></td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b style="font-size: 14pt;">E
despois temos que engadirlle mais dimensións. Unha posible, sería
aquí, esta combinación circular preto da boca do cervo, que podia
representar?: ¡O bramido do cervo! O són, ¿no? O cervo está
sufrindo un ataque e aquí está gritando, o bramido do cervo pero
hai outra mais. Fai dous anos o arqueólogo Felipe Criado da
Asociación Europea de Arqueoloxía, un investigador Gonzalez, din,
eles, saiu no programa de television española, de feito que a
cornamenta do cervo e un calendario lunisolar. Estan representadas as
36 luas do ano. ¿Non vedes? Aquí hai trinta e seis marcas, trinta e
seis luas, e trinta e seis anos, trinta e seis luas e un ano solar. E
moi dificil demostralo, porque a diferencia de grandes monumentos da
historia como Stonehenge ou Newgrange hai referencia astronómica
evidente. Aqui veñen os arqueologos os solsticios e ainda non
atoparon a relación coa cornamenta.</b></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Pero
bueno, que saibades que eles fai catro mil anos tamen tiñan unha
referencia como os reloxios de sol, ¿non? O cambio das
estacions...tiñan que ter unha referencia tanto para cazar, para
facer agricultura, tiñan que saber como cambian as estacións.
¿Vale? ¿Algunha dúbida?</b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>-
<i>En que te basas para decir que estaban pintados?</i></b></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Ehhhh...primeiro, pola
antropoloxía, porque se...case toda a pintura en Escandinavia,
Etiopia a xente non… ou a Acrópolis de Grecia. Deixar as cousas
espídas case que non… Case todo o mundo pintaba, as piramides
Mayas todo, todo estaba pintado. O deixalo espído e excepcional. As
esculturas romanas. Pensar que estában sin pintar… O problema, que
non temos restos materiais, efectivamente, que é unha comparación
antropolóxica. Aqui en Galicia sencillamente non aparecen pigmentos
o calor. Dín que podia ser aquí alguns investigadores un soporte
onde gardara as pinturas, pero non está documentado, non hai restos.
E mais ben por comparación antropolóxica. Polo menos así
claramente no...</b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>-<i>Miran
todos os cervos para o mismo lado?</i></b></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Aqui diferentes lados. Aqui
están en esta dirección pero despois os que vamos a ver no Outeiro
dos Cogoludos como que están mirando…</b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><i><b>-Pero
nesta pedra están mirando todos para alá a dereita</b></i></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Si, nesta pedra si</b></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>-<i>No</i></b></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>No? Cal é?</b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><i><b>-O
que estas pisando</b></i></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><i><b>-E
unha femia</b></i></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Pero na maioria dos casos
estan mirando nunha dirección, nesta direccion. Despois vamos a ir o
Outeiro dos Cogoludos están noutra dirección, estan como arredor de
unha cunca que haberia ahi unha cunca pois estarian mirando para
aquel lado….”</b></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">Da sua intervención, faise
evidente o grao de improvisación e chapuza que está detrás da
creación e posta en marcha das instalacións do PAAR. </span>
</div>
<br />
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">Descoñecemos os criterios e a
prospección feita antes de cavar dous quilometros e medio de gáveas
con resultado negativo, e que o povoado fora descuberto o excavar a
cimentación do edificio do Centro de Interpretación do Parque. Si non fora tan
serio o malgasto de 11 millons de euros de fondos públicos,
resultaría risible.</span></div>
<br />
<div align="justify" style="font-style: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Despois de avisarnos que como
protección non se podian pisar os gravados, fixo a sua intervencion
desde enriba da laxe, pisando e ocultando algun dos motivos, como
unha asistente lle fixo notar. En ningún momento fala da diacronía
na realización dos gravados o que lle permite dicir sin ruborizarse
que unha combinación circular danada polo gravador do gran cervo,
polo tanto anterior, representa o bramido do cervo ferído.</span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">O recorrir a unha serie
xaponesa de debuxos animados, ou a Mesopotámia para explicar que o
mito da vida eterna xa era coñecido polos galegos antes da chegada
do cristianismo, xa é para nota.</span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">E non digamos o tema do
calendario lunisolar proposto polo seu admirado Felipe Criado ¡que
saiu nun programa da televisión española! anque non sexa capaz de
explicalo e non xustifique nin se pare a contar as marcas da
cornamenta que non dan trinta e seis por ningures, e que ademais os
arqueólogos non lle atoparon relación cos solsticios...pero iso que
mais da.</span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Do tema das pinturas, case
mellor nin falar. Xa se pon en evidencia él só.</span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<br />Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-86152128411353129762019-07-17T10:35:00.000-07:002019-07-17T10:35:11.589-07:00DENUNCIA POLA AGRESIÓN OS PETROGLIFOS DE CAMPO LAMEIRO<br />
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: large;"><b>O
PARQUE ARQUEOLÓXICO DA ARTE RUPESTRE DE CAMPO LAMEIRO</b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>As
nefastas consecuencias da privatización da xestion do Patrimonio</b></span></div>
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXDcxWFFmtxjEBrrCCUhSe5GWYM6aGb_mpR0E560ivG_l6UfBkn9E1DpwsFLRCqqykbn9kATanc37vSjbDR6C8xuAiX4zGp35BU-RD-zL6G5Y99idVHZl3t1ARTJqS3iZmxW-JUCLNtsA/s1600/IMG_2553.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="1600" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXDcxWFFmtxjEBrrCCUhSe5GWYM6aGb_mpR0E560ivG_l6UfBkn9E1DpwsFLRCqqykbn9kATanc37vSjbDR6C8xuAiX4zGp35BU-RD-zL6G5Y99idVHZl3t1ARTJqS3iZmxW-JUCLNtsA/s640/IMG_2553.JPG" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Aspecto actual de a Forneiriña 1</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">O Parque Arqueolóxico da Arte
Rupestre (<b>PAAR</b>) e un conxunto de arte rupestre o ar libre
ubicado no municipio de Campo Lameiro provincia de Pontevedra. Ten
unha extension de unhas 22Ha e alberga no seu interior caseque un
cento de rochas con gravados.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Despois de unha inversión
multimillonaria, foi inaugurado polo Presidente da Xunta de Galicia
Alberto Nuñez do Partido Popular en xuño do 2011 convertindose no
primeiro Parque Arqueolóxico de Galicia, e a primeira experiencia de
privatización da xestion do Patrimonio.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">A Xestión foille encomendada
a <b>INGENIAqed, </b>unha empresa sevillana de deseño de pabellons e
actos semiculturales nacida arredor dos actos do Quinto Centenario e
con nula experiencia na xestión de un parque destas caracteristicas.
Era a todas luces unha maniobra para poñer o Parque en marcha e
propiciar que se poidera pasar a sua xestión a familiares do entón
Alcalde de Campo Lameiro, Julio Sayans do Partido Popular.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Así, o pouco tempo dita
empresa comezou a incunplir os acordos e deixou de pagar os sueldos
os empregados do Parque até que en febreiro de 2012 a Conselleria de
Cultura da Xunta de Galicia cedeu <a href="https://elpais.com/ccaa/2012/05/04/galicia/1336165533_363996.html">de
maneira irregular</a> a concesión a empresa Espiral Xestión
Cultural S.L. constituida un mes antes con 3000 € de capital social
e con Jorge Sayáns fillo do alcalde de Campo Lameiro e Juan Manuel
Boullosa, irmá de unha concelleira do PP no mesmo municipio como
administradores solidarios. </span>
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">A Dirección foille
encomendada a Jose Manuel Rey Garcia quen, a xulgar polas
publicacións do <b>PAAR</b>, utilizouno para a sua promocion
persoal. Das seis publicacións citadas na páxina oficial do Parque,
catro son da sua autoría e as outras duas son anteriores a sua
chegada o Parque. </span>
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">A finais do ano 2014
autorizou, en contra das normas mais elementais de coidado de
Patrimonio, o desbroce do Parque mediante un tractor de cadenas. <a href="https://elpais.com/ccaa/2015/01/13/galicia/1421181245_405528.html">Este
feito</a> supuxo danos irreparables no petroglifo de a Forneiriña 2,
e que unha vez denunciado, negou a existencia de gravados na parte da
rocha que resultara danada, e unha vez demostrado que habia gravados,
tentou quitar importancia os danos. </span>
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLmxsTl2CCEKwjLNTqpfNLbwQoG9EfAqy-MlrjPQpbBRIqykS5YP-qIFXeHyF2k9-yNvvtq8UUoksM2i0i_Jo_DChJDpf9IYTsDkBmzDU8bDuOPJ4QL803ygKP4qvT2A-dsqD_ENq9w5g/s1600/foneiri%25C3%25B1a2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="636" data-original-width="1600" height="254" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLmxsTl2CCEKwjLNTqpfNLbwQoG9EfAqy-MlrjPQpbBRIqykS5YP-qIFXeHyF2k9-yNvvtq8UUoksM2i0i_Jo_DChJDpf9IYTsDkBmzDU8bDuOPJ4QL803ygKP4qvT2A-dsqD_ENq9w5g/s640/foneiri%25C3%25B1a2.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">A Forneiriña 2 coa rexweneración espontánea da pátina e na que persisten as pegadas da desbrozadora</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">A Conselleria de Cultura, como
non podia ser de outro modo a hora de protexer os militantes do PP
encargados da xestión, zanxou a denuncia co pago de 3000 €, para a
reparación dos danos, que a dia de hoxe continuan como o primeiro
dia. </span>
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Esa neglixencia na xestión e
coidado dos bens que tiña a obriga de coidar, non tivo ningunha
consecuencia, e até foi premiado coa encomenda de dirixir o Museo
Provincial de Pontevedra.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">O pasado dia 7 de xulio con
motivo de unha visita o parque tivemola desagradable visión de unha
das mais graves actuacións contra as rochas do Parque. Xa desde a
distancia destaca a Laxe da Forneiriña 1 pola sua brancura. A
pátina que a cobria fora destruida deixandoa en un estado que nunca
tivo e que contrasta coas rochas da contorna.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjt9i4qPCMdWKmL0kLdYDQy7vlqssqGPv4A1AXapB31kZI7vgOfyh_oHpVm_lV7Ns1aNMXi7JV2fV_gEpnjc2qv2Qo__PA7JrWMqr6WcTM2E6jJV76lGI7aKFYNzUpkExOIz2CgpiYBXig/s1600/IMG_2552.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="1600" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjt9i4qPCMdWKmL0kLdYDQy7vlqssqGPv4A1AXapB31kZI7vgOfyh_oHpVm_lV7Ns1aNMXi7JV2fV_gEpnjc2qv2Qo__PA7JrWMqr6WcTM2E6jJV76lGI7aKFYNzUpkExOIz2CgpiYBXig/s640/IMG_2552.JPG" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">A Forneiriña 1</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJfXv8DpGfX6cjJd83xRn89yi2COtGN3eGj9Et141fDxnTcTQkN79ZnyEdEtAUlzS1IDxEmxrtjv3A-iNTUO9fKLB1qq63fpTGVoaDOp78_9_D_o_P2nXTOLTcmo_e9Qiu6wpt0Fl2Tpo/s1600/_MG_0569.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJfXv8DpGfX6cjJd83xRn89yi2COtGN3eGj9Et141fDxnTcTQkN79ZnyEdEtAUlzS1IDxEmxrtjv3A-iNTUO9fKLB1qq63fpTGVoaDOp78_9_D_o_P2nXTOLTcmo_e9Qiu6wpt0Fl2Tpo/s640/_MG_0569.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Laxe dos Cabalos</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIkFxPBRJQ-4bbG7wQGGX3X_Yp_c5Xiu9VpQuvhu_rQNOrOLe1U-FM5wfFZeC91gz8xkWIV_nDFpOmB1CNCso6txhQ69qa5WAOIQcf6g2OtdVeYKP4LVBXSnYubHWLniGDqoP_fNiAmrs/s1600/_MG_0584.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1067" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIkFxPBRJQ-4bbG7wQGGX3X_Yp_c5Xiu9VpQuvhu_rQNOrOLe1U-FM5wfFZeC91gz8xkWIV_nDFpOmB1CNCso6txhQ69qa5WAOIQcf6g2OtdVeYKP4LVBXSnYubHWLniGDqoP_fNiAmrs/s640/_MG_0584.jpg" width="426" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Outeiro dos Cogoludos<br /></td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiOsaug5DZLlJWG3Cy9DJKpSJRzRiAfS2kxB9thtrig7eW1sL37RGqSAAAzQTBOj0OodKVQavsX3VYLo0TMCOiOCuDkc0VdN601iSXKPJt58lJK-6jnOD5qAwpul4R3UuoDSOHtpOC1128/s1600/_MG_0350.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiOsaug5DZLlJWG3Cy9DJKpSJRzRiAfS2kxB9thtrig7eW1sL37RGqSAAAzQTBOj0OodKVQavsX3VYLo0TMCOiOCuDkc0VdN601iSXKPJt58lJK-6jnOD5qAwpul4R3UuoDSOHtpOC1128/s640/_MG_0350.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Contraste entre a pátina orixinal e a agresión,</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">Esta foi a primeira sorpresa,
pero un percorrido polas distintas estacións amosou que non era un
feito illado, senón que era a norma das labouras de limpeza que se
levaron baixo a sua dirección.</span></div>
<br /><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNOa7mW1rKBpruMCS4ROFZFEfbd9TmtjzfgZcNEc2oAK-T0XN5NcJ8ONZy5V7DuHCGesCWlBMkey8e4CS9cK6HcQ3p9gcTAGcxJh616KWzR3sd8QwP4ntdj5DnauTcTG_Xc5sFn4B0n8Q/s1600/denuncia.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1530" data-original-width="1040" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNOa7mW1rKBpruMCS4ROFZFEfbd9TmtjzfgZcNEc2oAK-T0XN5NcJ8ONZy5V7DuHCGesCWlBMkey8e4CS9cK6HcQ3p9gcTAGcxJh616KWzR3sd8QwP4ntdj5DnauTcTG_Xc5sFn4B0n8Q/s640/denuncia.jpg" width="433" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Copia da denuncia presentada na Garda Civil</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">Diante da gravidade dos feitos
constatados, diversos colectivos de defensa do Patrimonio (Irmandade
Illa de Tambo, Umia Vivo e Anovaterra) encabezados por A Forneiriña
(creada a raiz dos danos da desbrozadora) vimonos na obriga de
presentar unha denuncia na Garda Civil contra o actual Director do
Museo de Pontevedra e anteriormente do <b>PAAR </b>para que se
depuren as responsabilidades e para que a Dirección Xeral de
patrimonio tome cartas no asunto e por unha vez que se implique
realmente na proteccion do Patrimonio.</span></div>
<br />Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-87788479404022893582019-07-14T12:08:00.003-07:002020-01-16T12:42:47.962-08:00PETROGLIFO DAS ABELAIRES<br />
<br />
<br />
<span style="font-size: large;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<b><div style="text-align: center;">
<b>AS ABELAIRES</b></div>
</b></span><div style="text-align: center;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;"><div style="text-align: center;">
<b>Un paradigmatico exemplo do desprezo da Xunta de Galicia polo noso Patrimonio.</b></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSZoNiDQ_Ixnt5i2vt8FKMiZCcxy8vUPAMH6CFA5XC3ZWMlNf8RwR3LANEzs2iiCkrMpN2RFiss8H6k97wqtD2R8-LJvh_ej_8dkAh6Og9aISu0-qwVeIFePLtMVRuZyjOkmXOcXQly20/s1600/color.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-size: large;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="1461" height="419" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSZoNiDQ_Ixnt5i2vt8FKMiZCcxy8vUPAMH6CFA5XC3ZWMlNf8RwR3LANEzs2iiCkrMpN2RFiss8H6k97wqtD2R8-LJvh_ej_8dkAh6Og9aISu0-qwVeIFePLtMVRuZyjOkmXOcXQly20/s640/color.jpg" width="640" /></span></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Vista cenital parcial da rocha das Abelaires. Restitución fotogramétrica.<br /></td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-size: large;"><div style="text-align: justify;">
O dia 13 de decembro de 1975, según consta no antigo ficheiro do Museo de Pontevedra, dei conta do achado do gran petroglifo de As Abelaires (<b>GA 36008025</b>), tan de actualidade nestes dias a consecuencia das labores de limpeza que a empresa <b>Arbore Arqueoloxia</b> por encargo da Deputación de Pontevedra e o Concello de Cangas do Morrazo está a levar a cabo.</div>
</span><br />
<br />
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmB8_4aZV0aKfmMjCkJoPzWslb_tD33rkQ3ewutR0sque4kMdEK4YSzsbjQ3G1PahmtsKDOxuAgx2t41qQ69eRc4ugMd9xtu_-wfmWdk80CkFXj7BEFaCqRpAD5lng9eZ2HLPKFnXYf2o/s1600/IMG_20190625_120025.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1142" data-original-width="1600" height="285" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmB8_4aZV0aKfmMjCkJoPzWslb_tD33rkQ3ewutR0sque4kMdEK4YSzsbjQ3G1PahmtsKDOxuAgx2t41qQ69eRc4ugMd9xtu_-wfmWdk80CkFXj7BEFaCqRpAD5lng9eZ2HLPKFnXYf2o/s400/IMG_20190625_120025.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Ficha orixinal do Secretario do Museo de Pontevedra, Alfredo Garcia Alén.</td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-family: "times new roman" , serif; font-size: 14pt;"><span style="color: #1d2129;"><br /></span></span>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Xa desde o primeiro momento foi palmária a sua singularidade, a gran superficie que ocupaba e o feito de ter varias das suas combinacións circulares ocupando os relevos da pedra levounos a pensar que poderia representar un mapa de relevo da zona, dadas as similitudes que presentaba coas representacións de castros fortificados. Axiña esa suposición foi desbotada xa que os gravados, alomenos naquel momento, asimilabanse a epocas anteriores o nacemento da cultura castrexa e os seus povoados e que anque non era novedosa a idea, non servia para explicar o resto dos motivos gravados.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Como consecuencia do seu interese e grazas as xestións do por aquela entón Secretario do Museo de Pontevedra Alfredo Garcia Alén, un equipo da Televisión Española desplazouse no ano seguinte a facer unha reportaxe que foi emitida no programa Misión Rescate da Segunda Cadena de TVE. Nesa reportaxe participaron conmigo un grupo de mozos de Cangas os que fixen esta foto, que é o unico documento gráfico que queda daquel dia, pois a filmación orixinal esta perdida xunto con outras moitas filmacións da época, e xa non figura nos arquivos de RTVE.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
<span style="font-family: "times new roman" , serif;"><span style="font-size: medium;"><span style="font-variant: normal;"><span style="color: #1d2129;"><span style="letter-spacing: normal;"><span style="font-style: normal;"><span style="font-weight: normal;"><br /></span></span></span></span></span></span></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPgWmaH9oAP2gmGwoq8xkTpmB6nAlT-6wmME-kcsxluwc07O_eliVghiTbsxGNC2XwYVDdLnX4TbFIua8LgxrviDVko3W_BWH5jtvbEooo613fqnX-GE_LP1irp8YzlxF562n14Yaf62A/s1600/foto0015.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-size: large;"><img border="0" data-original-height="1094" data-original-width="1600" height="435" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPgWmaH9oAP2gmGwoq8xkTpmB6nAlT-6wmME-kcsxluwc07O_eliVghiTbsxGNC2XwYVDdLnX4TbFIua8LgxrviDVko3W_BWH5jtvbEooo613fqnX-GE_LP1irp8YzlxF562n14Yaf62A/s640/foto0015.jpg" width="640" /></span></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Amalia Corral, Marisa Rivera, José Maria Abeijon, Fina Rodas e Antonio Nores, que participaron conmigo na gravación do programa de RTVE Misión rescate, 1976</td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-size: large;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Ubícase perto da Chan de Castiñeiras no linde entre os Concellos de Bueu e Cangas do Morrazo. Trátase de un grande afloramento rochoso de perto de 200 m² de superdficie dividido por profundas diaclasas e que foi utilizado como canteira para a extraccion de postes en epoca recente, incluso despois do seu descobrimento, e de constantes agresións ambientais. Foi usado como vertedoiro de refugallos de construcción e basureiro, e soportou agresións como a modificación do trazado do camiño ancestral que subía o monte Liboreiro, que pasaba a uns cinco metros polo lado oeste e foi desviado a parte leste sobre os motivos gravados na rocha, e as que a construcción do polígono industrial da Chan de Castiñeiras supuxo para todos os xacementos arqueolóxicos que se ubicaban en dito lugar e que comprendian unha necropole megalítica con alomenos 4 mámoas das que se conservan tres, un xacemento calcolítico desaparecido e un do bronce final completamente arrasado para a construcción de unha nave para procesado de chatarra férrica.</div>
</span><br />
<span style="color: #1d2129; font-family: "times new roman" , serif; font-size: 14pt;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZs6zSt2tmR59fUGAlY6QQ36AajjCB7oOTAWuAr-XnX7qyxpQuQGfzfPgpZXyhIpIqNvP-e4Al6Bj4FpJ43t6XW7GGYdtpzHPOzvkqY6PMA4i6WFW_Y_8-sN2IFbN7SnuTltqZW7kLDOg/s1600/evoluci%25C3%25B3n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="512" data-original-width="1600" height="203" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZs6zSt2tmR59fUGAlY6QQ36AajjCB7oOTAWuAr-XnX7qyxpQuQGfzfPgpZXyhIpIqNvP-e4Al6Bj4FpJ43t6XW7GGYdtpzHPOzvkqY6PMA4i6WFW_Y_8-sN2IFbN7SnuTltqZW7kLDOg/s640/evoluci%25C3%25B3n.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Evolución da paisaxe onde se aprecian os grandes cambios sufridos ao longo de 60 anos no contorno do petróglifo.<br />
A estructura rectangular das primeiras imaxes e o cemiterio de Bueu.</td></tr>
</tbody></table>
</span><br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Na sua proximidade, e incumplindo todalas Normas Legais da Area de protección dos Bens de Interese Cultural, a Xunta de Galicia construiu o Punto Limpo e a planta de recollida de lixo da Mancomunidade do Morrazo, o que demostra a nula sensibilidade das administracións municipais e autonómicas para a protección e valoración do patrimonio arqueolóxico e cultural.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Despois de innumerables denuncias por parte de diversos colectivos de protección do patrimonio e medioambientais. o longo dos anos <a href="https://www.lavozdegalicia.es/noticia/vigo/2008/09/19/luita-verde-denuncia-agresiones-graves-dos-petroglifos-cangas/0003_7152661.htm">2008</a>, <a href="https://www.galizanonsevende.org/luita-verde-denuncia-verquidos-de-entullos-e-lixo-no-petrogrifo-abelaires/">2012</a>, <a href="https://www.farodevigo.es/portada-o-morrazo/2012/02/12/liboreiro-denuncia-abandono-petroglifo-abelaires-solicita-puesta/623098.html">2012</a> e <a href="https://www.farodevigo.es/portada-o-morrazo/2013/01/22/pleno-debate-puesta-petroglifo-as-abelaires-cubierto-maleza-basuras/744875.html">2013</a> entre outros, dado o estado de absoluto abandono en que se achaba, fixeranse algunhas labouras para a retirada do mais groso dos materiales que caseque cubrian a rocha por completo, amén da maleza que o cobria.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoFONQ9qzi_q_BIiqUP_aBQO9krLQIkgkUK8lWzHr2vDx-DAZTT5-AflDPc3wXO2knPEf_L07P43yJFdsAVZQu2ez0hcdS20fwOShyy5xUxQScXSdMR0JcTuX5gbgVwBKLRrvseHnpASA/s1600/_MG_6421.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjoFONQ9qzi_q_BIiqUP_aBQO9krLQIkgkUK8lWzHr2vDx-DAZTT5-AflDPc3wXO2knPEf_L07P43yJFdsAVZQu2ez0hcdS20fwOShyy5xUxQScXSdMR0JcTuX5gbgVwBKLRrvseHnpASA/s640/_MG_6421.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Estado no que se atopaba no ano 2011</td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<span style="font-size: large;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Sin embargo esas mínimas actuacións, desligadas por completo de labouras de divulgación e concienciación entre os veciños e a comunidade educativa, non tivo apenas influencia na sua posta en valor, polo que de novo foi utilizado como vertedoiro sin que as autoridades políticas fixeran nada por evitalo.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Tivo que ser co cambio de sensibilidade e ideoloxía nos governos municipais e na Deputación de Pontevedra que por fin se decidise actuar na sua conservación e limpeza e que agardamos sexan continuadas no resto dos petróglifos do concello de Cangas en este caso, e dos milleiros que se encontran espallados o longo de toda Galicia e que o governo da Xunta está permitindo que se destrocen dia tras dia sin facer caseque nada por conservalos, mais alá de privatizar algúns con consecuencias funestas como se viu no caso do PAAR de Campo Lameiro, onde se ven de perpetrar por parte dos seus xestores, unha das mais terribles agresións que se teñen coñecido en bens que se atopan (teoricaménte) baixo a sua protección.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
As labouras de limpeza que se están a levar a cabo, permitironme facer o primeiro intento de restitución fotogramétrica en tanto a empresa que a realiza non teña dispoñible o que ella vai a realizar e que aquí presento en un avance.</div>
</span><div align="justify" style="font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: #1d2129;"><span style="font-family: "times new roman" , serif;"><span style="font-size: 14pt;"><br /></span></span></span>
<span style="color: #1d2129;"><span style="font-family: "times new roman" , serif;"><span style="font-size: 14pt;"><br /></span></span></span></div>
<div align="justify" style="font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: #1d2129;"><span style="font-family: "times new roman" , serif;"><span style="font-size: 14pt;"><br /></span></span></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjraqYPCgqFv7VrG87iMobmZlq1UYSGdVkqHTdt72q1xULj6ztbfGW7BF0ey0ds88uMNyjbPYJrWOmI89E6BpS5aEHwH_Of1weovmDHztaCFhBiiK9SquxgUoqtdOhoWqA1t9qItAVws3g/s1600/total+anotado.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="937" data-original-width="1600" height="374" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjraqYPCgqFv7VrG87iMobmZlq1UYSGdVkqHTdt72q1xULj6ztbfGW7BF0ey0ds88uMNyjbPYJrWOmI89E6BpS5aEHwH_Of1weovmDHztaCFhBiiK9SquxgUoqtdOhoWqA1t9qItAVws3g/s640/total+anotado.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Restitución fotogramétrica .</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: #1d2129;"><span style="font-family: "times new roman" , serif;"><span style="font-size: 14pt;"><br /></span></span></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQs3wBjqf8ybvn6bo7T1sA_EiP2akIpRFRsfR-8wMjytrK-BAGh7OSOfsz0F3oPeU4yXSU-I0fJj83RYXMVLm28DfHaBLRd85QDkoIbWMY7ARQ-7gHkzUNpbdPuvWZFWqvWnGZs4IOLGY/s1600/300.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="484" data-original-width="1150" height="268" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQs3wBjqf8ybvn6bo7T1sA_EiP2akIpRFRsfR-8wMjytrK-BAGh7OSOfsz0F3oPeU4yXSU-I0fJj83RYXMVLm28DfHaBLRd85QDkoIbWMY7ARQ-7gHkzUNpbdPuvWZFWqvWnGZs4IOLGY/s640/300.png" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Detalle nº 1 da figura anterior</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-variant-east-asian: normal; font-variant-numeric: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: #1d2129;"><span style="font-family: "times new roman" , serif;"><span style="font-size: 14pt;"><br /></span></span></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFwCphiqYYp-nObBtM3gZwqErNlfoLPTiksLuhK2yw16L6fSBsRJTWebPzkU0Sy1FiPdHug9Q9s0RxxknuhO-8GRN3kVn4n5TTUMulLatawbq_bMMD3plN28V03tVs-YIx2XFiFF37cME/s1600/4-5.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-size: large;"><img border="0" data-original-height="589" data-original-width="1544" height="244" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFwCphiqYYp-nObBtM3gZwqErNlfoLPTiksLuhK2yw16L6fSBsRJTWebPzkU0Sy1FiPdHug9Q9s0RxxknuhO-8GRN3kVn4n5TTUMulLatawbq_bMMD3plN28V03tVs-YIx2XFiFF37cME/s640/4-5.png" width="640" /></span></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption"><div style="text-align: center;">
<span style="font-size: 12.8px;">Detalle nº 2.</span></div>
</td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">E de agardar que unha vez completados os traballos que se están a facer, poidan sair a luz novos motivos e que por falla de un estudo pormenorizado nunca se poideron contemplar.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Agardo que esta pequena contribución sirva para chamar a atención a todalas personas interesadas en manter estas singulares manifestacións da nosa prehistoria, e que poidan ser transmitidas nas mellores condicións para que os nosos herdeiros poidan disfrutar de un elemento tan extraordinario, anque se atope rodeado de instalacións de tratamento de lixo. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">A incompetencia en matéria cultural da Xunta de Galicia foi quen deixou que o lixo tivera sepultada esta rocha. Confio en que unha vez posta en valor, os propios veciños sexan quen de defendela e mantela.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-41439638746925811932019-04-08T02:31:00.003-07:002020-11-30T03:20:15.793-08:00A SERPE DE SÁ<br />
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: large;"><b><br /></b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: large;"><b>A
SERPE DE SÁ </b></span>
</div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="center" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">(VALADARES, MONÇAO)</span></div>
<div align="center" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="center" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<br /><br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvYcB5Pbw752Qv2oXuWqNGkLRzYEKja19g1FcBetHazQHn57qYY1NrNSlPb1nxTFtdY_9NI32pv8i4uDazVazB0tSZHMDS2yhTxxIf_LfIFGQbaYc9Re80D4qtZe0QgXWSceSCXQJEqaU/s1600/cabeceira.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="879" data-original-width="1600" height="350" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvYcB5Pbw752Qv2oXuWqNGkLRzYEKja19g1FcBetHazQHn57qYY1NrNSlPb1nxTFtdY_9NI32pv8i4uDazVazB0tSZHMDS2yhTxxIf_LfIFGQbaYc9Re80D4qtZe0QgXWSceSCXQJEqaU/s640/cabeceira.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Aspecto da rocha e a reconstitución fotogramétrica<br /></td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">No ano 2015 tiven coñecemento
por unha nova no Facebook de Pablo Novoa, da existencia de un
petróglifo coa representación de un laberínto en <b>Sá</b>,
freguesía de Valadares no concello de Monçao, Portugal. Dita nova
era escueta, daba conta da orixinalidade do motivo e da circunstancia
de tratárse da primeira representación laberíntica de Portugal,
acompañado de unha foto e a información das persoas que lle habian
facilitado o seu coñecemento.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">Non
f</span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">o</span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">i
até o 2018 que tiven a oportunidade de visitálo na compaña de
<a href="https://www.facebook.com/AnxoDP">Angel de Prado</a> e facer
o levantamento fotográfico para o seu tratamento informatico.</span></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">O
petróglifo ubicase en unha laxe fragmentada e posiblemente
desplazada do seu lugar orixinal e moi alterada a sua superficie
probablemente polas labores de canteria que provocaron a sua
fragmentación. Os motivos que se conservan na actualidade son unha
figura serpentiforme, definida polos seus descobridores como un
laberinto d</span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">o</span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">
tipo </span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">da
</span></span><span style="font-size: medium;"><b>Pedra da
Moura Encantada en </b></span><span style="font-size: medium;"><b>Mogor</b></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">
ou clásico </span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">(</span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">descoñecendo
que </span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">este </span></span><span style="font-size: 14pt;">non
é tal, en todo caso seríao o dos </span><span style="font-size: 14pt;"><b>Campiños</b></span><span style="font-size: 14pt;">,
tamén en </span><span style="font-size: 14pt;">M</span><span style="font-size: 14pt;">ogor</span><span style="font-size: 14pt;">)</span><span style="font-size: 14pt;">
</span><span style="font-size: 14pt;">xunto
con un reticulado unido a ella e moi alterado en toda a sua
superficie é duas ou tres representacións de embarcacións prehistóricas.</span></div>
<br />
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">U</span><span style="font-size: 14pt;">n
laberinto é por definición: Un lugar formado artificiosamente por
</span><span style="font-size: 14pt;">vi</span><span style="font-size: 14pt;">as
e encrucilladas, para confundir a quen se adentra nel, de modo que
non poida acertar coa saída. Clasificanse basicamente en dous grupos
“</span><span style="font-size: 14pt;"><i>según
a relación que existe co centro e a saída do mesmo” </i></span><span style="font-size: 14pt;">O
primeiro destes grupos e o </span><span style="font-size: 14pt;"><b>laberínto
clásico</b></span><span style="font-size: 14pt;">
ou </span><span style="font-size: 14pt;"><b>univiario,
</b></span><span style="font-size: 14pt;">que
é o que nos interesa aquí, no que se fai percorrer o ingresar nel
todo espazo para chegar o centro mediante un único camiño, e dicir,
non ofrece camiños alternativos, senón que existe unha única
saída, que é por onde se entra o laberínto. </span><span style="font-size: 14pt;">(</span><span style="font-size: 14pt;"><i>Wikipedia</i></span><span style="font-size: 14pt;">)</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">Polo
tanto a principal característica de unha representación laberíntica
ten, por forza, que dispoñer de un espazo aberto de entrada, tal
como se aprecia no dos </span><span style="font-size: 14pt;"><b>Campiños</b></span><span style="font-size: 14pt;">
ou no </span><span style="font-size: 14pt;"><b>Outeiro
do Cribo</b></span><span style="font-size: 14pt;">,</span><span style="font-size: 14pt;"><b>
</b></span><span style="font-size: 14pt;">cousa
que non acontece no grabado da </span><span style="font-size: 14pt;"><b>Pedra
da Moura Encantada</b></span><span style="font-size: 14pt;">
en Mogor ou en este de </span><span style="font-size: 14pt;"><b>Sá.
</b></span><span style="font-size: 14pt;">Así
pois, non estamos falando de laberintos, senón de outra cousa. </span><span style="font-size: 14pt;">E,
como creo que demostrei noutros artigos deste blog </span><span style="font-size: 14pt;"><a href="http://covadeparalaia.blogspot.com/2016/08/a-pedra-da-moura-encantada.html">1</a>,
<a href="http://covadeparalaia.blogspot.com/2017/05/a-pedra-da-moura-encantada.html">2</a>,
<a href="http://covadeparalaia.blogspot.com/2018/02/pedra-da-moura-encantada-3.html">3</a>,
</span><a href="http://covadeparalaia.blogspot.com/2018/05/as-consecuencias-de-unha-fraude.html"><span style="font-size: 14pt;">4</span></a>
e <a href="http://covadeparalaia.blogspot.com/2018/11/apedra-da-moura-encantada-4-apareceua.html">5</a><span style="font-size: 14pt;"> , trátase da representación de ofidios.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSbM8WAvgdw39Zv1d6fLAy_xqRJ9LXYbsaHodh8DXPYa4HPDu0DO29lUA5M8Xe-7PyOZ-lV8PfiQS9FNL7AsieFyzKrnKecTLQ8xoTRhDJ5IA6cQVtMgtEwpGNwzhkYh8w0H0YbyKojJ0/s1600/laberintos.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="526" data-original-width="1210" height="276" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSbM8WAvgdw39Zv1d6fLAy_xqRJ9LXYbsaHodh8DXPYa4HPDu0DO29lUA5M8Xe-7PyOZ-lV8PfiQS9FNL7AsieFyzKrnKecTLQ8xoTRhDJ5IA6cQVtMgtEwpGNwzhkYh8w0H0YbyKojJ0/s640/laberintos.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"> Os Campiños Outeiro do Cribo </td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">Unha
primeira ollada o motivo principal a pesares da dificultade de
lectura, xa puxo de manifesto a diverxencia cos trazos que se
corresponderían con un laberínto clásico, en cambio o asemellaban
moito mais a figura de serpe gravada na </span><span style="font-size: 14pt;"><b>Pedra
da </b></span><span style="font-size: 14pt;"><b>M</b></span><span style="font-size: 14pt;"><b>oura
Encantada</b></span><span style="font-size: 14pt;">,
</span><span style="font-size: 14pt;">e
unha primeira restitución fotográmetrica así o revelou.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">Non foi doado resolver alguns
trazos debido o seu mal estado de conservación e o feito que
nalgunhas partes os sulcos parecen estar cortados polo motivo
reticulado e algún desconchado na parte esquerda do motivo. </span>
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">Despois de diversos
tratamentos fotográficos e de restitución tridimensional, coido que
fun quen de trazar a figura completa, desvelando o que me pareceu de
principio: unha figura de serpe replegada sobre si mesma coa cabeza
no interior da figura e o rabo entre as duas espiras da esquerda.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFw-ZKIhmiG3WvuumdSi8gS4-TkQMJtlN-cLKmumVKxlcJLisa7pjBPWkJzLAWwqZMjWnjJhxmWO4TpYZS-ApJOEUNCy0s3fZrfN8jI4MolCNPdObOhjck__4iTxBV_T3T42v2SYx15UY/s1600/calcos.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="290" data-original-width="574" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFw-ZKIhmiG3WvuumdSi8gS4-TkQMJtlN-cLKmumVKxlcJLisa7pjBPWkJzLAWwqZMjWnjJhxmWO4TpYZS-ApJOEUNCy0s3fZrfN8jI4MolCNPdObOhjck__4iTxBV_T3T42v2SYx15UY/s1600/calcos.jpg" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Reconstitución fotogramétrica e calco</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">Non
é, en ningun caso, unha representación de un laberínto clásico,
nin moito menos, como se repite unha e outra vez nas distintas
publicacións que tratan destas figuras, froito da impericia e da
dificultade que conleva o tentar reproducir unha figura tan </span><span style="font-size: 14pt;"><i><b>complexa.</b></i></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">
</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">A
pretendida dificultade de realización de unha figura de semellantes
carácteristicas, do mesmo xeito que ocorre cos gravada na </span><span style="font-size: 14pt;"><b>Pedra
da Moura Encantada</b></span><span style="font-size: 14pt;">
non é tal no momento que asumimos que pode ser feita sin dificultade
mediante o uso de una corda repregada de moi diversos xeitos, que
daría lugar a figuras tradicionalmente denominadas seudolaberíntos
ou laberíntiformes.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeFrSd-rhBzRHJHqX81W2wpcgtRP8ZIbkPO7PYemhV1wUee6kCj3RVe0seVy_8LVGL0rMVVVWHZV4L22Txfe-uagayPpsuZ3YdXkodK2WTbe0x2YyYdd2R_iBRphUyBqC_dFXZu5x7n2Q/s1600/IMG_20190407_224924.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="522" data-original-width="1600" height="130" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeFrSd-rhBzRHJHqX81W2wpcgtRP8ZIbkPO7PYemhV1wUee6kCj3RVe0seVy_8LVGL0rMVVVWHZV4L22Txfe-uagayPpsuZ3YdXkodK2WTbe0x2YyYdd2R_iBRphUyBqC_dFXZu5x7n2Q/s400/IMG_20190407_224924.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Disposición inicial do plegado da corda</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlZY393XYrRmCXbN6MNrdgJICMn5-iE0PgDzEx9rfM9399XpG2rJTg_BlHT3Jpu-bVNzVK0ADdz1w8iOXIu4g5vZmagILtUEw4LLippLswsheWnw4POd4m7FQ10rq5pVSji4AY7F2Ju5U/s1600/IMG_20190407_225200.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1154" data-original-width="1600" height="230" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhlZY393XYrRmCXbN6MNrdgJICMn5-iE0PgDzEx9rfM9399XpG2rJTg_BlHT3Jpu-bVNzVK0ADdz1w8iOXIu4g5vZmagILtUEw4LLippLswsheWnw4POd4m7FQ10rq5pVSji4AY7F2Ju5U/s320/IMG_20190407_225200.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Segundo paso</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh62b11sG1bRJPGX5KG0BzwQbcAsx_o73eP-XfDfVsK0XqbmxECqhtR5ZLoxLQEqkNp2BkPK5kcDT9U3gU1v_nZC-zVPXZF26TqlY0yUqMH3YDXIzZtSy0dhf1VKiZ76R6WUVPu4AONl_Q/s1600/IMG_20190407_193411.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="763" data-original-width="1600" height="190" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh62b11sG1bRJPGX5KG0BzwQbcAsx_o73eP-XfDfVsK0XqbmxECqhtR5ZLoxLQEqkNp2BkPK5kcDT9U3gU1v_nZC-zVPXZF26TqlY0yUqMH3YDXIzZtSy0dhf1VKiZ76R6WUVPu4AONl_Q/s400/IMG_20190407_193411.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Terceiro paso</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJmfRanwTKqxFiukKeUbrxqC_oa4UMLRA6zQTJBijoaNIxc21XxoWX1-g-WpmK3SAy5Dnb9P0cDWqg9MwPG0GEkK63xAKjONm7MRwO4UFIZgsIdMHWUmesnBR8Rzf3CKvn4ujdcDNRuls/s1600/IMG_20190407_193343.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1200" data-original-width="1600" height="239" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJmfRanwTKqxFiukKeUbrxqC_oa4UMLRA6zQTJBijoaNIxc21XxoWX1-g-WpmK3SAy5Dnb9P0cDWqg9MwPG0GEkK63xAKjONm7MRwO4UFIZgsIdMHWUmesnBR8Rzf3CKvn4ujdcDNRuls/s320/IMG_20190407_193343.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Cuarto paso</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgTaJo7jhUUWxttRcQ6Jak6gLtF0RGlqTbibptcuHFvZ1n2J_ksvmBUeH7LYjlha0Za6BwfkWV4IUxzysrnEvBzuFVbnnxQOm66TU_b1L1zsb7MhvZl4ISPMBPLt8rTKgzj7IPJgM74ZPk/s1600/serpe_sa0001bn.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1167" data-original-width="1127" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgTaJo7jhUUWxttRcQ6Jak6gLtF0RGlqTbibptcuHFvZ1n2J_ksvmBUeH7LYjlha0Za6BwfkWV4IUxzysrnEvBzuFVbnnxQOm66TU_b1L1zsb7MhvZl4ISPMBPLt8rTKgzj7IPJgM74ZPk/s400/serpe_sa0001bn.jpg" width="386" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Resultado final.</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">Resulta
descorazonador contemplar como nas publicacións especializadas
seguese a falar de maneira absolutamente acrítica </span><span style="font-size: 14pt;">de</span><span style="font-size: 14pt;">
figuras laberínticas, sin cuestionarse nin por asomo a posibilidade
que deixen de ser figuras xeométricas e pasen a ser representacións
zoomórficas, como creo que é evidente.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">Temos
así que asistir </span><span style="font-size: 14pt;">asombra</span><span style="font-size: 14pt;">dos
a verdadeiros exercicios de funambulismo cínico e crédulo,
</span><span style="font-size: 14pt;">repetindo
unha e outra vez conceptos e interpretacións que dan vergoña allea,
e mais cando veñen de pretendidos expertos na materia. O dano que a
investigación se leva infrinxido o longo de caseque un seculo, como
consecuencia da manipulación gráfica da figura da </span><span style="font-size: 14pt;"><b>Moura
Encantada</b></span><span style="font-size: 14pt;">
representada na sua rocha homónima por parte dos Sobrino e os seus
seguidores, non ten trazas de esvairse, mais ben estáse a consolidar
por parte dos novos seguidores (ou mais ben adoradores) que
incapaces de pensar por si mesmos, seguen as suas doctrinas como si
de un novo testamento se tratára.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">E
con estas actitudes tan conservadoras non se avanza no coñeceménto e
valoración de unha das mais senlleiras mostras do noso Patrimonio.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">
</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">Mágoa.</span></div>
Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-91828888710455918692019-02-10T06:42:00.000-08:002019-02-10T06:42:37.232-08:00A SERPE DO VILAR<br />
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>A
SERPE DO VILAR</b></span></div>
<br />
<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvCOW-weHFcsQeU2ULwLisAXtIhuiEzcVilfCtEwE8q1wG4nLRdF7HIFCP8BabppNhd_GOT-SJQwrrr5gN-q7U1_IGYsuN46VznUscxSOhltiq0sprsYAdqdBZ-SCirEcXQ1KVtV6E2CQ/s1600/v9R.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="606" data-original-width="585" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvCOW-weHFcsQeU2ULwLisAXtIhuiEzcVilfCtEwE8q1wG4nLRdF7HIFCP8BabppNhd_GOT-SJQwrrr5gN-q7U1_IGYsuN46VznUscxSOhltiq0sprsYAdqdBZ-SCirEcXQ1KVtV6E2CQ/s320/v9R.jpg" width="308" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Restitución dixital do motivo principal</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">A estación de arte rupestre
do <b>Vilar</b>, en San Xoan de Poio, foi dada a coñecer por <a href="https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=83918">Miguel
</a><a href="https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=83918">Anxo
</a><a href="https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=83918">Sartal
</a><a href="https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=83918">Lorenzo
</a> no ano 2001. No seu inventario identifica 11 rochas con gravados
en distinto grado de conservación. Como consecuencia dos incendios
forestales do ano 2006 moitos dos motivos sofriron grandes
desperfectos, que se suman os xa padecidos anteriormente por acharse
en unza zona de extracción tradicional de pedra de construcción que
mutilou e deixou gravemente afectados moitos dos gravados. A todo
isto hai que sumar a desidia e o abandono no que se atopa actualmente
por parte das autoridades municipales e autonómicas que fan que a
sua pervivencia esté seriamente comprometida como acontece coa
inmensa maioria dos petróglifos de Galicia e do Concello de Poio en
particular, que non dubída en dilapidar cantidades vergoñentas de
diñeiro en actividades festivas de determinadas actuacións musicais
de comportamentos cuasi mafiosos, e non dispón de recursos para
limpar o entorno dos gravados e poñerlles unha mínima sinalización
informativa.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwJj6XomTRnHWTzMsnMWnOCtBrrH3vL5Fy2hngoMYAykguyVn5STW7O9UHwXB-CAcOIWvQBEp3il931Iv3p5cRchBcxinDkvpSMvY4WI-II9QQGN2ehLQA6eZpw2Pvnby75zyP1zQ2kRw/s1600/photo_2019-02-06_18-31-07.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="801" data-original-width="1280" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwJj6XomTRnHWTzMsnMWnOCtBrrH3vL5Fy2hngoMYAykguyVn5STW7O9UHwXB-CAcOIWvQBEp3il931Iv3p5cRchBcxinDkvpSMvY4WI-II9QQGN2ehLQA6eZpw2Pvnby75zyP1zQ2kRw/s640/photo_2019-02-06_18-31-07.jpg" width="640" /></a></div>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmwk3_uayJuJEmQe9OFX4UxxmiI7cAD-i3CDV4AeU7fagqtPdwZNCZ2FrCwOHpmj2XJED-Yugc_n2o8MUjhBQVeCuofAccGne-WJ1pT643BtY-NnjoReQZW-u5sdalO1rjkLv2Jx6sDrw/s1600/photo_2019-02-06_18-34-16.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="1280" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmwk3_uayJuJEmQe9OFX4UxxmiI7cAD-i3CDV4AeU7fagqtPdwZNCZ2FrCwOHpmj2XJED-Yugc_n2o8MUjhBQVeCuofAccGne-WJ1pT643BtY-NnjoReQZW-u5sdalO1rjkLv2Jx6sDrw/s640/photo_2019-02-06_18-34-16.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Estado no que se atopan as rochas gravadas</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">En datas recentes estiven a
facer os levantamentos fotogramétricos de algunha das rochas coa
previsión de que alomenos quede constancia da sua riqueza de motivos
e como denuncia do indecente estado de abandono en que se atopan.
Abonda con comparar a situación na que se atopan similares
manifestacións histórico-artisticas en paises como Noruega,
Suecia, Gran Bretaña, Irlanda, Francia ou Italia para darnos conta
da incultura dos responsables políticos tanto municipales como
autonómicos, sobre todo estes últimos que se negan a solicitar a
declaración da nosa Arte Rupestre como Patrimonio da Humanidade.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>A
PEDRA DA SERPE</b></span></div>
<div align="center" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">Propoño
denominar asi a rocha que na publicación citada o principio está
</span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">mencion</span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">ada
como rocha numero 9, pola sua singularidade, polo motivo nela
representado e porque supón a confirmación da abundancia de </span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">ofidios
nas </span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">representacións
tradicionalmente consideradas como combinacións circulares, que a
raiz do desenmascaramento da manipulación levada a cabo na
representación </span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">do
principal gravado da <a href="http://covadeparalaia.blogspot.com/2018/11/apedra-da-moura-encantada-4-apareceua.html">Pedra
da Moura Encantada</a></span></span> <span style="font-size: medium;">
</span><span style="font-size: medium;">en Mogor, Marín, e
deixando de lado o seguidismo que se leva feito no ultimo s</span><span style="font-size: medium;">éc</span><span style="font-size: medium;">ulo
a hora de interpretar este tipo de gravados, cambiando o paradigma, e
sobre todo ollando moitos destes gravados como representacións en
baixo relevo e non somente como sulcos, o numero de ofidios, aumenta
de forma exponencial.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Coido
que xa se fai imprescindible, para o mellor estudo </span><span style="font-size: medium;">de
moitas </span><span style="font-size: medium;">das combinacións
circulares </span><span style="font-size: medium;">e
laberínticas,</span><span style="font-size: medium;"> a sua
inclusión dentro dos motivos zoomorfos </span><span style="font-size: medium;">e
deixar nos motivos xeométricos aquelas combinacions mais sinxelas.
Deste xeito coido que se daría un pulo o estudo do significado de
tantas representacións de ofidios e a sua pervivencia o longo de,
alomenos, tres milenios.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">O
</span><span style="font-size: medium;">seu descobridor
advirte, coido que </span><span style="font-size: medium;">n</span><span style="font-size: medium;">un
magnifico exercicio de honradez intelectual: </span><span style="font-size: medium;"><i>“...as
reproduccións que fago (ou quizais, mellor dito, as aproximacións
ás reproduccións) son feitas a ollo a través do que vin nas rochas
e nas fotos, polo tanto quero que se acollan con moito coidado.”</i></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><i><br /></i></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgxuA3aYcam-5WDGyAkojmM90ageh7l2a64MkyR_l3KN3-APiXuapd1jW7-OLDxQPADSeKJ3wU8yrXLnrPFDBPeff3ewne2aY1mjEktHNe8OwlHP7pp4iFnFKI2SWjUEgkWhtxIIZa9NA/s1600/dibuxo+sartal.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="849" data-original-width="807" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgxuA3aYcam-5WDGyAkojmM90ageh7l2a64MkyR_l3KN3-APiXuapd1jW7-OLDxQPADSeKJ3wU8yrXLnrPFDBPeff3ewne2aY1mjEktHNe8OwlHP7pp4iFnFKI2SWjUEgkWhtxIIZa9NA/s320/dibuxo+sartal.JPG" width="304" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Debuxo do descobridor</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">N</span><span style="font-size: medium;">a
sua descripción, como non podia ser doutro xeito o estar
condicionado </span><span style="font-size: medium;">polas
interpretacións tradicionais, e probablemente polo estado no que se
atopaba a rocha, fala de duas combinacións de circulos concéntricos
de distinto tamaño, unha gran cazoleta e varias cazoletas pequenas
no interior da combinación circular mais grande.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGioroQymsh4_gXns69X1gzk8NlRgA5Z_Z277GczbupgftGee9RFzcbqBEJMwbai9gbctq_xCjnQpbDBSvzWyGbohQxxjNbZ1ZtVvOzOnmgST_-WKc1dM2QefxTN67GDF96_FUoWQfQK4/s1600/v900.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1403" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGioroQymsh4_gXns69X1gzk8NlRgA5Z_Z277GczbupgftGee9RFzcbqBEJMwbai9gbctq_xCjnQpbDBSvzWyGbohQxxjNbZ1ZtVvOzOnmgST_-WKc1dM2QefxTN67GDF96_FUoWQfQK4/s640/v900.png" width="560" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Reconstitución dixital da rocha</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Sin
embargo, o que aparece na restitución fotogramétrica e unha figura
totalmente distinta. A gran combinación circular é en realidade
unha figura espiral arredor de un grupo de cazoletas que amosa na sua
parte esquerda unha cabeza ben delineada e un trazo que parece
indicar a lingua.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Trataríase
entón da representación realistica de unha serpe acobillando unha
posta de ovos, tal como acontece na natureza, o que indicaría un
grado notable de observación por parte do que realizou a figura.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLOCPgAksrMc1PaQ87niFmkshu-4INcUro2TxqkwieLSKw90hLvecHUvzXFyuE6RH9dvFchl06celcrzypuv3U_XO96r79k9FaHSY9yDMgXzuhUVEBt4BCMG7PIROlgSgIKjCGXlmA3C8/s1600/grass-ringed-snake-nest-coiled-eggs-1318511.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="400" data-original-width="600" height="425" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLOCPgAksrMc1PaQ87niFmkshu-4INcUro2TxqkwieLSKw90hLvecHUvzXFyuE6RH9dvFchl06celcrzypuv3U_XO96r79k9FaHSY9yDMgXzuhUVEBt4BCMG7PIROlgSgIKjCGXlmA3C8/s640/grass-ringed-snake-nest-coiled-eggs-1318511.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Culebra de anel coidando os ovos<br /></td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">A
pequena combinación circular foi cortada para a realización da gran
cazoleta, que podería ter (si botamos a imaxinación a voar, cousa
non recomendable) unha función de vaso de o</span><span style="font-size: medium;">f</span><span style="font-size: medium;">rendas,
en relación con algún tipo de ceremónia que poideran ter lugar na
devandirta rocha, pois e moi dificil pensar que o traballo de gravar
estas figuras fose puramente ornamental</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">As
interpetacións que poidan darse a este feito, están ainda por
estudar. </span><span style="font-size: medium;">No</span><span style="font-size: medium;">n
e este o </span><span style="font-size: medium;">ú</span><span style="font-size: medium;">nico
exemplo no que a serpe arrodea os ovos, como acontece en moitos dos
gravados que veño estudando. </span><span style="font-size: medium;">Á</span><span style="font-size: medium;">brese
en todo caso, unha novedosa e coido que moi interesante, </span><span style="font-size: medium;">liña
de investigación </span><span style="font-size: medium;">á</span><span style="font-size: medium;">
que invito a todos aqueles que sexan capáces de desprenderse dos
prexuizos inducidos por unha burda manipulación. </span><span style="font-size: medium;">Coido
que non vai a ser tarefa fácil, sobre todo si temos en conta que o
centro de interpretación da Arte Rupestre, referente en todo
Galicia, está dirixído por unha persoa que non dubida en publicitar
e resaltar a figura manipulada que c</span><span style="font-size: medium;">ondicionou
a investigación nos últimos tres cuartos de século.</span></div>
<br />Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-14991636719382400352018-12-05T04:10:00.000-08:002020-03-31T02:34:03.673-07:00PETRÓGLIFOS E COMETAS<br />
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>PETRÓGLIFOS
E COMETAS</b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 21.3333px;"><b><br /></b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 21.3333px;"><b><br /></b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 21.3333px;"><b><br /></b></span><span style="font-size: medium;"><b><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNWksuy4DfonJK4R5osfwwFTYsLL9EV1l2v752vanR1rm44sh3NsJHKJpIp1z0T22QH9koip3fBOGFkeONsnXz1ActStpv92zcGrYPDtplNN71CXjIoXuF59Vlj9XmojbKvjxO_4SZn-o/s1600/cometa.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="718" data-original-width="730" height="392" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNWksuy4DfonJK4R5osfwwFTYsLL9EV1l2v752vanR1rm44sh3NsJHKJpIp1z0T22QH9koip3fBOGFkeONsnXz1ActStpv92zcGrYPDtplNN71CXjIoXuF59Vlj9XmojbKvjxO_4SZn-o/s400/cometa.JPG" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Cometas gravados na Portela da Laxe</td></tr>
</tbody></table>
</b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Inicio
con esta entrada unha serie de escritos acerca da presencia de
representacións cometarias nos petróglifos galegos, tentando abrir
novas vias de investigación e achegamento os motivos que en eles
aparecen gravados. Teñense feito, con distinta fortuna, nos ultimos
anos intentos de vincular os gravados rupestres e as rochas nos que
se atopan con distintas orientacións astronómicas correspondentes a
momentos determinados dos ciclos estacionais. Eu desde aquí pretendo
dar outro enfoque a este tipo de aproximación, complementandoas ou
ampliando os campos de investigación.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Comezo
con unha das rochas que me parecen mais singulares no repertorio dos
motivos gravados e que nunca foi estudada nin reproducida na sua
totalidade, permanecendo en un absoluto abandono, como a inmensa
maioria das estacións de Arte Rupestre galega por parte das
autoridades da Xunta de Galicia, reponsables ultimas da sua
destrucción.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKbhnYrUbv_iWgvaio-uO7gBCTmnkZYHMY7OUMXUVbsNdHGgDIENOU0FMdpZY4jPTO1rbyvjrN0ByGkOGPFdiGwjl_b15gd8_sGGyNH7Iv1Wl9gmWgtpK06KXH93KiJ2IWpO6uSo44Xf0/s1600/portela_da_laxe1F.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="658" data-original-width="1600" height="260" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKbhnYrUbv_iWgvaio-uO7gBCTmnkZYHMY7OUMXUVbsNdHGgDIENOU0FMdpZY4jPTO1rbyvjrN0ByGkOGPFdiGwjl_b15gd8_sGGyNH7Iv1Wl9gmWgtpK06KXH93KiJ2IWpO6uSo44Xf0/s640/portela_da_laxe1F.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Vista cenital da rocha na que se aprecia o seu abandono e os restos do incendio sufrido fai uns anos</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Trátase
da <b>Portela da Laxe</b> en Viascon, Cerdedo-Cotobade, a que
dediquei unha das <a href="http://covadeparalaia.blogspot.com/2017/01/un-novo-zoomorfo-no-petroglifo-da.html">entradas</a>
deste blog e que é sobrevivinte do grupo de cinco rochas con
gravados dos cales catro foron destruidas a finais dos anos 70 do
seculo pasado para a ampliación da estrada Pontevedra-Ourense e que
aparte pequenos estudos sobre motivos concretos (esvásticas e
paletas), permanece sin un estudo de conxunto.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Ten
baixo o meu punto de vista e a falta de estudos mais extensos, unha
dais mais numerosas representacións de simbolos cometarios
merecentes de unha monografía especifica polo seu valor e
singularidade.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>1
A ESVÁSTICA</b></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Entre
os simbolos de difusión mundial, sin dubida a <i><b>esv</b></i><i><b>á</b></i><i><b>stica</b></i>
ou <i><b>cruz gamada</b></i> e os seus derivados, <i><b>trisqu</b></i><i><b>é</b></i><i><b>les</b></i>,
<i><b>tetrasqu</b></i><i><b>é</b></i><i><b>les</b></i>, <i><b>trin</b></i><i><b>á</b></i><i><b>crias</b></i>,
<i><b>l</b></i><i><b>á</b></i><i><b>uburos</b></i> ou <i><b>rosas
cam</b></i><i><b>ú</b></i><i><b>nas</b></i>, é un dos mais
amplamente representados. Tanto é así que non se pode recurrir as
teorias difusionistas para xustificar a sua aparición nas mais
diversas cronoloxías e culturas dos cinco continentes. </span>
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Tradicionalmente,
na bibliografía histórica (caseque toda ella referida a Eurasia)
ven sendo interpretada como unha representación solar que derivou en
simbolo de boa sorte en algunhas relixións maormente do sul e
sudeste asiatico.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">A
pesares dos que siguen mantendo a sua relación coa figura do sol ou
o seu percorrido o longo dos ceos, as probas de que se dispoñen
distan moito de confirmalo. </span>
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">En
moitos lugares aparece formando parte de unha tríada xunto co Sol
e a Lúa, polo que non parece haber motivo para duplicar a
representación do sol ou o seu camiño. E mais, en moitos gravados
no Tibet, aparece sobre a esvastica un motivo descrito como con forma
de lágrima que ben poderia ser unha coma cometaria.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQ53I0Hbasbu8Y9G1ukBsKLspLxEbhzRvTsuP767I5B1-ZO-qW1fTLC5JGV4w26ka7qVSYH0z1CWHWigsEf8xRTHJUEaOh5m_1LIRMutWF7BSKm8VYJMSmYC_mXhZ2KHHrQcgQ8aI-Wjo/s1600/tibet4.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="868" data-original-width="567" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQ53I0Hbasbu8Y9G1ukBsKLspLxEbhzRvTsuP767I5B1-ZO-qW1fTLC5JGV4w26ka7qVSYH0z1CWHWigsEf8xRTHJUEaOh5m_1LIRMutWF7BSKm8VYJMSmYC_mXhZ2KHHrQcgQ8aI-Wjo/s400/tibet4.JPG" width="261" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Gravado da Idade do ferro no Tibet</td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Este
simbolo de catro brazos doblados que parten de un centro comun, foi
adoptado oficialmente e convertido en sinonimo de horror polo réxime
da Alemania nazi, pero houbo unha época moi anterior na que as
<i><b>esv</b></i><i><b>á</b></i><i><b>sticas</b></i> abundaban e
eran simbolos benignos coñecidos por caseque todalas culturas do
planeta.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">¿Como
chegou a establecerse este simbolo nas antigas culturas da India,
China, Tibet, SO norteamericano, Mexico Maya, Brasil, Gran Bretaña,
Galiza, Exipto, Turkia, Nixeria, Centroeuropa, e Irán entre outros
lugares?</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">A
<i><b>esv</b></i><i><b>á</b></i><i><b>stica</b></i> é un autentico
enigma: un simbolo de miles de anos de antiguidade que o parecer non
nace espontaneamente, pola sua complexidade, na mente das personas
nin se transmite primariamente de cultura en cultura, polo que
estaríamos diante de un problema irresoluble.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Sin
embargo, si a <i><b>esv</b></i><i><b>á</b></i><i><b>stica</b></i>
tivera o seu orixen en algo aparecido no ceo, algo que poideran
observar culturas moi separadas, resolveriase o misterio.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">De
entrada, esa idea parece moi alonxada da realidade poola sinxela
razón de que hoxendía non hai no ceo algo que semelle unha
<i><b>esv</b></i><i><b>á</b></i><i><b>stica</b></i> resplandecente.
Pero basta con botar unha ollada os debuxos e fotos dos surtidores
que proxecta un núcleo cometario para percibir que ahí hai os
elementos necesarios para crear un prodíxio deste tipo.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEib41KMHJh1USifMbaaVGCLpFTXq6rTKjN2emTaoItCemRmpd_Z3kpiroIamzSGpqEil3Ce46n4j_FXEdaOCTPHrGV-6Fs6u075suizSrCZRUaCzUHnkICv2EOo_AJUNtwCpnpH_06TRkM/s1600/Leonid_Meteor_Storm_1833.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1103" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEib41KMHJh1USifMbaaVGCLpFTXq6rTKjN2emTaoItCemRmpd_Z3kpiroIamzSGpqEil3Ce46n4j_FXEdaOCTPHrGV-6Fs6u075suizSrCZRUaCzUHnkICv2EOo_AJUNtwCpnpH_06TRkM/s640/Leonid_Meteor_Storm_1833.jpg" width="440" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Tormenta dos meteoros das Leonidas 1833</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: medium;">Imaxinemos entón unha escea no que catro ou cinco mil anos mais tarde será coñeceido como Viascón. Nas noites dos ultimos meses grandes prodixios se viran nos ceos nocturnos. As estrelas parecian caer na terra, o terror daquelas xentes tiña que haber sido absoluto. Os grandes meteoroides vaporizantes (bólidos) en unha atmósfera cargada con polvo de cometa producirián efectos visuales inusuales. Refracción, reflexión e posiblemente emisión secundaria entran en xogo como cando un obxecto considerable salpica en unha atmósfera cargada de aerosol comprimindo moléculas de gas contra motas de polvo co arco da sua onda de choque ate que o obxecto se vaporiza, alumeando as múltiples capas de compresión de gas e entullos separados. <i>Desde o chan esto podería parecer como si un deus tirara unha pedra no estanque del ceo</i>. E moi probable que un gran sector del ceo enchérase de tales fenómenos. Anque a intensidade podería variar de ano en ano os nosos antepasados, agardaban sen dubida, un espectáculo de luz bastante desconcertante en determinadas epocas do ano e, un dia unha gran cruz coas puntas curvadas apareceu no ceo, visible incluso a pleno dia.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span>
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh58q1eJ8WXrRe7iDbR65cBJ7B-PMh61CEDg4TT2JpEA06kst3EaWugOfRaXaIRvaFORWrMKqAUC2V1VPuQbD5gSvUa0EXkl4kmKG0NVJXi2VqQM6XJtTNp-C2fiN1d2wA7nYZftxFRd6c/s1600/esvastica0001.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="921" data-original-width="973" height="604" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh58q1eJ8WXrRe7iDbR65cBJ7B-PMh61CEDg4TT2JpEA06kst3EaWugOfRaXaIRvaFORWrMKqAUC2V1VPuQbD5gSvUa0EXkl4kmKG0NVJXi2VqQM6XJtTNp-C2fiN1d2wA7nYZftxFRd6c/s640/esvastica0001.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Diagráma de Jon Lemberg. en Comet de Carl Sagan e Ann Druyan</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Posiblemente
especularían sobre o seu significado, o presaxio ou a importancia
relixiosa. As xentes decidiron copialo en unha rocha onde xa
anteriormente se foran gravando fenomenos similares coa intención de
que quedaran rexistrados por si algún dia un deses fenomenos
rematara con eles, ou ben poder prever si se repetirian con algunha
periodicidade.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Todo
o que acabo de dicir, non pasa de ser unha mera especulación. A
forma da <i><span style="text-decoration: none;"><b>esvástica</b></span></i><span style="font-style: normal;"><span style="text-decoration: none;"><span style="font-weight: normal;">
non e moi diferente das estructuras en molinete observadas en moitos
cometas. Recentemente no cometa Bennet 1970. </span></span></span></span>
<br />
<span style="font-size: medium;"><span style="font-style: normal;"><span style="text-decoration: none;"><span style="font-weight: normal;"><br /></span></span></span></span>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEht2IVT0zQQWGLszEqU24v44Xcxl9-YGPFWlVSuGgXsOysk0DKhqBcBmXToR4N3xLQobyRz0cKe8ve5T0FHp6_5tA-DkAmZVawhZTXRjLvVAEiEcLh-w5jHCu1AkzgiCmV-1iR_bVoGj_0/s1600/bennet.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="566" data-original-width="1044" height="345" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEht2IVT0zQQWGLszEqU24v44Xcxl9-YGPFWlVSuGgXsOysk0DKhqBcBmXToR4N3xLQobyRz0cKe8ve5T0FHp6_5tA-DkAmZVawhZTXRjLvVAEiEcLh-w5jHCu1AkzgiCmV-1iR_bVoGj_0/s640/bennet.JPG" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Cometa Bennet 1970II</td></tr>
</tbody></table>
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-style: normal;"><span style="text-decoration: none;"><span style="font-weight: normal;">Si
estudamos esas formas, poderemos aceptar a posibilidade de que si
pasa perto da terra un numero suficiente de cometas con surtidores,
tarde ou cedo chegará algún que presente unha forma parecida a unha
esvástica. Pero por si solo, este argumento e insuficiente para
convencernos do orixen cometario do simbolo. En un tema tan
especulativo falta polo menos un elemento de proba directa.</span></span></span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-style: normal;"><span style="text-decoration: none;"><span style="font-weight: normal;"><br /></span></span></span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-style: normal;"><span style="text-decoration: none;"><span style="font-weight: normal;"><br /></span></span></span></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKLZlgquFz_zleqxQuMZ-TcQgCRF8cXLd1u33-CwQy5p5a3nnJzf56q6gTZ3FWhud3FgTNR13yY5syTPYZ5LuAPHhCYNKjC05POMfqchc-3Q9raE3xXOtF5oUxt3Qbu5XptITLTAGYZsI/s1600/Mawangdui_Astrology_Comets_Ms.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="196" data-original-width="1072" height="115" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKLZlgquFz_zleqxQuMZ-TcQgCRF8cXLd1u33-CwQy5p5a3nnJzf56q6gTZ3FWhud3FgTNR13yY5syTPYZ5LuAPHhCYNKjC05POMfqchc-3Q9raE3xXOtF5oUxt3Qbu5XptITLTAGYZsI/s640/Mawangdui_Astrology_Comets_Ms.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Fragmento do libro de seda de Mawangdui con representacións cometarias.</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-style: normal;"><span style="text-decoration: none;"><span style="font-weight: normal;">E
é aquí onde entra o achado en unha tumba da dinastía Han en
Mawangdui, China de un antigo atlas de seda con figuras cometarias do
seculo III ou IV adC, pero tr</span></span></span><span style="font-style: normal;"><span style="text-decoration: none;"><span style="font-weight: normal;">á</span></span></span><span style="font-style: normal;"><span style="text-decoration: none;"><span style="font-weight: normal;">tase
de unha antoloxía de observacións cuxa antiguidade e moito maior.
Nel figuran 29 modelos de cometas, xunto con descripcions e presaxios
relativos a cada un. O numero 29 representa unha </span></span></span><i><span style="text-decoration: none;"><b>esvástica
</b></span></i><span style="font-style: normal;"><span style="text-decoration: none;"><span style="font-weight: normal;">con
unha descripción mais extensa que a dos demais. Esé é, coido, o
elemento diferenciador e que permitiria identificalo co que esta
gravado na </span></span></span><span style="font-style: normal;"><span style="text-decoration: none;"><b>Portela
da Laxe</b></span></span><span style="font-style: normal;"><span style="text-decoration: none;"><span style="font-weight: normal;">
en Viascón.</span></span></span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-style: normal;"><span style="text-decoration: none;"><span style="font-weight: normal;">E
un cometa que pode aparecer nas catro epocas do ano, o que indicaría
un cometa de ciclo corto, posiblemente de uns catro anos o que
coincidiría coas distintas representacións que aparecen no
petróglifo </span></span></span><span style="font-style: normal;"><span style="text-decoration: none;"><span style="font-weight: normal;">e
que irei describindo en sucesivas entradas deste blog.</span></span></span></span></div>
<div align="left" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="left" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><i><span style="text-decoration: none;"><span style="font-weight: normal;">Para
a elaboración deste escrito seguin a publicación </span></span><span style="text-decoration: none;"><b>Comet</b></span><span style="text-decoration: none;"><span style="font-weight: normal;">
de Carl Sagan e Ann Druyan, 1985 do que tomei moitos datos.</span></span></i></span></div>
<br />Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-18886529421517043752018-11-30T03:39:00.000-08:002018-11-30T03:45:57.905-08:00NOVO PETRÓGLIFO EN A TOMADA, MARIN.<br />
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b>NOVO
PETRÓGLIFO EN A TOMADA, MARIN </b>
</div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgM0VBtNU5GSRirifSxvnn1kYdvOg1NQje8TSz4kmEYcc2u_xtKgVGM0Q7pZ3vS-V4pe60m9bZ419-iFYxl04wtKIcIv2rH4tSDLGdK-Th9AOKXrRcc3BfcE83NDeH_o7Y-vYqSW8lom14/s1600/snapshot00.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="994" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgM0VBtNU5GSRirifSxvnn1kYdvOg1NQje8TSz4kmEYcc2u_xtKgVGM0Q7pZ3vS-V4pe60m9bZ419-iFYxl04wtKIcIv2rH4tSDLGdK-Th9AOKXrRcc3BfcE83NDeH_o7Y-vYqSW8lom14/s400/snapshot00.png" width="247" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Reconstitución dixital </td></tr>
</tbody></table>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
A finais dos anos oitenta do pasado seculo, e con motivo da apertura
de varias pistas e cortalumes forestais nos arredores da Chan de
Castiñeiras, repartidos entre os concellos de Marín e Vilaboa no
Morrazo, tiven a sorte de atopar un bo feixe da xacementos
arqueolóxicos, en catro dos cales eran abundantes os restos de
cerámicas campaniformes, até entón practicamente inexistentes nos
rexistro arqueolóxico do NO fora do contexto funerario, si
exceptuamos os que descubrira uns dez anos antes no Regueiriño, a
Fontenla e a Debesa do Rei en Domaio, Moaña ou a Chan en Coiro,
Cangas do Morrazo.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
Tamén nesa mesma época tiven a sorte de atopar algunhas rochas con
petróglifos, algun deles tan significativo como a Pedra da Pereira,
agora denominada Pedrouzos1, a Mascara, (Pedrouzos 2), que por
diferentes motivos non as comuniquei o Museo de Pontevedra como tiña
feito co resto dos achados que fora comunicando nos anos anteriores e
que pasaran a engrosar o listado de Xacementos do catálogo da Xunta
de Galicia.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
A uns trescentos metros o N deste último, unha tardiña tiven a
oportunidade de entrever, baixo un eucalipto que medraba en unha
brecha entre duas rochas o que me pareceu un muiño naviforme moi
desgastado na parte da rocha que quedaba o descuberto no mar de
follas e cortizas de eucalipto que a cubrian, e coa intención de
voltar a velo con mais calma, ali quedou.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
Despois de trinta anos de esquecemento, con ocasión de unha visita
que un grupo de amigos fixemos os petróglifos dos Pedrouzos,
lembreime daquela rocha, e decidin buscala. A mudanza da paisaxe
tanto forestal, como o abandono de pistas e apertura de outras fixo
dificil a busqueda, pero o final, apareceu.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZWj8IAXKOkD4EVLV_ZcGNyeqlw-dK0Bk1kQxVk5Ius76xrDvhxcQpUuBqjyREE_VswBGc2lY-95w0fRiIDriyL7iCeEY5Zgx-Kd4l6yEoG-nwIoWlNzN-igHkN0r4vNjdmpssdfiSufs/s1600/photo_2018-10-25_17-48-06.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="1280" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZWj8IAXKOkD4EVLV_ZcGNyeqlw-dK0Bk1kQxVk5Ius76xrDvhxcQpUuBqjyREE_VswBGc2lY-95w0fRiIDriyL7iCeEY5Zgx-Kd4l6yEoG-nwIoWlNzN-igHkN0r4vNjdmpssdfiSufs/s640/photo_2018-10-25_17-48-06.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Estado de absoluto abandono no que se atopaba a rocha</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
O feito de atoparse en un outeiro rochoso, e a sequía prolongada,
fixo que naqueles sitios onde as laxes estaban cubertas, non medrase
mais que pequenos grupiños de musgo , algunhas silveiras e caseque
nada mais. Iso fixo que practicamente sin traballo quedara a rocha o
descuberto.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEmDN5Ra6CXyEHuMfKQVyaJubHnBf8Uc83SVZrJv_58u6RA_O9Thj4UlbGTUkfaYrXdNyJFOgirQqQqUHXM6hVJt3ZlJu4H6ibMYIDgGHMfk8zFBlpX5-6HXgMPpXx0h03IiB3OJ9iPDw/s1600/toamda3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="612" data-original-width="1133" height="344" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEmDN5Ra6CXyEHuMfKQVyaJubHnBf8Uc83SVZrJv_58u6RA_O9Thj4UlbGTUkfaYrXdNyJFOgirQqQqUHXM6hVJt3ZlJu4H6ibMYIDgGHMfk8zFBlpX5-6HXgMPpXx0h03IiB3OJ9iPDw/s640/toamda3.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Aspecto unha vez retirada a maleza</td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
E efectivamente alí estaba o rebaixe da rocha tal como o lembraba,
pero para a miña sorpresa estaba acompañado por dous gravados mais.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2gxSVSqLBFG5UWYAW5jYsZ7isiZ16PT6SPA0xwFKW4ZV9-TzGx3pYFo9dRVdRUeaj4LzolXSeZ5R1q9xHTRZ6Ecq-jZXp2A_bpwUfRxyQgTweuYawzsWDx2l3KZFNu1aCQ-6MuUuh2fc/s1600/detalle.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="871" data-original-width="1600" height="174" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2gxSVSqLBFG5UWYAW5jYsZ7isiZ16PT6SPA0xwFKW4ZV9-TzGx3pYFo9dRVdRUeaj4LzolXSeZ5R1q9xHTRZ6Ecq-jZXp2A_bpwUfRxyQgTweuYawzsWDx2l3KZFNu1aCQ-6MuUuh2fc/s320/detalle.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Detalle dos gravados.</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
A rocha ten unhas medidas na parte descuberta de 230x190 cm.
aproximadamente e presenta na sua parte central tres motivos
enmarcados en senllos rectangulos con lados menores curvados. O
motivo central alberga unha serie de oito coviñas das cales catro
estan en sentido lonxitudinal. A sua dereita está o motivo
inicialmente descuberto, en forma de batea co interior rebaixado a
maneira de alguns muiños naviculares, con un forte rebaixe no lado
inferior en forma de crecente. O motivo situado a esquerda consiste
en un rectangulo contorneado por un sulco. Completan as
representacións un ou dous pequenos rebaixes naviculares moi
tenues.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
O que fai está rocha singular e a rareza dos motivos gravados, si
exceptuamos as coviñas, xa que estas figuras non teñen paralelos
dentro do ámeto dos gravados rupestres da zona. Tamén destaca o
feito de que a meirande parte da superficie esté libre de gravados,
mostrando unha intencionalidade de aproveitar só a zona central, a
pesares da superficie regular e plana da rocha.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
Con data 5 de outubro deste ano faciliteille todolos datos a
Dirección Xeral de Patrimonio da Xunta de Galicia para que procedera
a sua catalogación e llo comunicara o Concello de Marín e a
Comunidade de Montes Veciñais en Man Común de San Xulian de Marín
para que tomen as medidas de protección necesarias para a sua
sinalización e conservación, anque vendo a maneira de proceder
tanto do Concello como da Comunidade de Montes que manifestaron en
multiples ocasións o seu desprezo polos petróglifos que teñen no
seu territorio, moito nos tememos que a volta de pouco tempo fique
abandonado e exposto a calquer agresión.
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
Para o Concello non existen mais petróglifos en Marin que as tres
rochas de Mogor, xestionadas de maneira vergoñenta desde o
chiringuito chamado Centro de interpretación dos petróglifos de
Mogor, que non dubida en publicitarse coa foto de unha manipulación
arqueolóxica historica.
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjt2hh1xf_xLgxrBNfiQiUT8gdj_xQez6qC_u6WfWHu8AGL0Lq2gHvUDSACdlydhKyvyhZ5no5djGTMln9tkJryjqcs6a28f1hjGihuqwKI6OVFmEIE2cE4Yx2oOQb8sUzW4AUOG2CYpHg/s1600/photo_2017-04-17_09-56-44.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1280" data-original-width="960" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjt2hh1xf_xLgxrBNfiQiUT8gdj_xQez6qC_u6WfWHu8AGL0Lq2gHvUDSACdlydhKyvyhZ5no5djGTMln9tkJryjqcs6a28f1hjGihuqwKI6OVFmEIE2cE4Yx2oOQb8sUzW4AUOG2CYpHg/s320/photo_2017-04-17_09-56-44.jpg" width="240" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Imaxen promocional do Centro de Interpretacion dos Petróglifos de Mogor coa figura principal da Pedra da Moura Encantada cos seus sulcos manipulados para que semellase un labirinto.</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
A Comunidade de Montes foi multada por agredir un petróglifo con
unha desbrozadora de cadenas, e para evitar outra multa, en vez de
sinalizar os petroglifos, o que fai e deixar unha franxa arredor das
rochas con gravados sin limpar e inzada de maleza, co cal en caso de
incendio os danos serían irreparables.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0Sa1NrEc0EjzMrO4lomWlbfqIgt8zSiHLanZBOZ7WjhQfWXv4VnCentus4ER50V5nawg0q2KPmE5RNVlebHJkjMUQRjElHhty9RQWsfgcbtruea2Nm-yo3dyDMmCCrOXZvXz7ATrTfWo/s1600/farodevigo.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="767" data-original-width="500" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0Sa1NrEc0EjzMrO4lomWlbfqIgt8zSiHLanZBOZ7WjhQfWXv4VnCentus4ER50V5nawg0q2KPmE5RNVlebHJkjMUQRjElHhty9RQWsfgcbtruea2Nm-yo3dyDMmCCrOXZvXz7ATrTfWo/s400/farodevigo.JPG" width="260" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
Con estes antecedentes, coidamos que é imprescindible a divulgación
entre os veciños e comuneiros para que tomen exemplo do que outras
Comunidades de Montes veciñas est6án a facer, sinalizando as
rochas, limpando o seu arredor e promocionandoas mediante rutas
divulgativas que estan tendo unha gran acollida entre a poboación,
anque para iso teñan que mudar a directiva da Comunidade que non é
quen de estar a altura de xestionar o grandisimo tesouro cultural que
alberga no seu territorio.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
Que asi sexa.</div>
<br />Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-60609242516788792242018-11-20T11:47:00.000-08:002020-04-11T01:44:27.747-07:00A PEDRA DA MOURA ENCANTADA 4 <br />
<br />
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>A
PEDRA DA MOURA ENCANTADA 4</b></span></div>
<div align="center" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>Apareceu
a Serpe</b></span></div>
<div align="center" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicXEUTh7wHmS7S-SeTb94q4mG9hPAzyXcypqLmJS7d8CHEBqy_WpbLmvl5yO8qM5QCGHMVn8jxfZs1597XOvpZNteDYOMzN-cc6Ubo2Wu6ouA3uNG7iicpH_huVotG-k7fF5MryHOXKVc/s1600/definitiva.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="560" data-original-width="552" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicXEUTh7wHmS7S-SeTb94q4mG9hPAzyXcypqLmJS7d8CHEBqy_WpbLmvl5yO8qM5QCGHMVn8jxfZs1597XOvpZNteDYOMzN-cc6Ubo2Wu6ouA3uNG7iicpH_huVotG-k7fF5MryHOXKVc/s320/definitiva.jpg" width="315" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Interpretación da figura gravada no calco de escaiola</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">No numero 105 do <i><b>Boletin
de la Real Academia Gallega</b></i> de Maio de 1916 no artigo <b>Sobre
insculturas rupestres en la provincia de Pontevedra </b>o autor, o
vilagarciano Juan Fernandez Gil y Casal, da conta da identificación
do gravado da <b>Pedra da Moura Encantada </b>en Mogor, Marín con
unha moeda de Knosos onde aparece representado un labirinto de tipo
circular. Acompaña a descripción un debuxo no que aparecen outros
gravados do Outeiro das Laxes en Figueirido (Vilaboa), a moeda de
Cnosos e diversos comentarios.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJ5sXgD-R8WPNPQR_6Jt4gRBR03FO7rz75xcij2NfaJpc6fXlPUjW2cr_L3S3kP8r0J-FJehcklmvA8m6hLDXTxe9lQqIpjzMwgeRVyCJbOwg-BRaunkGlzNptj44kRpxkDKQOjbKykKA/s1600/fernandez+gilB.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="693" data-original-width="990" height="224" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJ5sXgD-R8WPNPQR_6Jt4gRBR03FO7rz75xcij2NfaJpc6fXlPUjW2cr_L3S3kP8r0J-FJehcklmvA8m6hLDXTxe9lQqIpjzMwgeRVyCJbOwg-BRaunkGlzNptj44kRpxkDKQOjbKykKA/s320/fernandez+gilB.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Debuxo da autoria de Fernande Gil cos sulcos engrosados dixitalmente</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">O debuxo reproduce con total
fidelidade o trazado do gravado, a pesares da sua estilización. Este
debuxo non se tivo en consideración nas sucesivas publicacións que
por diversos autores se fixeron nos cen anos posteriores xa que foi
suplantado pola manipulación e falsificación que do seu trazado
fixeron Ramón Sobrino Buhigas e o seu fillo Ramón Sobrino Lorenzo
Ruza.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">En publicacións anteriores <a href="http://covadeparalaia.blogspot.com/2017/05/a-pedra-da-moura-encantada.html">1</a>,
<a href="http://covadeparalaia.blogspot.com/2018/02/pedra-da-moura-encantada-3.html">2</a>
de este blog, xa puxen de manifesto esa manipulación, achacandoa as
posibles dificultades para observar nitidamente os sulcos centrais da
figura como acontece hoxe en dia, pero si Fernández Gil foi quen de
aprecialas perfectamente, ¿porque Sobrino Buhigas debuxa outra
cousa?</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">A figura que está
representada na rocha, presenta un indudable parecido formal co
labirinto estampado na moeda de Knossos, pero non é un labirinto por
varias razóns.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">-Non presenta a cruz central
de este tipo de figuras,</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">-Ten no centro unha coviña e</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">-Presenta varios trazos no que
sería a entrada.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Para poder falar de labirinto
entón Sobrino Buhigas decide inventarse unha cruz central que non
existe e modifica os trazos, primeiro con pintura pero ollando o
estado actual do gravado, é posible que tamén fisicamente pois os
trazos primitivos aparecen desgastados e dan lugar a interpretación
que el fixo en primeiro lugar coa pintura. Non quero imaxinar que a
erosión que presentan os gravados foro feita por eles mesmos, senon
que o seu debuxo poido servir para que personas que non eran quen de
ver os trazos inventados, foran remarcandoos unha e outra vez até
chegar a situación actual</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPyeY0iYpE6drkq0VzeKCja5Q1VppQ_z6bn_SQKYdQH0KWp2YSMBytk_PJ7KHgJPhW6Y5eJS7IZWwTrY_PbbNKHVoabryNRv73QDfySdltU8m3e0BiGgpFDgMesWjr2g3h5dOvc2kJeSc/s1600/sobrino-buhigasfraude.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="690" data-original-width="726" height="304" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPyeY0iYpE6drkq0VzeKCja5Q1VppQ_z6bn_SQKYdQH0KWp2YSMBytk_PJ7KHgJPhW6Y5eJS7IZWwTrY_PbbNKHVoabryNRv73QDfySdltU8m3e0BiGgpFDgMesWjr2g3h5dOvc2kJeSc/s320/sobrino-buhigasfraude.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Fotografia publicada no Corpus coa perspectiva modificada a efectos comparativos.</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">A proba que demostra esta
afirmación e o calco feito en escaiola que se conserva no Museo de
Pontevedra. Nel apreciase perfectamente que o que está representado
e unha serpe cuxo rabo está claramente indicado perto da coviña
central e vaise replegando sobre si mesma até a cabeza na parte
exterior. Trátase de unha representación extraordinária pois o seu
corpo vai facendose mais groso o longo do trazado e volve a
estreitarse a medida que se acerca a cabeza, tal como ocorre na
realidade.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdrOWuVt4JaLyuQiBKjMqmQqQIDcTrWr8Xf0RT5grgn9yd50Tugorhm7hjeioM1K__98xH7PMdBfN4VO-1PkBoC7QHydf-9YFYlYZioRMWDsdFLgT-IUyUicCLZ0-Tb2a7MqdtGHlEAEA/s1600/calco1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1076" data-original-width="1600" height="428" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdrOWuVt4JaLyuQiBKjMqmQqQIDcTrWr8Xf0RT5grgn9yd50Tugorhm7hjeioM1K__98xH7PMdBfN4VO-1PkBoC7QHydf-9YFYlYZioRMWDsdFLgT-IUyUicCLZ0-Tb2a7MqdtGHlEAEA/s640/calco1.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Calco en escaiola do motivo principal da Pedra da Moura Encantada</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Entre todas as persoas que de
un ou outro xeito nos adicamos o estude e divulgación da Arte
Rupestre galega, os nomes de Sobrino Buhigas e Sobrino Lorenzo
figuran como os maximos exponentes da descuberta e estudio de
moitisimas estacións rupestres, e polo tanto recoñecidos como
autoridades nesta especialización artística.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Así é e deberia ser, pero o
que non é aceptable e que os investigadores que proseguiron a sua
laboura non reparasen no erro cometido e non procederan a sua
denuncia e corrección. </span>
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Mencionaba en un dos artigos
anteriores que os investigadores pasaron de estudiar a figura na
rocha a guiarse pola ilustración feita en fotografias manipuladas,
co gravisimo perxuicio o coñecemento e perpetuando así a sua
difusión e pechando novas vias de investigación.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTtHeVnx4in82-hF261iy_blNBvrXtJM62Rj7AgR9xA068XKmdBwuwJRXvqHWi_YlwMis_gFAhDvhwKu2YMDQModSiFODOOVmG_6I66Ylj4r_zHBPGkKwcT3ZWeh-sYarHOBUCRx3WbQk/s1600/comparativa.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="438" data-original-width="1600" height="172" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTtHeVnx4in82-hF261iy_blNBvrXtJM62Rj7AgR9xA068XKmdBwuwJRXvqHWi_YlwMis_gFAhDvhwKu2YMDQModSiFODOOVmG_6I66Ylj4r_zHBPGkKwcT3ZWeh-sYarHOBUCRx3WbQk/s640/comparativa.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Comparativa .</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Por suposto, toda a
bibliografía baseada na manipulación gráfica, non pode nin debe
ser tomada en conta, polo que carece de validez, e o feito de encher
paxinas de citas bibliograficas non deixa de ser unha mostra do pouco
rigor que os distintos autores demostran.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Así pois, teño que recoñecer
que da bibliografia consultada dos Sobrino e dos que seguen as suas
teses, non fun quen de extraer ningunha información valida para o
estudo desta figura, toda vez que como era a sua intención, levaron
o campo de investigación a invención de unha fábula que deu, como
era de agardar, en un calexón sin saida, dando lugar a peregrinas,
cando non aberrantes, conclusións totalmente alleas o país e a nosa
sociedade que é onde foi creada esa representación e nada que ver
cos posibles motivos para realizala.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">As consecuencias, como xa teño
dito, levaron a que estas figuras sigan a ser consideradas como
motivos xeométricos cando deberían formar parte (moi abundante por
certo) dos motivos zoomorfos e propiciar unha nova via de
investigación.</span><br />
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Todos estes datos supoñen un
baldón sobre a <i>autoritas</i> dos ditos investigadores, que
chegaron o extremo non só de manipular a figura, senón de suplantar
o seu nome tradicional, cousa que Fernandez Gil, o primeiro en
identificar (erroneamente o meu entender) a figura con un labirinto
cretense non fixo, respetando o tradicional nome de <b>Pedra da Moura
Encantada.</b></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Sigo agardando que os
especialistas na Arte Rupestre galega, entre eles algunhas persoas
con responsabilidade na xestión do único Parque da Arte Rupestre
Galega e que teñen a Sobrino Lorenzo en un pedestal agardando a ser
santificado, sexan quen de dar unha explicación do porque desa fé
cega na sua autoridade intelectual cando as probas do seu fraude
levan tantos anos a vista de todos, e como este modesto artigo volve
a demostrar.</span></div>
<div align="center" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<br />Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-49791465715144629982018-09-26T15:13:00.002-07:002018-09-27T13:43:15.631-07:00PETRÓGLIFO DA CACHADA<br />
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b>(RE)DESCOBRIMENTO DO
PETRÓGLIFO DA CACHADA, POIO</b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhx1vgrODGFvBQZWPE7SBS2kqxOIJV0ottxL5wGhBg3iEVOfW1sviSiNJYxpWcAgZnMcxUBxF2TMRr2L-liH1RODPXNZrJAl-OaQoTk40inCgyLXW_RysbysnDcq74fwGrcznNU4_byrT4/s1600/novo.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1488" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhx1vgrODGFvBQZWPE7SBS2kqxOIJV0ottxL5wGhBg3iEVOfW1sviSiNJYxpWcAgZnMcxUBxF2TMRr2L-liH1RODPXNZrJAl-OaQoTk40inCgyLXW_RysbysnDcq74fwGrcznNU4_byrT4/s320/novo.JPG" width="297" /></a></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">A
</span><b>Irmandade Illa de Tambo</b><span style="font-weight: normal;">,
que me honro en presidir, define nos seus estat</span><span style="font-weight: normal;">ú</span><span style="font-weight: normal;">tos,
entre outros fins a vixianza e protección do Patrimonio nas beiras
da Ria de Pontevedra. </span></span>
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">A
raiz da presentación de unha enmenda aos Presupostos do Concello de
Poio por parte da </span><b>Asociación Umia Vivo</b><span style="font-weight: normal;">
para que adicara unha partida especifica para o coidado e posta en
valor das distintas estacións de petróglifos no seu termino
municipal, e unha vez que non foi tomada en consideración,
</span><span style="font-weight: normal;">procedemos a verificar o
estado en que estas se atopan por si fose necesario realizar
traballos de urxencia, xa que a prolongación das altas temperaturas
e a extraordinaria abundancia de material combustible nos montes
pode supoñer un gravisimo risco en caso de incendio, coas terribles
consecuencias que para as rochas gravadas teñen as altas
temperaturas dos lumes forestais.</span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">O
Concello de Poio, governado desde fai vinte anos polo BNG (que se
define como nacionalista e de esquerdas), non tivo inconvinte ningun
en facer politica municipal identica a que fixo o PP no veciños
Concellos de Sanxenxo ou Marín, con un urbanismo profundamente
depredador do territorio e do Patrimonio. No apartado da arte
rupestre, moi abundante no concello, a unica actuación salientable
foia creación de un centro de interpretación da Arte Rupestre da
Caeira </span><span style="font-weight: normal;">a imaxen e semellanza
dos chiringuitos montados polo PP en Marín, Campo Lameiro e Ponte
Cladelas, entre outros</span><span style="font-weight: normal;">,
facendo unha intervención megalomana e irrespetuosa co entorno,
creando unhas estructuras de madeira, </span><span style="font-weight: normal;">innecesarias
e de mantemento moi costoso. No local que ocupa o Centro no Casal de
Ferreirós, hai unha reproduccón da singular rocha de Pozo Ventura,
que anque non se atopa na </span><span style="font-weight: normal;">á</span><span style="font-weight: normal;">rea
da Caeira, figura como un elemento de reclamo.</span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2kkVUsZhwzGFM6rqQWoFpBr4OOrcPDmsAz_-iizWW8uq1b2mNFG1IU-PU752WGIoo0-QFo-65OKKELqK_1p2pDFbFGDssymmvgqGopcVN_eJ-14i6qoPhbmwANJNDjwrAcQgROyoEstk/s1600/_MG_9154.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1065" data-original-width="1600" height="424" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2kkVUsZhwzGFM6rqQWoFpBr4OOrcPDmsAz_-iizWW8uq1b2mNFG1IU-PU752WGIoo0-QFo-65OKKELqK_1p2pDFbFGDssymmvgqGopcVN_eJ-14i6qoPhbmwANJNDjwrAcQgROyoEstk/s640/_MG_9154.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Pozo Ventura. Oculto no medio da matogueira a beira do camiño de pes.</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">Dado
que a reproducción esta perfectamente coidada, tiven curiosidade por
ver en que estado se atopa o orixinal para ver si o Concello fixera
algo pola sua preservación e coidado. </span><span style="font-weight: normal;">Sorpresa
foi brutal o atoparme coa rocha completamente rodeada por toxos,
xestas, eucaliptos e fento, unha combinación infernal para a sua
conservación.</span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">Nin
un acceso decente nin moito menos un misero panel informativo, nada
de nada. Parece que para o Concello o orixinal non ten importancia.
Quen queira velo que vaia a ver a copia, así aforranse sub</span><span style="font-weight: normal;">ir</span><span style="font-weight: normal;">
o monte por camiños infames.</span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;"><br /></span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;"><br /></span></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgk7nX5Z26cgHiQ5IXn1OjIHhG2PmcHRSizRys4IGsDQOr1_Id61ZdzvpNe0CtWLNdT8yTfA5unbCEoebW0QU6FYJ69fNI41QhhXppOA_5riKOif3bOWnxSiulRpxhgpcEp8Dhiombe97g/s1600/_MG_9153.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1065" data-original-width="1600" height="424" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgk7nX5Z26cgHiQ5IXn1OjIHhG2PmcHRSizRys4IGsDQOr1_Id61ZdzvpNe0CtWLNdT8yTfA5unbCEoebW0QU6FYJ69fNI41QhhXppOA_5riKOif3bOWnxSiulRpxhgpcEp8Dhiombe97g/s640/_MG_9153.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Pozo Ventura. Agardando o vindeiro lume</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">Unha
vez constatado o estado no que se atopaba, procedín a dar unha volta
polos arredores, para confirmar si, como sosteñen alguns
investigadores, esta rocha poido estar en posición vertical e que en
epoca indeterminada poidera haber sido derrubada.</span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">O
material granítico da zona esta composto principalmente por grandes
afloramentos de granito de grao moi groso, que conforma a gran
maioria dos afloramentos de toda a zona, pero entre eles afloran
tam</span><span style="font-weight: normal;">é</span><span style="font-weight: normal;">n
algunhas rochas de grao fino, como a que soporta os gravados, </span><span style="font-weight: normal;">polo
que en principio descarto a posibilidade de que poidera ser unha
rocha exenta.</span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">A
uns catrocentos metros en dirección SE, nun </span><span style="font-weight: normal;">cortalumes
de unha liña de media tensión </span><span style="font-weight: normal;">recentemente
desbrozad</span><span style="font-weight: normal;">o</span><span style="font-weight: normal;">,
apreciabanse as pegadas das cadenas nun grupiño de </span><span style="font-weight: normal;">catro</span><span style="font-weight: normal;">
rochas, algunha delas profundamente </span><span style="font-weight: normal;">dan</span><span style="font-weight: normal;">ada,
e cubertas de restos do desbroce. En unha delas poiden
apreciar a existencia de unha coviña, polo que procedín a barrer a
sua superficie apreciando que tiña a superficie cuberta por
gravados. Dadas as condicións de luz, xa </span><span style="font-weight: normal;">a
tardiña</span><span style="font-weight: normal;">, procedin a facer
as fotos para poder facer un levantamento fotogrametrico.</span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;"><br /></span></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj77xOrelLRf9qVTgdMv55Yhw_1tTLPSeHfrBRGdAJ8E05Zr3dFk0C9otTOzeogCs-tUlAlYkSeLyHrF3n4hEyHAHpGFbwit700o_bJlAgV4uP5haYIJr9WI8oUeoqNTcOxuwKns1Z_Sis/s1600/_MG_9435.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1065" data-original-width="1600" height="424" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj77xOrelLRf9qVTgdMv55Yhw_1tTLPSeHfrBRGdAJ8E05Zr3dFk0C9otTOzeogCs-tUlAlYkSeLyHrF3n4hEyHAHpGFbwit700o_bJlAgV4uP5haYIJr9WI8oUeoqNTcOxuwKns1Z_Sis/s640/_MG_9435.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">A Cachada, estado inicial. Son visibles as erosións producidas polas cadeas da desbrozadora.</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">Está
ubicado na parcela denominada Cachada, no lugar da Xestosa en San
Salvador de Poio a </span><span style="font-weight: normal;">unha
altitude de 180 m.snm. e </span><span style="font-weight: normal;">uns
500 m. ao O da Pedra Grande de Montecelo.</span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;"><br /></span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;"><br /></span></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjR16ij7ZhV080xNtjUQAIprkjAA5PJwqhqfAL3_kZfv6Tghl4K64PAYSw3ln-4QmtNbCC52H0dNTSnAqgJHWeJ8zORot3pm099x4IjVKx6f_0iqvn7GCduSFHPGL6wifwUbSebJdyIYsE/s1600/_MG_9438.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1065" data-original-width="1600" height="424" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjR16ij7ZhV080xNtjUQAIprkjAA5PJwqhqfAL3_kZfv6Tghl4K64PAYSw3ln-4QmtNbCC52H0dNTSnAqgJHWeJ8zORot3pm099x4IjVKx6f_0iqvn7GCduSFHPGL6wifwUbSebJdyIYsE/s640/_MG_9438.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">A Cachada, unha vez retirados os restos do desbroce.</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">Unha
vez rematado o tratamento informatico, cal seria a miña sorpresa o
identificalo con un que se coidaba desaparecido, descuberto por Ramón
Sobrino Lorenzo Ruza a principios dos anos 50 do seculo pasado, do
que coñecia un croquis somero e unha foto que habia tido a
oportunidade de ver no Museo de Pontevedra e que, por referencias de
diversos investigadores, dábase xa por perdido.</span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;"><br /></span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9gmfz2A8sWEgJuTNaoc8Mj8g9hwt6LHhu276GIU9rflLlym5nr8kuKgpU8dmxoKaWsFg1Eek8xJv-l6MqcQ-mN-DBP_M4Do3ZZIg3IGJWsyXLHCcxsGrNbdAy0rGPjYp49cBrAYToWbU/s1600/26941046_1816484871717531_1952004623_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="881" data-original-width="723" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9gmfz2A8sWEgJuTNaoc8Mj8g9hwt6LHhu276GIU9rflLlym5nr8kuKgpU8dmxoKaWsFg1Eek8xJv-l6MqcQ-mN-DBP_M4Do3ZZIg3IGJWsyXLHCcxsGrNbdAy0rGPjYp49cBrAYToWbU/s640/26941046_1816484871717531_1952004623_n.jpg" width="524" /></a></div>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDym2FOsGFy2XOQ_c5isWIxpGdJNnc16E6CBPCnHoe10WJm6AfBwd2lPDi9tCR5HRo4umWbHIvQVLnplq8TwXJPM43eDksOsOtUlcyw1VqzLBrwf4tWRZJjh82-OEjhyphenhyphenHZ_MV0sjw7SpQ/s1600/26972390_1816484885050863_576324143_o.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="799" data-original-width="1184" height="430" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDym2FOsGFy2XOQ_c5isWIxpGdJNnc16E6CBPCnHoe10WJm6AfBwd2lPDi9tCR5HRo4umWbHIvQVLnplq8TwXJPM43eDksOsOtUlcyw1VqzLBrwf4tWRZJjh82-OEjhyphenhyphenHZ_MV0sjw7SpQ/s640/26972390_1816484885050863_576324143_o.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Debuxo e foto da autoria do descubridor Ramón Sobrino Lorenzo-Ruza</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">Está
gravado na mais grande de un grupo de catro rochas que parecen formar
parte de un mismo afloramento sin poder precisar mais a espera de
unha limpeza de todo o contorno. </span><span style="font-weight: normal;">Tratase
de unha rocha sensiblemente plana con unha lixeira inclinación hacia
o S </span><span style="font-weight: normal;">con unha superficie
pouco maior de 1 m2</span><span style="font-weight: normal;">.
Presenta presenta unha fisura en sentido NE-SO. na que parece
apoiarse o mango da principal alabarda de folla triangular de punta
arredondada Na parte inferior da folla presenta uns trazos que
delimitan unha figura romboidal con uns trazos informes. A sua
dereita outra figura de dous cuadrangulos concentricos con unha
cazoleta central moi tenue e unha mais profunda no vertice inferior
dereito.</span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">Baixo
esta figura outra alabarda de folla triangular mais aguda e con
nervadura central </span><span style="font-weight: normal;">con un
pequeño mango que remata na fisura antes descrita.</span></span><br />
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;"><br /></span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">A
esquerda, parecen estar representados cinco probables follas de puñal
das cales tres parecen presentar nervaduras. Completanse os gravados con un cruciforme e outros dous puñais de diferente tipoloxía por debaixo da fisura que
usei de referencia.</span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;"><br /></span></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQpOm7aqgRsbFJcZM3VXg2N50Ks7NA2Wbfyv8PJxL2ix3G761KldMr9718Jiy4VIZ698DuNTZTzTQ83JMkbQt9mfpScNH3TEIQU7vHSMY8YSg9HP4XBGCyEJYhDwgOn4_oe_zmoAh07E0/s1600/novo.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1488" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQpOm7aqgRsbFJcZM3VXg2N50Ks7NA2Wbfyv8PJxL2ix3G761KldMr9718Jiy4VIZ698DuNTZTzTQ83JMkbQt9mfpScNH3TEIQU7vHSMY8YSg9HP4XBGCyEJYhDwgOn4_oe_zmoAh07E0/s640/novo.JPG" width="594" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Reconstitución dixital 3D.</td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">Sería porén unha rocha panoplia, coa figuración de duas alabardas e sete armas cortas ademais de outros motivos de dificil interpretación.</span></span><br />
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">Unha
vez publicado no xornal <a href="https://www.farodevigo.es/portada-pontevedra/2018/09/26/petroglifo-emerge-60-anos-despues/1968463.html">Faro de Vigo</a> e a sua difusión nas redes,
tiven coñecemento de que o seu descubridor tiña pensado publicalo
xunto con outro petroglifos que descubrira na misma zona, entre eles
fragmentos localizados en algun muro cercano, Unha primeira visita
nos arredores,permitiume atopar en un muro unha pequena rocha con
restos de gravados. Agardo que no futuro outros investigadores tomen
o relevo e poidan incrementar o numero de gravados. </span></span>
</div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;"><br /></span></span></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhn-S1u5VcqoQ-0RQQ9RE08XJ0VVxL8Sz-ibUulI8DyDcf6cKpPG62jinMLGKMBbPdLfAToY0OnTT6ibadbliYlUiH9Zg3Tzi_TT2yVuQiYDWIayfwnHS7ZmX8pwG2XL-mZmO6bsTaFqpY/s1600/muro.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="947" data-original-width="755" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhn-S1u5VcqoQ-0RQQ9RE08XJ0VVxL8Sz-ibUulI8DyDcf6cKpPG62jinMLGKMBbPdLfAToY0OnTT6ibadbliYlUiH9Zg3Tzi_TT2yVuQiYDWIayfwnHS7ZmX8pwG2XL-mZmO6bsTaFqpY/s320/muro.JPG" width="255" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Pedra que forma parte de un muro cercano.</td></tr>
</tbody></table>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">Por
ultimo, facer unha chamada as autoridades responsables da
conservación do noso Patrimonio.</span></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">Por
sorte este petróglifo foi redescuberto grazas a que a agresión
sufrida pola acción de unha desbrozadora de cadenas puxome na pista
de poder descubrilo, pero de non ser así, posiblemente a volta de
poucos anos quedaria definitivamente destruido, por</span><span style="font-weight: normal;">que</span><span style="font-weight: normal;">
os cortalumes de liñas eléctricas soen limparse anualmente. </span><span style="font-weight: normal;">Pido
por tanto o Concello de Poio que se implique na sua sinalización, limpeza e que se protexa adecuadamente xa que non só son importantes os petróglifos da Caeira, senón tamén as ducias que ten espalladas polo seu término. Que faga honor o seur carácter nacionalista e que vele por o que son unhas das mais xenuinas sinais da nosa identidade.como pobo. Que así sexa e que poidamos velo.</span></span></div>
<br />
<br />Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-32841628026725244142018-08-27T15:08:00.001-07:002018-08-27T16:13:20.406-07:00¿ UN HENGE NO CONCELLO DE FORCAREI ?<br />
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b>¿
UN HENGE NO CONCELLO DE FORCAREI ?</b></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b><br /></b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiplNMtgJr4IcJU8Ag_JZ2YNTSTSNCk1yjbk9l22SDrnw7ocyJynPdBeRbo8nNw30nEgrxbYtR7PfLQgihA9IJ5pW-T-nCKUSLM6fLA3cfZjId2KWpxRLd7F-cl4qgw8pX32SJ5mU_JOjs/s1600/recinto.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="850" data-original-width="863" height="314" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiplNMtgJr4IcJU8Ag_JZ2YNTSTSNCk1yjbk9l22SDrnw7ocyJynPdBeRbo8nNw30nEgrxbYtR7PfLQgihA9IJ5pW-T-nCKUSLM6fLA3cfZjId2KWpxRLd7F-cl4qgw8pX32SJ5mU_JOjs/s320/recinto.JPG" width="320" /></a></div>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: center;">
<br /></div>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
A mediados dos anos 70 do pasado seculo, as persoas que tiñamos
inquietudes patrimoniales e arqueolóxicas case non tiñamos acceso a
ningunha publicación especializada si exceptuamos as revistas que
editaban distintos museos e universidades, non sempre ben divulgadas
e limitada a sua distribución a contadas bibliotecas.</div>
<div style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
No medio dese deserto editorial botabase en falta unha revista de
caracter divulgativo de masas e fora dos circuitos de distribución
acádemicos.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
Foi nese contexto cando por casualidade en un kiosko de xornales en
Vigo dei con unha revista que se publicaba en Francia baixo o titulo
de <b>Histoire et Archeologie</b> e as suas monografías baixo o
titulo de <b>Les dossiers de l’Archeologie</b> e que me abriu os
ollos hacia uns temas que aquí en España eran caseque descoñecidos,
como por exemplo o uso da fotografía aerea para o descubrimento de
xacementos arqueolóxicos.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVFKhC2HIUcy8fgbeb-5WqAHgh4HYtnGoxAweEskWXmuT3EOvGkYMH2lJumUD-GcR2LKvc-KdGBwznmczDFrUGGCRTcasCJbWEwBfs6rd-2w-Qd2029m9fJLeXYV67yc4Jl0quAz0vBow/s1600/dossiers.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="729" data-original-width="548" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVFKhC2HIUcy8fgbeb-5WqAHgh4HYtnGoxAweEskWXmuT3EOvGkYMH2lJumUD-GcR2LKvc-KdGBwznmczDFrUGGCRTcasCJbWEwBfs6rd-2w-Qd2029m9fJLeXYV67yc4Jl0quAz0vBow/s320/dossiers.JPG" width="240" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
E certo que na facultade de Xeografía e Historia da Universidade de
Santiago xa se estaban a utilizar as fotos procedentes do vóo de
Xullo de 1957 feito pola marina dos USA para a elaboración do
primeiro atlas fotogramétrico da Peninsula Iberica anque coa
finalidade caseque exclusiva de identificar castros e as posibles
centuriacións que poideran atoparse na comarca da Limia, e
practicamente nada mais.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
Despois de ser aceptado como membro da Sección de Prehistoria e
Arqueoloxía do Instituto Padre Sarmiento de Estudos Galegos do CSIC,
tiven acceso as copias das fotos de dito vóo e ademais o uso de un
visor estereoscópico que me permitiu facer unha primeira
aproximación ao uso desa tecnoloxia, e de casualidade dar conunha
figura que no seu tempo non supen identificar e que agora, cuarenta
anos despois dou a coñecer.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
Trátase, como se pode apreciar de un recinto circular de uns 110
metros de diametro unido a unha avenida rectilinea de uns 170 metros
de lonxitude e 25 metros de ancho que parece penetrar no interior do
recinto con un quiebro dirixido hacia dereita da imaxe e flanqueada
por dous pequenos muros. (Todas estas medidas son aproximadas e
obtidas a partires dos datos da aplicación <a href="https://es.goolzoom.com/">https://es.goolzoom.com</a>
)</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjVPZqTgKEkOYhqX9VMaW1F3ZHX383ozDMyGIEqViFiUBvCuoithVFE91J9JqL9PzIArk11JOJgIwHCmO0GVJf5Ma_mVUA100KGiwV0SEHoRmnjb8YM9dES5hGoY_DAtz4frryg1dkhXQs/s1600/recinto_1957.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="442" data-original-width="440" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjVPZqTgKEkOYhqX9VMaW1F3ZHX383ozDMyGIEqViFiUBvCuoithVFE91J9JqL9PzIArk11JOJgIwHCmO0GVJf5Ma_mVUA100KGiwV0SEHoRmnjb8YM9dES5hGoY_DAtz4frryg1dkhXQs/s320/recinto_1957.JPG" width="318" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
A dereita do recinto principal, e visible unha pequena estructura
circular de uns 20 metros de diametro.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
Perpendicular a avenida dous muros delimitan unha figura trapezoidal
de uns 75 x 30 metros con unha divisuión interior.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
Está ubicado no concello de Forcarei, na parroquia de Santiago de
Pardesoa, entre San Marcos e O Xisto, coordenadas: 42.52734902,
-8.31862365 a unha altitude de 632 m.s.n.m.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
A semellanza de estas estructuras coas denominadas <i><b>Henge</b></i>
nas Illas Britanicas e evidente, e tamén co xacemento de A Roda de
Barreiros, Lugo</div>
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"></td></tr>
</tbody></table>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><img border="0" data-original-height="478" data-original-width="800" height="382" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjAq2frUt1cxX_c0YUncfXAUsdc6WvZI3h-qTHMPU75QrYMWlq6HKGYZ5fHHZIAzvZRi5ZM891Xv6HmEAF5Xuk8o1dguCakUNHjlZWFZ3hJZsZc_pTIYuxc9UxUD5uU_MzIJsAjsfTpnus/s640/ArborLowaerial-cb49165.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" width="640" /></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Arbor Low Henge, Derbyshire, Inglaterra (https://www.webbaviation.co.uk)</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjAq2frUt1cxX_c0YUncfXAUsdc6WvZI3h-qTHMPU75QrYMWlq6HKGYZ5fHHZIAzvZRi5ZM891Xv6HmEAF5Xuk8o1dguCakUNHjlZWFZ3hJZsZc_pTIYuxc9UxUD5uU_MzIJsAjsfTpnus/s1600/ArborLowaerial-cb49165.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></a><br /></div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjAq2frUt1cxX_c0YUncfXAUsdc6WvZI3h-qTHMPU75QrYMWlq6HKGYZ5fHHZIAzvZRi5ZM891Xv6HmEAF5Xuk8o1dguCakUNHjlZWFZ3hJZsZc_pTIYuxc9UxUD5uU_MzIJsAjsfTpnus/s1600/ArborLowaerial-cb49165.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></a><br />
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
Un Henge e unha estructura prehistórica en forma circular ou
ovalada, anque mais raramente tamen pode ser rectangular, formada por
un foxo e un terraplen que a delimitan. Poden contar con unha via de
acceso e con estructuras petreas ou de madeira no seu interior.
Nalgúns casos presentan unha marcada orientación astronómica que
pode definir unha función calendárica ou ritual. Son frecuentes nas
Illas Britanicas, anque recentemente se descubriran algunhas na
Galiza, como é o caso da Roda de Barreiros ou o de Adai, tamén en
Lugo.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
Para a sua cronoloxía en Galiza tan só contamos con unha data de
radiocarbono obtida na Roda de Barreiros arredor do 1700 a.de C. en
pleno Bronce Medio.
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
Ao longo destes corenta anos este recinto pasou por varias fases de
forestación que alteraron sensiblemente o seu entorno e danáron,
coido que irremediablemente, a avenida que nas modernas imaxes xa non
se aprecia.
</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXtHb8LsU_uPKD8K7x3iGkTXRfHMyTN0Ds7IdjSRpb7YQ3fnHghSTeEWM5G69Pxo8s8uMafXjFKjFpqd5UbH9vzbV2kxTbZj95x4bTOXLjcYwt1Qu-FXCisi-s2Xijmu2mkMVqZ0YEXt4/s1600/1946-80.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="436" data-original-width="1600" height="172" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXtHb8LsU_uPKD8K7x3iGkTXRfHMyTN0Ds7IdjSRpb7YQ3fnHghSTeEWM5G69Pxo8s8uMafXjFKjFpqd5UbH9vzbV2kxTbZj95x4bTOXLjcYwt1Qu-FXCisi-s2Xijmu2mkMVqZ0YEXt4/s640/1946-80.jpg" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
A primeira imaxen aérea de que dispoñemos e a do primeiro vóo
americano de 1946, anque de baixa resolución, permite apreciar o
henge e mais a sua avenida de acceso, pero ademais amosa unha serie
de pequenos camiños de servizo as parcelas, xa que daquela ainda se
adicaba a labores agrícolas que xa pouco mais perduraron. A seguinte
imaxe e do vóo americano do ano 1957, nela xa caseque desapareceron
as parcelas de labor, o que supón xa un grande cambio nos usos do
solo, quedando abandonadas as leiras e ocupadas por matogueiras e
monte baixo. E esta a mellor das imaxes historicas de que dispoñemos,
pois as seguintes de 1973 e 1980 feitas en condicións mais
desfavorables de luz apenas permiten ver a estructura circular e
constatar o abandono do monte que uns vinte anos despois foi
intensamente forestado con unha plantación de piñeiros que alterou
definitivamente o emplazamento.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgO92mwHfwW89qY-ghAnaGRK_-AgsH5MUsW-fUUdfgvjdcct-S3K3g3NzJ1Fb04JI_1QwE55XGGvtG6i9o00xqH3mYdt_hQggLCL1-RACCTgFfzHlR0hjnL-27malAKaGdjkz84bCyVmZc/s1600/2001-3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="437" data-original-width="1600" height="174" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgO92mwHfwW89qY-ghAnaGRK_-AgsH5MUsW-fUUdfgvjdcct-S3K3g3NzJ1Fb04JI_1QwE55XGGvtG6i9o00xqH3mYdt_hQggLCL1-RACCTgFfzHlR0hjnL-27malAKaGdjkz84bCyVmZc/s640/2001-3.jpg" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
Entre os anos 2001 e 2003 mentras os piñeiros eran cativos, ainda se
obtiveron boas fotos estas xa en cores que permiten ollar ben o
recinto e unha especie de camiños de acceso pola sua parte oriental
e practicamente sin rastro da avenida que desde o SO penetraba no
recinto.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHGAIlluq1_bRLDAN82HOfzwGR3bqnf0dtCF2Gy3iOeIDFJ529VxB9l5z1p5zmhNJK2Khos-TTAltSj7DHEBBVfSksUP8yEVmUinyIvPF5q0lCguNKIYOVCWUIglvLQZF54vTjf9f10Vg/s1600/2010-17.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="407" data-original-width="1600" height="162" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHGAIlluq1_bRLDAN82HOfzwGR3bqnf0dtCF2Gy3iOeIDFJ529VxB9l5z1p5zmhNJK2Khos-TTAltSj7DHEBBVfSksUP8yEVmUinyIvPF5q0lCguNKIYOVCWUIglvLQZF54vTjf9f10Vg/s640/2010-17.jpg" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
Entre os anos 2010 e 2017 xa non e visible nas fotos debido o
crecemento da masa arbórea que na actualidade aparece seriamente
afectada.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7w-KJ-s8t8QeZePV9aR51SFWdjIWPVGCsfwTnyJ4kR1jajHIa0LjTIbuWNkJpH-R8LPoDT7TGF15_lh1zbc55pIjAqgolba-0j_PLm8vhEtiGciWbfaGpFL99Q9A96zHbapcG8k8hUEE/s1600/recintod.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="946" data-original-width="861" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7w-KJ-s8t8QeZePV9aR51SFWdjIWPVGCsfwTnyJ4kR1jajHIa0LjTIbuWNkJpH-R8LPoDT7TGF15_lh1zbc55pIjAqgolba-0j_PLm8vhEtiGciWbfaGpFL99Q9A96zHbapcG8k8hUEE/s400/recintod.JPG" width="363" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
Nesta imaxen dixital do relevo ainda permite apreciar a existencia de
un sulco posiblemente pertencente a avenida de acceso desde o SO.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
Coido que podería ser o momento de que as autoridades responsables
do coidado do noso Patrimonio, diante da escasez de monumentos de
este tipo, fixeran algunha actuación tendente a seu estudo e posta
en valor, anque debo manifestar o meu pesimismo, vendo o pouco
(ningún) caso que se lle fixo a Roda de Barreiros, totalmente
esquecida até que este verán foi sometida a unha laboura de roce da
matogueira que a estaba a cubrir.</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh97yO5CMPd0bIX_38nJhlxtk3JHIucYvhefXgRWF6k1cSb9ZcHHlb4SEVRGdW0pw2BtCEkSGMjMU5nlmFTFcUcg_EsZZNHwS71thMenIGa2OvIHAklGQorFBj7_gO5YEcLLSzBG2YFXjs/s1600/stonehenge.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="481" data-original-width="1224" height="250" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh97yO5CMPd0bIX_38nJhlxtk3JHIucYvhefXgRWF6k1cSb9ZcHHlb4SEVRGdW0pw2BtCEkSGMjMU5nlmFTFcUcg_EsZZNHwS71thMenIGa2OvIHAklGQorFBj7_gO5YEcLLSzBG2YFXjs/s640/stonehenge.jpg" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
Esta ultima imaxe e comparativa do estado en que se atopa
Stonehenge na Gran Bretaña e de como nos gustaria chegar a ver o
Henge que veño de dar a coñecer que alomenos no plano formal presenta grandes similitudes..</div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<br />Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-40304200916571923692018-07-21T02:09:00.001-07:002020-01-28T11:10:56.387-08:00MATO DAS CRUCES (I)<br />
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b>O
MATO DAS CRUCES, SALCEDO,</b></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b>REVISITADO.
(I)</b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOj3EHTrRXNNgDNUdTi3FwOB5cIV31p5o4AeGR-c8JdIl5O2s04M8dnkJH8N4Ota68_jVX7qFTVJNsvqVcaooI9ToV7fByaG-CZoMavYrSuUxZs-Utnn_vhwSBSjiR9V1atUZzPXb9yT4/s1600/matodascruces0001.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1140" data-original-width="1600" height="452" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOj3EHTrRXNNgDNUdTi3FwOB5cIV31p5o4AeGR-c8JdIl5O2s04M8dnkJH8N4Ota68_jVX7qFTVJNsvqVcaooI9ToV7fByaG-CZoMavYrSuUxZs-Utnn_vhwSBSjiR9V1atUZzPXb9yT4/s640/matodascruces0001.jpg" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">O Mato das Cruces en San Martiño de Salcedo, Pontevedra e as suas laxes con gravados rupestres e unha das estacións que poderiamos considerar como históricas dentro da arte rupestre galega. Pertence o grupo de estacións que foron catalogádas pola veterana Sociedade Arqueolóxica de Pontevedra e dadas a coñecer nos primeiras publicacións que abordaron distintos aspectos desa faceta tan particular da historia galega.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Temos a fortuna de contar con uns excelentes debuxos da autoría do debuxante Enrique Campo realizado a principios do seculo XX que nos permite observar a evolución do estado da rocha até os nosos dias.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8QNgwVEO6hoQBiEHjXkdk3JCn-JwkK9wNMCiL_kH6ljyfp4Xbc1X41EA7FHyY-Nzsdw0H59llCzL4_xmC-SC9TpWmVNX8PDTQMjX44IsxQoQtCt8p4tl-56Yu6lMPoS4S_uis5kUK750/s1600/_MG_5260.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8QNgwVEO6hoQBiEHjXkdk3JCn-JwkK9wNMCiL_kH6ljyfp4Xbc1X41EA7FHyY-Nzsdw0H59llCzL4_xmC-SC9TpWmVNX8PDTQMjX44IsxQoQtCt8p4tl-56Yu6lMPoS4S_uis5kUK750/s640/_MG_5260.jpg" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<span style="font-size: large;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Trátase de un gran outeiro rochoso dividido por diaclasas en varias superficies aplanadas e con pequenas pendientes, en catro das cales poden observarse unha serie de gravados en distintos graos de conservación. Este outeiro, como moitisimos outros, foi obxecto de actuacións de cantería cuxos sinais son claramente visibles na sua contorna e que afectaron en gran medida a todo o conxunto.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhR5V29Jobglu1Iqw0tf__4l-uamvNolxeB-JIGj7Hy72sAT8ZrXsttTrRqu0HbbhNlmXTpNFXuf7waFAnWwsbpL4PuZmd2nVYDfNJebIpcTrcJE4GvoLH4UBs2seMQOovXltzqxE-JvOw/s1600/_MG_5253.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="808" data-original-width="1600" height="322" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhR5V29Jobglu1Iqw0tf__4l-uamvNolxeB-JIGj7Hy72sAT8ZrXsttTrRqu0HbbhNlmXTpNFXuf7waFAnWwsbpL4PuZmd2nVYDfNJebIpcTrcJE4GvoLH4UBs2seMQOovXltzqxE-JvOw/s640/_MG_5253.jpg" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Desde él, dominábase o amplo val do rio Tomeza, anque a dia de hoxe a visibilidade e limitadisima por mor das plantacions incontroladas de eucaliptos e o descuido xeral das masas de monte que esta a padecer Galiza en xeral e Pontevedra en particular. A unica vista que pode dar unha idea da que se tiña en tempos pasados e esta tomada a uns 50 metros a dereita do xacemento. Apreciase o fundo a cidade de Pontevedra da que apenas dista uns 5 km.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
<br /></div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: justify;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRFFCoVVk5xT-us-WgjMvNAIyimbyBkRhn9T3c1oqaHV19702bU3ebNiF_LrMiYZtIcA3qnYdTJB7w4hXi4B8Ci-svX_iFPlk1hnXNqCeR9EHdGU2fyW7jwnuHCjrGFjZvKearJME7xYM/s1600/matodascrucesanotado.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-size: large;"><img border="0" data-original-height="969" data-original-width="1224" height="505" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRFFCoVVk5xT-us-WgjMvNAIyimbyBkRhn9T3c1oqaHV19702bU3ebNiF_LrMiYZtIcA3qnYdTJB7w4hXi4B8Ci-svX_iFPlk1hnXNqCeR9EHdGU2fyW7jwnuHCjrGFjZvKearJME7xYM/s640/matodascrucesanotado.jpg" width="640" /></span></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: x-small;">Vista cenital da reconstitucion dixital do conxunto das rochas coa sua numeración de cara o seu estudo. Apreciase ben o grau de abandono.</span></td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">O seu estado de conservación, como o da inmensa maioria das estacions de arte rupestre galego, e de extrema deixadez, arrodeado de masas de eucaliptos, toxos e fentos que en caso de incendio, cada vez mais frecuente, levaria a infrinxirlle danos irreparables.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">A Xunta de Galicia e o Concello de Pontevedra, ambolos dous encarregados por lei da su conservación, fan caso omiso das denuncias interpostas por varios colectivos de defensa do Patrimonio, o que os fai complices da sua destrucción. E curioso como desde os gobernos do PP e do BNG se coincide en malgastar cartos no sostemento de bens da iglesia católica (exenta de pagar impostos) mentras se deixan desprotexidas as mais antigas mostras do noso riquisimo patrimonio arqueolóxico</span>.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSZmU4K901DzB1SPni8o-oKggziWkuKGDvOqmO0xWh9KbrAIcvwHrDzcSdXNS6IZca79lxDFZzxEwHJDp7XOMQg16ymFhZ7Y7h-jLxUcsmoAMB4-CX7fQJe1kPMYNukj-CB3zX0nKL7rE/s1600/_MG_5254.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiSZmU4K901DzB1SPni8o-oKggziWkuKGDvOqmO0xWh9KbrAIcvwHrDzcSdXNS6IZca79lxDFZzxEwHJDp7XOMQg16ymFhZ7Y7h-jLxUcsmoAMB4-CX7fQJe1kPMYNukj-CB3zX0nKL7rE/s640/_MG_5254.jpg" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">A única actuación feita nesta estación, foi a colocación de un panel, seica informativo, no que o rigor e inexistente. E un compendio de inexactitudes e desprezo polo que alí está representado. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Fixo falla a union de oito organismos oficiais para parir semellante enxendro linguistico e descriptivo. Fala de dous paneis con gravados, cando son alomenos catro, e de un lugar de gran valor paisaxistico, cando na realidade está sepultado entre eucaliptos que non permiten ningunha visibilidade paisaxistica. A traducción do texto galego o inglés debeu ser feita por alguén que odia profundamente esa lingua e a ignora ou, o mais probable, por algun programa (malo) de traducción automática, quedando como unha mostra do que non se debería permitir en ningún caso e menos ainda financialo con fondos europeos.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEge1SVzSb-kmFgk9zN1rqjk4YeK4xxFt4v_wGrwhZBDKoT6m7425g9CMoQuBS7tBj6XHOx_KwGyN9u5cfzipze4rTJGLMdEVH48dOD8JqbVurxqgcwF1dY009FeFIn65Ags2fMewLJTjUg/s1600/_MG_5254r.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="466" data-original-width="1370" height="216" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEge1SVzSb-kmFgk9zN1rqjk4YeK4xxFt4v_wGrwhZBDKoT6m7425g9CMoQuBS7tBj6XHOx_KwGyN9u5cfzipze4rTJGLMdEVH48dOD8JqbVurxqgcwF1dY009FeFIn65Ags2fMewLJTjUg/s640/_MG_5254r.jpg" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Chama a atención que entre os organismos da Xunta de Galicia que financiou parte desta actuación, este ausentre a Consellería de Patrimonio, supoño que os petróglifos non son da sua competencia…..</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">O primeiro conxunto na laxe 1, no que centrarei este primeiro traballo, e o mais afastado da entrada polo muro que circunda o mato, presenta um amplo desconchado na rocha, producto probablemente das labouras de canteria que tiveron lugar ao longo do seculo XX e posiblemente con anterioridade. Vou a cinguirme exclusivamente a este ultimo periodo, pois o debuxo que encabeza este traballo e o que sigue, da autoria do malogrado debuxante Enrique Campo, finado no 1911 con apenas vinteun anos, permite apreciar o estado en que se atopaba na primeira decada do seculo XX. Isto vai a permitir ollar a evolucion da conservación dos distintos motivos que aparecen gravados e botar un pouco de luz sobre o mais singular deles, a representación similar a unha cornamenta de cervo exenta, descontextualizada de calquer figura de cuadrupedo que poidera haber na rocha e propoñer novas lecturas favorecidas pola utilización das novas tecnoloxías de reconstitución tridimensional e modelado dixital da rocha.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZ6aFhxR0VTdt5f8d7v9pWvifIFnJFjK02M1iVM81oOJHEQu4zVFxzA7n2LrgkoPY-fA-JjeZ0ELrYjhja76aTXGfPSsg13JpOYQoRu0lUHitBrPBs80cRJxBu-R02hKh0_Y2vPuEv41Y/s1600/Enrique+Campo.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1222" data-original-width="1600" height="488" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZ6aFhxR0VTdt5f8d7v9pWvifIFnJFjK02M1iVM81oOJHEQu4zVFxzA7n2LrgkoPY-fA-JjeZ0ELrYjhja76aTXGfPSsg13JpOYQoRu0lUHitBrPBs80cRJxBu-R02hKh0_Y2vPuEv41Y/s640/Enrique+Campo.jpg" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizzEZWLiY7-X01EI-SBhznuwg-l0vw6EKzD0clikl8yU8XLAzYpOnfKQwdXlhLOajE5pfWGw3_b0_M-5UJsRLWJSxmDIk5HCZEi4bUfbdJXPX4nhwpJC5BZO8HmFQJJs3Vde8t199FosA/s1600/matodascruces.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1404" data-original-width="1600" height="560" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizzEZWLiY7-X01EI-SBhznuwg-l0vw6EKzD0clikl8yU8XLAzYpOnfKQwdXlhLOajE5pfWGw3_b0_M-5UJsRLWJSxmDIk5HCZEi4bUfbdJXPX4nhwpJC5BZO8HmFQJJs3Vde8t199FosA/s640/matodascruces.jpg" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Mália as diferenzas da proxección xeométrica, pódese comprobar a exactitude na representación dos gravados, agás algunha minima diferenza na interpretación, o que permite supoñer que o representado no debuxo é o que se podia ollar na rocha cando este foi feito.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">E visible un minimo desconchado que caseque non afecta a ningún dos motivos, quedando totalmente despexada a zona onde podería haber estado a representación do corpo o que corresponderian os supostos cornos, polo que non é aventurado pensar que nunca houbo tal representación. De feito, anque moi proximos a rotura da rocha, vese claramente que rematan en un vertice exento.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDoajd5nAztbLhyphenhyphenDaTIXO8AGYU0MWd2iRVwgQkovCfj6zVncw6AjrTBOeE0k2YeMNm9RdcywE5XRglSpDpoK8rM8YTRpl72A9nG-YXE1u7QODeUUyM_JouM8FYPmM0tae7X0RxDteq9SA/s1600/cornos.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="597" data-original-width="531" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDoajd5nAztbLhyphenhyphenDaTIXO8AGYU0MWd2iRVwgQkovCfj6zVncw6AjrTBOeE0k2YeMNm9RdcywE5XRglSpDpoK8rM8YTRpl72A9nG-YXE1u7QODeUUyM_JouM8FYPmM0tae7X0RxDteq9SA/s320/cornos.JPG" width="284" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Deixando aparte a semellanza formal coas astas de un cervo, coido que poden ter relación con alguns motivos representados na Portela da Laxe en Viascón, ou na Laxe das Cruces en Tourón, sobre os que estou traballando na actualidade e pendentes de confirmación e publicación.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">A dia de hoxe o desconchado afecta a catro motivos. O grupo de cazoletas enmarcadas nun semicirculo a esquerda completamente desaparecido, mais da metade das duas combinacións de circulos na parte superior e a menos afectada sería a combinación circular profundamente rebaixada da parte inferior.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbTYf4w6yfe8R0Sb4Y4LVGAxmEme9AWWiQ41RWrS5u0QRMyoJ_3q1K1lKWCZBKNO02YZB2ioG-yroU7_c1tL131nYiYoTyJgHIq2x8wx97g3CGzj5ulOy9sY2Vfvz4Frf7G_dH3yTlEJc/s1600/matodascrucestotalcalco1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="992" data-original-width="1600" height="396" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbTYf4w6yfe8R0Sb4Y4LVGAxmEme9AWWiQ41RWrS5u0QRMyoJ_3q1K1lKWCZBKNO02YZB2ioG-yroU7_c1tL131nYiYoTyJgHIq2x8wx97g3CGzj5ulOy9sY2Vfvz4Frf7G_dH3yTlEJc/s640/matodascrucestotalcalco1.jpg" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Neste calco da autoría de Antonio de la Peña Santos pódese apreciar con claridade o alcance da afección os gravados e sirveme tamén para facer unha reflexión. </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">De entre os sistemas de reproducción dos gravados rupestres até o advenimento das novas tecnoloxías, os calcos foron e son, sin dubida, un dos metódos mais precisos pero que padecen, según o meu criterio, de unha excesiva valoración do estado actual da superficie do sulco, profundamente alterado pola erosión, en detrimento do trazado inicial deste e do espazo entre eles, ou dito doutra maneira a prevalencia da superficie unidimensional sobre a tridimensionalidade que lles confire o feito de estar representados sobre unha superficie en relevo, quedando os motivos, moitas veces claramente distorsionados e que deberían ser interpretados como si de baixos relevos se tratara. Isto e moi evidente cando se compara o calco coa reproducción tridimensional por exemplo nesta comparación da combinación circular da parte baixa de esta reproducción coa sua reproducción en relevo.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5Uk5QlmtsZs0eP17BictWNG7xh9AWz4ba8Cfs54s6lIBQRedtQKv3cIJUjAISjBKDOVdZQHFa9-L-ODnTjTfN_3XCLM1i4DzuW61kFkGhTGsXriuqtNy1NBgoEzeF11LjGGiKLLO0_HI/s1600/mc1detalle2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="812" data-original-width="1258" height="412" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5Uk5QlmtsZs0eP17BictWNG7xh9AWz4ba8Cfs54s6lIBQRedtQKv3cIJUjAISjBKDOVdZQHFa9-L-ODnTjTfN_3XCLM1i4DzuW61kFkGhTGsXriuqtNy1NBgoEzeF11LjGGiKLLO0_HI/s640/mc1detalle2.JPG" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Das once combinacións circulares, completas ou mutiladas, que decoran a laxe, alomenos tres permiten unha nova lectura a raiz do xa exposto en anteriores entradas do blog, nas que apunto a posibilidade de que poidan tratarse de representacions serpentiformes. Poño a carón da reproducción do gravado, unha versión coloreada coa unica intención de facer visible a miña interpretación, que en ningun caso considero definitiva, agardando que outras personas, a vista do motivo poidan dar as suas propias valoracións e contribuir a sacar do impasse actual e abrir novas vias o estudo dos petróglifos.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh87ZRhcCJd6SvLSHcKWNHNSrGXYienNFAMHYCZNaRsCw6ikZTD_KwXFJzErQhtYISYqZkNDDaQWIiae3CHWJPUqOqMQIUTDWxSnXYZ238vvmPq0XbUOVPcsYTLxICQs09JI17ENQ9HL-4/s1600/serpes.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="749" data-original-width="1600" height="298" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh87ZRhcCJd6SvLSHcKWNHNSrGXYienNFAMHYCZNaRsCw6ikZTD_KwXFJzErQhtYISYqZkNDDaQWIiae3CHWJPUqOqMQIUTDWxSnXYZ238vvmPq0XbUOVPcsYTLxICQs09JI17ENQ9HL-4/s640/serpes.jpg" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">A primeira e un grupo de tres cordons enrolados entorno a un grupo de oito coviñas moi erosionadas con outras moitas na parte externa. A semellanza con unha serpe protexendo os ovos, segundo a miña interpretación, coido que é evidente.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPmi-n92HLegJtTpVESMnJrrfbBztqmKGvXmnlQCyp5ebZ09h6GO_MxjxWkuoVOADFpcDDoKxBZ4D4bcT7pUB6W33kw5DLQwEud-pY5wZkk5JGXEKa2Ls1sflpY-2BOEVOXXDUXO214m4/s1600/bu6.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="563" data-original-width="600" height="600" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPmi-n92HLegJtTpVESMnJrrfbBztqmKGvXmnlQCyp5ebZ09h6GO_MxjxWkuoVOADFpcDDoKxBZ4D4bcT7pUB6W33kw5DLQwEud-pY5wZkk5JGXEKa2Ls1sflpY-2BOEVOXXDUXO214m4/s640/bu6.jpg" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBiAAMjH2e6eq0SqVW5GlsES-3tmCSSY6d20TG_kulVp1h35HL3o7cls0-6LtIisJOkjYBJQUvmm-W-II7WTThK2BASKvCmVp1LZL4_on3eCwkFQZqEzDmrxIAs5FmfnKw0SKhbsD0tD0/s1600/serpes2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="660" data-original-width="1600" height="264" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBiAAMjH2e6eq0SqVW5GlsES-3tmCSSY6d20TG_kulVp1h35HL3o7cls0-6LtIisJOkjYBJQUvmm-W-II7WTThK2BASKvCmVp1LZL4_on3eCwkFQZqEzDmrxIAs5FmfnKw0SKhbsD0tD0/s640/serpes2.jpg" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Na segunda figura, considerada como anterior simplemente como combinación de circulos concentricos con coviña central e apendice, pasando por alto o feito de que en moitas ocasións o apendice sirve para delimitar claramente unha figura replegada sobre si mesma, si deixamos de ver só sulcos e damos protagonismo o espazo que delimitan.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1IECLlgw7I2LwsYxGCbL5ZxzBbjUbJMOVHfFYHESerGFQNPfyqfOdbMcM3hbb9Dhx0uuZWKolKD37GAgaeWb43AHUoz1IzW7QbA4HASetOLbZM4n1g49Ph9KecKQVBSI4z_Il4ze6_gE/s1600/serpes1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="518" data-original-width="1076" height="308" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1IECLlgw7I2LwsYxGCbL5ZxzBbjUbJMOVHfFYHESerGFQNPfyqfOdbMcM3hbb9Dhx0uuZWKolKD37GAgaeWb43AHUoz1IzW7QbA4HASetOLbZM4n1g49Ph9KecKQVBSI4z_Il4ze6_gE/s640/serpes1.jpg" width="640" /></a></div>
<div style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">A terceira, e mais pequena, ofrece menos dubidas a hora da sua lectura. Trátase de unha figura serpentiforme coa parte mais delgada do seu corpo no exterior e que se replega sobre si mesma duas veces até chegar o centro.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Con todo, non considero que o feito de representar estes serpentiformes, agás nalgun caso, esté ligado o animal propiamente dito, senon a unha idea que poida ser representada por él, co cal o abano de posibilidades interpretativas extendese exponencialmente, permitindo abrir o enfoque hacia representacións celestes que coido pode ser este caso concreto como irei desenvolvendo en vindeiros artigos</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-12333696125783700842018-06-28T04:47:00.000-07:002018-06-28T06:52:25.386-07:00SOÑO CON SERPES? 1<br />
<br />
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 16pt;"><b>SOÑO
CON SERPES? 1</b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 16pt;"><b><br /></b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 16pt;"><b><br /></b></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgO4YXkRg8uO7iirWnZFhq3UYAJkFb-j9iotPAG1E3NmkqK8DtGjLM0dJn7o9XqB7ihBZi3ku8z9P-vWdabgTwV1dbdyPVPmnakkKo1-j8EQkVQvBNDX_uTI1OXsb7mD84H1ZfpBTSoVRw/s1600/l2.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="872" data-original-width="1193" height="467" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgO4YXkRg8uO7iirWnZFhq3UYAJkFb-j9iotPAG1E3NmkqK8DtGjLM0dJn7o9XqB7ihBZi3ku8z9P-vWdabgTwV1dbdyPVPmnakkKo1-j8EQkVQvBNDX_uTI1OXsb7mD84H1ZfpBTSoVRw/s640/l2.JPG" width="640" /></a></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 16pt;"><b><br /></b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 16pt;"><b><br /></b></span></div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;"><br /></span></div>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
<span style="font-size: 14pt;">Nas entradas anteriores deste
modesto blog, veño sostendo que cumpre unha revisión en
profundidade de alguns dos motivos presentes na Arte Rupestre de NO
peninsular, no chamado grupo atlantico, entre eles os mais exoticos
pola sua rareza; laberintos e laberintiformes, mais tamén os
extremadamente abundantes como son as combinacións circulares con ou
sin apendice central e as mais escasas pero non por elo moi
significatvas como o caso das espirais e os trazos ondulantes con ou
sin coviña en un dos seus extremos.</span></div>
<div style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">Hoxe
quero dar a coñecer un gravado case inédito, pois o único que hai
publicado é unha representación parcial do motivo principal en unha
ilustración de un traballo </span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">do
2015 (</span></span><span style="font-size: medium;"><i><span style="font-weight: normal;">Santos
Estevez e Garcia Quintela: </span></i></span><i>IRON AGE SAUNAS OF
NORTHERN PORTUGAL: STATE OF THE ART AND RESEARCH PERSPECTIVES, </i><i>fig.:
18 O </i>) <span style="font-size: medium;">que non aporta
ningún dato mais que a mera ilustración, </span><span style="font-size: medium;">aparte
da sua ubicación na Chan da Lagoa en Campo </span><span style="font-size: medium;">L</span><span style="font-size: medium;">ameiro.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjhuYDB0A3G_7r_bhOIZFQuY5hfEJ5Yj9B_tEgGBWSoqrXKiaiLDQYir8fz-RbjGLQCc1WpKpgbVlEt8Dw8mbjcMOqIXkmmTW9GJHGv4f7ZUvpUTlBhczwhACL8sBEAnUWoJgsekjge7OE/s1600/santos+estevez.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="351" data-original-width="409" height="274" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjhuYDB0A3G_7r_bhOIZFQuY5hfEJ5Yj9B_tEgGBWSoqrXKiaiLDQYir8fz-RbjGLQCc1WpKpgbVlEt8Dw8mbjcMOqIXkmmTW9GJHGv4f7ZUvpUTlBhczwhACL8sBEAnUWoJgsekjge7OE/s320/santos+estevez.JPG" width="320" /></a></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<br />
<br />
<br />
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">A Chan da Lagoa, sita no lugar
de Parada na parroquia de San Isidro de Montes en Campo Lameiro e
unha estación na que se conservan a dia de hoxe mais de unha ducia
de rochas con gravados moi variados en en distinto grado de
conservación. A pesares de ser sobradamente coñecida e de haberse
construido camiños e pasarelas de acceso os distintos gravados,
presentan a dia de hoxe un estado de total abandono, sin que o
Concello nin as autoridades responsables da sua conservación fagan
nada por evitalo.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">O repertorio figurativo e moi
variado, abundando as representacións naturalistas con varios tipos
de cuadrupedos, ofidios de deseño laberíntico e circular, armas e
variados deseños abstractos e xeométricos aos que hai que sumar a
<b>Laxe da Serpe</b> (Nome provisional que alude o seu motivo
principal).</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhIYPuygCxA6yOOPdmCz362BINBcYga-C_x08xLDqxSdv1gih-758FOGbr70hM4N5FJqqqmM2Mh4B_ishZFiCpHZp0UEu2wPbJTZ4sG9gpls1pKjEYQim-Mo0PkGXLuq8VHGqbLfKe52es/s1600/a.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="823" data-original-width="1600" height="328" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhIYPuygCxA6yOOPdmCz362BINBcYga-C_x08xLDqxSdv1gih-758FOGbr70hM4N5FJqqqmM2Mh4B_ishZFiCpHZp0UEu2wPbJTZ4sG9gpls1pKjEYQim-Mo0PkGXLuq8VHGqbLfKe52es/s640/a.JPG" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">O longo dos ultimos anos
estiven a facer traballos de restitución fotogramétrica dos
distintos conxuntos, de cara a comprobación da hipotese que veño
sostendo de que</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">moitas das figuras
laberínticas, son en realidade representacións de ofidios. Elo
levoume a descubrir a rocha da que estou a falar.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Trátase de unha rocha
aplanada de forma vagamente triangular que presenta unha diaclasa que
a divide en dous ametos claramente definidos, por unha parte un
espacio rectangular enmarcado entre duas fracturas diaclásticas na
que se gravaron os motivos principales, e por outro un espazo
alargado con pequenos relevos e dous profundos ocos no seu estremo.
con varios gravados de dificil interpretación.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">O primeiro que me chamou a
atención e o motivo da serpe ondulante, de moi boa factura e de
aspecto realista con sete ondulacións que é practicamente invisible
polo desgaste da rocha como pola cobertura de liquens.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Unha vez feita a
reconstitución puiden comprobar que habia mais motivos na rocha,
entre eles duas paletas, unha delas con varios raios, que lle dan un
aspecto asteriforme e outra moi desgastada vagamente rectangular con
un pequeño trazo ondulante en un dos seus vertices.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Ademais, unha pequena
protuberancia da rocha con unha cazoleta central dentro de un circulo
con apendice hacia o motivo asteriforme.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;">Completan este panel, un
motivo en forma de L enriba do que sería a cauda da serpe, e un par
de trazos ondulados.</span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzqF9X1QXLliPw5Y9nmscBeNw6t6jlWzX2hmBvdbpFG8F2PIyvJo_D8psQVRS-GQ1bYYwXpj0AcL62L6J6uin6lMtwq-CphNtlb-lYNwhYSnLzza6wXthOFc_Q6XXJQDU1JjhpQ2h1_Sg/s1600/U.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="911" data-original-width="1013" height="574" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzqF9X1QXLliPw5Y9nmscBeNw6t6jlWzX2hmBvdbpFG8F2PIyvJo_D8psQVRS-GQ1bYYwXpj0AcL62L6J6uin6lMtwq-CphNtlb-lYNwhYSnLzza6wXthOFc_Q6XXJQDU1JjhpQ2h1_Sg/s640/U.JPG" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">No panel situado o leste da
roche dividido por unha cresta central, na parte cercana a serpe,
unha figura en forma de U de base plana con un apendice central
exterior e un trazo en forma de S e outros trazos indefinidos, e no
outro lado da cresta un grupo de tres U, duas tanxenciales e unha
separada completan o repertorio.</span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;"><br /></span></div>
<br />
<div align="justify" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 14pt;">Por imperativo legal, non
puiden proceder a limpeza da rocha, polo que esta descripción ten
que ser, por forza, provisional e suxeita a que unha vez que se poda
limpar, aparezan outros motivos que completen ou modifiquen este
primeiro achegamento o estudo desta rocha.</span></div>
<br />Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-572735812988872862.post-79348863958655519812018-06-12T02:35:00.000-07:002020-01-14T15:58:00.839-08:00PARA QUE SERVEN OS LABERINTOS NOS PETROGLIFOS GALEGOS<br />
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b><br /></b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b><br /></b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b>PARA QUE SERVEN OS LABERINTOS NOS PETROGLIFOS GALEGOS</b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b><br /></b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b><br /></b></span></div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: large;"><b><br /></b></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgoP-XH8cwmhhsbJBaZNHLS-PlMnzi04eaMw-6MXOG_EMskhU0QnRL3iSeDbivNoGnbKrYszQYLOhfjODEOynvjAgrjbaSAjiSP3gaxghOltjGh0VXMYFdSHUaB_zzcCj3CVXc8Bld9XcQ/s1600/tragliatella_cr.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="264" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgoP-XH8cwmhhsbJBaZNHLS-PlMnzi04eaMw-6MXOG_EMskhU0QnRL3iSeDbivNoGnbKrYszQYLOhfjODEOynvjAgrjbaSAjiSP3gaxghOltjGh0VXMYFdSHUaB_zzcCj3CVXc8Bld9XcQ/s640/tragliatella_cr.jpg" width="640" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div align="center" style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<b><br /></b></div>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Por unha desas casualidades da vida, hoxe o Facebook amosoume unha <a href="https://www.facebook.com/antonio.costa.526/posts/2092636670764667:75">publicación</a> que o ínclito André Pena Granha publicou fai xa catro anos, co rimbombante titulo PARA QUE SERVEM OS LABIRINTOS NOS PETRÓGLIFOS GALEGOS que non me resisto a copiar nunha especie de recensión, que agardo non lle moleste demasiado o seu autor.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">“<i>O último cavalo em sair do Além leva um labirinto para proteger os cavaleiros no retorno do Outro Mundo, nesta particular versão etrusca [no oinochoe de Tagliatella] do tema da Caça Selvagem por mim identificada [os Etruscos são vizinhos dos Celtas], o labirinto sela aqui a porta de entrada e saída ilhando ambos os dous Mundos. Esta é ao meu modo de ver a função dos labirintos nos petróglifos galegos e atlânticos. "Um anão trás assistir às vodas do rei Herla convida-o logo às suas próprias vodas dentro do seu reino, uma caverna. Cobertos de agasalhos, Herla e o seu séquito despedem do anão que lhes entrega um pequeno cão e pede-lhes que enquanto não salte o animal não ponham pé a terra baixo a luz do sol. O cão não salta jamais [conserten no pequeno cão sentado na grupa do cavalo no desenvolvimento do motivo decorativo central do copo etrusco, a esquerda] e Herla prossegue os seus turnos aloucados com os seus homens, e com esta tropa fantástica que se chama Herlatingui (De nuguis curialium I, 11)</i> “, seguida como é habitual en él de unha autocita para demostrar a sua auctoritas que non aporta nada o que escribe.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Ilustra o seu escrito coa reproducción parcial e interesada do gravado en unha xerra para servir o viño (oinochoe) etrusca coa que encabezo este escrito.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Trátase de un oinochoe de boca trilobulada coa asa pronunciada e unha decoración pintada sobre fondo claro. O seu estilo remitenos a producción etrusco-corintia dos Vasos Policromados, con unha datación entre o 630 e 600 a.de C.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Na actualidade conservase no Palazzo dei Conservatori en Roma.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">A xerra presenta unha decoración complexa en dous frisos principales, no colo e na panza, e duas bandas mais estreitas na que estan representadas unha lebre correndo con un can e na outra seis cabezas de animais con trenzas separadas por trapecios. Completa o programa decorativo unha serpe en vertical na asa.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
<span style="font-family: "trebuchet ms" , sans-serif;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_f67LAXDhZvAhMWllbCbjucS9acDzC3DNZUQ0lhNBAqyiGQcBvhzYMmTKfPg-NfHPpqDXClmiYt_y6hvWORiAawVh-ydRnKRsI92ojCymvbhyphenhyphenQ2KI3qqn1dMejF03C8_r-mmoeG2bOeM/s1600/Oinochoe-di-Tragliatella.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh_f67LAXDhZvAhMWllbCbjucS9acDzC3DNZUQ0lhNBAqyiGQcBvhzYMmTKfPg-NfHPpqDXClmiYt_y6hvWORiAawVh-ydRnKRsI92ojCymvbhyphenhyphenQ2KI3qqn1dMejF03C8_r-mmoeG2bOeM/s400/Oinochoe-di-Tragliatella.jpg" width="266" /></a></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">No friso do colo aparece unha figura masculina espida co pelo largo, que conduce unha cabra suxeita por unha atadura no seu pescozo, un par de páxaros seguidos por un home e unha muller, a representacion de unha nave en vertical e un segunda cabra.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 12pt;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBNnNKAFt2x0qk1gULIwVYTDlpBCpQpqN-JacN0EK4-KZr6uJPE_FUrrTqvDcRUgRrN3jwVmx_yDS__rNodu8gAjkMQHE7ppdJjr8QKv0BEiBeCPm7tz1POPQ2B0zyc2jiCTUIb8C9tDo/s1600/oinochoe_a.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBNnNKAFt2x0qk1gULIwVYTDlpBCpQpqN-JacN0EK4-KZr6uJPE_FUrrTqvDcRUgRrN3jwVmx_yDS__rNodu8gAjkMQHE7ppdJjr8QKv0BEiBeCPm7tz1POPQ2B0zyc2jiCTUIb8C9tDo/s640/oinochoe_a.jpg" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br />
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">No friso da panza, duas agrupacións de figuras que separo atendendo a unha liña vertical que parece reprersentar un interior no que hai unha figura femenina vestida e duas figuras que ben poideran ser recipientes, e percorrendoa en sentido horario en vista cenital, unha division horizontal na que aperecen duas parellas espidas copulando, seguidas da representación de un laberinto clasico coa inscripcion TRVIA, anque non é de todos aceptada esta lectura. O laberinto aparece superposto o rabo do cabalo de un xinete que porta unha vara e un escudo decorado coa figura de un ánade. Sigue outro xinete tamen con escudo decorado con outra figura aviar, e que comparte grupa con unha figura de aspecto simiesco.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj6G43oLtV2PputEqfUaAR9p5m0-tZqd91P07RSeaaklY5gIWATVcJ3VjslmuZqS5Q7nTjnKOU6iQuy7EI1o0hT0nvP7QFWBfghFs0iWGFsCKqRGcR5OIqriI7gJaX0SLH-1hqQ5aTooos/s1600/tragliatella.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="174" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj6G43oLtV2PputEqfUaAR9p5m0-tZqd91P07RSeaaklY5gIWATVcJ3VjslmuZqS5Q7nTjnKOU6iQuy7EI1o0hT0nvP7QFWBfghFs0iWGFsCKqRGcR5OIqriI7gJaX0SLH-1hqQ5aTooos/s640/tragliatella.jpg" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Precédeos un home espido con unha vara de pomo arredondado nas mans, seguido por sete guerreiros armados, cada un con tres lanzas curtas e escudos redondos coa representacion de un xabarín. Diante deles un home con unha especie de cinturon que parece empuxar a unha figura femenina pequena hacia outra figura femenina tamen que parece intercambiar un obxento redondo con outro que lle ofrece a figura masculina. Estas ultimas tres figuras teñen inscripcions das que non fun quen de atopar lecturas convincentes, pois cada autor as interpreta en funcion das teses que sostén.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjDQ4uBqoEwy_HDkYmW-7kjr1LJYH758lDwQSNHfttrsK4puJn0BFVu-XytgfUQHRmkd8njRbATp6Xop0DpRj7Q0d_jkWSe6mX_PmvNcEt3b7iwwGA6fgk_Huz70-70ks_VF9bWHLOFVN4/s1600/Tagliatella2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="190" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjDQ4uBqoEwy_HDkYmW-7kjr1LJYH758lDwQSNHfttrsK4puJn0BFVu-XytgfUQHRmkd8njRbATp6Xop0DpRj7Q0d_jkWSe6mX_PmvNcEt3b7iwwGA6fgk_Huz70-70ks_VF9bWHLOFVN4/s640/Tagliatella2.jpg" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 12pt;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">O friso da parte inferior, amosa unha lebre e un can que se persiguen ininterrumpidamente.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhe9BuJjOVxc3kaeshxJE5NEjQyM_UVSDRpMVOCqw5FK6OAWZwLuoG0K_8Wyehyphenhyphenzj0_vnIP8TNap4XUWjQjS2VEexCGggdUuz4RZqaCWSFTIN0Nsp1gtzpmY-914NXwwOk-fwKqZQ-NxaU/s1600/oinochoe_e.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="135" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhe9BuJjOVxc3kaeshxJE5NEjQyM_UVSDRpMVOCqw5FK6OAWZwLuoG0K_8Wyehyphenhyphenzj0_vnIP8TNap4XUWjQjS2VEexCGggdUuz4RZqaCWSFTIN0Nsp1gtzpmY-914NXwwOk-fwKqZQ-NxaU/s400/oinochoe_e.jpg" width="400" /></a></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: 12pt;"><br /></span></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Até aquí a descripción sucinta do repertorio iconografico do xerro. Como se pode observar e bastante complexo, e delo dan fé as diversas e as veces enfrontadas interpretacións que se teñen feito, todas ellas mais ou menos posibilistas, pero tratando de abarcar o repertorio completo.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Sin embargo, o noso pedante de cabeceira, das vinteunha figuras humáns ailla só duas montadas a cavalo e a partires delo montase a sua particular pelicula.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Inventase que o laberinto protexe os cavaleiros que saén do Alén? no retorno do Outro Mundo, obviando que nese Alén estan as duas parellas en plena actividade sexual. Non me é doado imaxinar que pretendan protexerse de voltar a un sitio tan placenteiro. Acto seguido manifesta que o laberinto e o selo da porta de entrada e saída, illando ambos os dous mundos, interpretando así a función dos laberintos nos petróglifos galegos e atlánticos. Asombrosa deducción, sin dubida, e que completa con un comentario na misma publicación, que non me resisto a publicar:</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgOjTtbG3iBHV_c7Duqz6y2IKq7uJWjWFY7rPu_epqs1eqUD7vF157UIJnGd7UxRA16-mOIJV8Bgg69MxRmvb8VoYO9k8oJojuxlUiZ9cmUFVFXkAUsFkspE-zPPAcBcE7WsKFxFEzljKc/s1600/penagranha.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="481" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgOjTtbG3iBHV_c7Duqz6y2IKq7uJWjWFY7rPu_epqs1eqUD7vF157UIJnGd7UxRA16-mOIJV8Bgg69MxRmvb8VoYO9k8oJojuxlUiZ9cmUFVFXkAUsFkspE-zPPAcBcE7WsKFxFEzljKc/s640/penagranha.JPG" width="640" /></a></div>
<div align="justify" style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 100%; margin-bottom: 0cm; text-align: justify;">
<br />
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Levo dandolle voltas e revoltas e non son quen de ver o cabalo que disque arrastra a serpe da Pedra da Moura Encantada, que obviamente non é un laberinto como o que está debuxado no xerro, pero xa nos ten acostumados a sua fallla de rigor na descripción dos motivos, como se ve a continuación onde confunde un mono con un can.</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Insire no relato unha lenda de ananos, cabaleiros e un can, o que identifica coa figura que todolos historiadores interpretan como un mono, non hai mais que atender a feitura das extremidades, antropomorfas sen dubida, pois ten pés e mans co polgar debidamente sinalado. Así que trátase de un can-mono moi particular .</span></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: large;">Isto sería xa suficiente para amosar o seu rigor cientifico, mais ainda queda o feito de denominar o lugar do achado do dito xerro, pois fala de Tagliatella, cando en realidade é Tragliatella, pero en fin, como el mismo adoita a dicir para que sepamos da sua erudición: </span></div>
<div style="text-align: justify;">
<b><br /></b></div>
<span style="font-size: large;"><b>Indulgentia temporum</b></span><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
Antonio Costahttp://www.blogger.com/profile/01998597624296814513noreply@blogger.com4